Aksel Törnudd

	Axel Törnudd
Levnad
Födelsenamn	Aksel Olof Törnudd
Född	15 december 1874; Tammerfors, Birkaland
Död	19 juli 1923 (48 år); Helsingfors, Nyland
Tonsättare
Epok/stil	Visa, kammarmusik
Instrument	Cello
Aktiva år	1900-talet
Familj
Maka	Fanny Maria Nyberg

Aksel (Axel) Olof Törnudd, född 15 december 1874 i Tammerfors, död 19 juli 1923 i Helsingfors^[1], var en finländsk kompositör, musikpedagog, författare och sångtextförfattare.

Törnudd var son till prosten Anders Oskar Törnudd och Augusta Vilhelmina Rönnbäck.^[2] Han blev student 1883^[1] och studerade 1894–1898 vid Helsingfors musikinstitut, där han avlade studier i musikteori, piano och cello.^[3] Han var även kompositionselev till Jean Sibelius^[4] och gjorde en studieresa runtom i Europa 1903.^[5] Åren 1899–1919 var han lektor i musik vid seminariet i Raumo^[5], valdes 1919 till skolstyrelsens första inspektör för sångundervisningen vid folkskolor och seminarier och ledde sånglärarseminarier vid musikinstitutet 1921–1923.^[3]

Törnudd var bror till Lilli Törnudd och brorson till Gustaf Törnudd.^[6] Törnudd var sedan 1909 gift med Fanny Maria Nyberg.^[2]

Bibliografi

Skaalat ja kaavat säestyksineen kansakoulunopettajien käytettäviksi, WSOY 1905
Musiikin historia pääpiirteissään, 1907
Laulun opetusoppi, musiikin muoto-oppi ja soitinoppi : ohjeita opettajakokelaille ja kansakoulunopettajille, Otava 1907
Musiikin historia pääpiirteissään : seminaareja ja musiikinharrastajia varten, Otava 1907
Koulun laulukirja, WSOY 1913
Kansakoulun lauluoppi, WSOY 1913
Koulun laulukirjan säestykset, WSOY 1914
Koululaulun aakkoset, WSOY 1920
Seminaarin lauluoppijakso, WSOY 1921

Kompositioner i urval

Här dansar Fridolin
Kitkat katkat
Loitsu
Priki Efrosiina (text: Hjalmar Nordling)
Meripoikatte veis (text: Hjalmar Nordling)
Jönöjussi kuusen alla (text: Törnudd)
Kissa ja hiiri (text: Julius Krohn)
Kirkonkäynti
Lurpin larpin luppakorva
Orpotytön paimen
Prokko
Satakunnan laulu
Tuomittu Katti

Referenser

^ [a b] Leskinen, Eija, red (1979). Otavan iso musiikkitietosanakirja 5. Otava. sid. 521
^ [a b] Ranta, Sulho, red (1945). Suomen säveltäjiä. WSOY. sid. 328-336
^ [a b] Björkstrand, Carita (1999). Kvinnans ställning i det finländska musiksamhället: utbildningsmöjligheter och yrkesvillkor för kvinnliga organister, musikpedagoger och solister 1890-1939. Åbo akademis förlag. sid. 203
^ ”Törnudd, Axel 1874-1923”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210307203947/http://www.sibelius.fi/svenska/suku_perhe/suku_aikalaisia.htm. Läst 19 september 2018.
^ [a b] ”Axel Törnudd”. http://www.sirkat.fi/tornudd. Läst 19 september 2018.
^ ”Uppslagsverket Finland”. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-ToernuddAksel. Läst 19 september 2018.

[:0-1] [a b] Leskinen, Eija, red (1979). Otavan iso musiikkitietosanakirja 5. Otava. sid. 521

[:1-2] [a b] Ranta, Sulho, red (1945). Suomen säveltäjiä. WSOY. sid. 328-336

[:2-3] [a b] Björkstrand, Carita (1999). Kvinnans ställning i det finländska musiksamhället: utbildningsmöjligheter och yrkesvillkor för kvinnliga organister, musikpedagoger och solister 1890-1939. Åbo akademis förlag. sid. 203

[4] ”Törnudd, Axel 1874-1923”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210307203947/http://www.sibelius.fi/svenska/suku_perhe/suku_aikalaisia.htm. Läst 19 september 2018.

[:3-5] [a b] ”Axel Törnudd”. http://www.sirkat.fi/tornudd. Läst 19 september 2018.

[6] ”Uppslagsverket Finland”. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-ToernuddAksel. Läst 19 september 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]