Träskonäbb

	Träskonäbb; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pelikanfåglar; Pelecaniformes
Familj	Träskonäbbar; Balaenicipitidae; Bonaparte, 1853
Släkte	Balaeniceps; Gould, 1850
Art	Träskonäbb; B. rex
Vetenskapligt namn
	§ Balaeniceps rex
Auktor	Gould, 1850
Utbredning
Synonymer
	Abu Markub (arabiska: "Skons far");

Träskonäbb^[2] (Balaeniceps rex) är en unik afrikansk fågel, den enda i sitt släkte och sin familj. Traditionellt har den placerats i ordningen storkfåglar men anses idag vara nära släkt med pelikaner och förs därför numera till ordningen pelikanfåglar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Träskonäbben har en stor och bred näbb med en ljust rosa till orangeaktig grundton med mörka fläckar. Näbbens likhet med nosen hos en val är anledning till fågelns vetenskapliga namn. Med en kroppslängd på 140 - 150 centimeter är träskonäbben en av världens största fåglar. Den är kraftigt byggd med långa ben och tår med kraftiga klor. De adulta fåglarna är övervägande grå med ljusa bräm medan juvenila individer är brunare.

Läte

Träskonäbben klapprar med sin näbb, vilket är ett sätt att tala till andra varelser. Detta orsakar ett högljutt och ihåligt "dok". Vissa jämför fågelns ljud med det ljudet från en k-pist. ^[4]

Utbredning

Fågeln förekommer i östra Afrika, från Sydsudan och sydvästra Etiopien till södra Kongo-Kinshasa och norra Zambia. Den förekommer även oregelbundet utanför häckningstid i Centralafrikanska republiken.

Systematik

Träskonäbbens systematik har varit omdiskuterad. Traditionellt placerades den i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes), men sentida studier indikerar att den är besläktad med hägrarna och pelikanfåglarna varför den har placerats i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes).^[5]^[6]

Ekologi

Träskonäbben lever i stora sumpmarksområden i stora flockar. Dess föda består huvudsakligen av fisk, framför allt lungfiskar, som den fångar i leriga vattendrag. Den äter även, om än i mindre utsträckning, grodor, ödlor och ormar samt i enstaka fall också vattenlevande fåglar och gnagare. Den födosöker genom att blickstilla med näbben nedåtriktad, avvakta bytet. Sen låter träskonäbben med sin massiva näbb och kroppsmassa falla ner på bytet.

Fågeln placerar sitt bo direkt på marken och lägger vanligtvis två ägg, varav det andra är en försäkring, då endast den först kläckta ungen ges någon större omsorg.

Status och hot

Den globala populationen beräknas till mellan 5000 och 8000 individer, där majoriteten återfinns i Sudan. BirdLife International har klassat den som sårbar (VU) och det största hotet utgör habitatförstöring, störning och jakt.

Referenser

Delar av informationen är hämtad från engelskspråkiga wikipedias artikel Shoebill

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Balaeniceps rex, 1904–1926.

Noter

^ BirdLife International 2012 Balaeniceps rex Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
^ Mayr, 2003
^ Hagey et al., 2002

Källor

Bengt Berg, Abu Markúb: på jakt efter jordens märkvärdigaste fågel, Norstedts Förlag 1924 (2:a upplagan 1926).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör träskonäbb.
Bilder & media
Wikispecies har information om träskonäbb.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[1] BirdLife International 2012 Balaeniceps rex Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[sinclair-4] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235

[5] Mayr, 2003

[6] Hagey et al., 2002

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]