Axel Nyström (1793–1868)

Per Axel Nyström
	Per Axel Nyström
	Pehr Axel Nyström d.ä.
Född	23 februari 1793; Sankt Nikolai församling, Sverige
Död	31 december 1868 (75 år); Klara församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare, arkitekt, tecknare
Maka	Eva Sophia Rung
Barn	Carin Scholander (f. 1830); Axel Fredrik Nyström (f. 1832); Ellen Anckarsvärd (f. 1833); Gustaf Nyström (f. 1837); Carl Nyström (f. 1839)
	Redigera Wikidata

Pehr Axel Nyström d.ä., född 23 februari 1793 i Stockholm, död 31 december 1868 i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsarkitekt i Stockholm 1838-1863.

Utbildning

Nyström studerade vid Konstakademien i Stockholm, genomgick dess arkitektskola och blev 1811 gesäll i murmästarämbetet.

Familj

Pehr Axel Nyström d.ä. var far till stadsarkitekten Axel Fredrik Nyström (1832-1894), som var intendent i Överintendentsämbetet från 1886, och Carin Scholander, framträdande svensk teosof. Hon var gift med arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, som var Pehr Axels systerson. Hans föräldrar var skräddarmästaren Anders Nyström (1740-1816) och Anna Rebecca Höök (1754-1820), dotter till en skomakarmästare på Ladugårdslandet. Han växte upp Själagårdsgatan 6 i Stockholm (dåvarande Skärgårdsgatan, Gamla stan. Pehr Axel Nyström är begravd på Norra begravningsplatsen.^[9] Han var farfarsfarfar till professorn arkitekten Louise Nyström (1942-)

Liv och verk

Tidig karriär

Pehr Axel Nyström blev 1812 konduktör vid Överintendentsämbetet, hade de följande åren tillsynen vid reparationen av Kungliga slottet, utförde 1818 ritningar till dekorationsarbeten vid Karl XIV Johans kröning och änkedrottning Charlottas begravning och fick samma år hovarkitekts titel.

Han var en man med mångsidiga intressen, inte minst litterära, och översatte 1817 Friedrich Schlegels Bref uppå en resa genom Nederländerna, nejderna kring Rhen, Schweiz och en del af Frankrike, ett arbete om gotiska stilen inom arkitekturen.

Resor 1819-1824

År 1819 begav sig Nyström, som Konstakademiens stipendiat, till Köpenhamn, Köln, Bryssel till Paris, där han stannade två och ett halvt år för studier under arkitekten Louis-Hippolyte Lebas. Som kunskapsprov sände han 1820 hem ett "storartat förslag till Helgeandsholmens ordnande" med portiker och ett tempel, ägnad åt Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII (ritningarna, fem stora blad, finns liksom flera ritningar hos Konstakademien).

År 1821 reste Nyström i sällskap med Bengt Erland Fogelberg till Italien, där han större delen av tiden arbetade i Rom.

Byggnadsverk i Sverige

År 1824 reste Nyström norrut, via Paris, och återkom till Stockholm 1825, där han blev ledamot av Konstakademin och fick en arkitektlön på dess bekostnad. Bland de uppdrag han fick märks ombyggnaden av Lejonbacken vid slottet, vilken fullbordades 1834. Han planlade och övervakade flera större ombyggnader, bland annat ombyggnaden av Serafimerlasarettet (1828–1831), utförde ritningar till minnesvårdar över Gustav II Adolf i Uppsala (1833), Ansgarius på Björkö (1834), från dekoration av Riddarholmskyrkan vid kungliga begravningar (1829 och 1844), dekoreringen av Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka (1830), till ny inredning av Lunds domkyrka (1832–1833)^[11] och många rum på Stockholms slot, särskilt representationssalen "Vita havet". Brunkebergs hotell, sedermera Telegrafstyrelsens hus eller Televerkets hus, på Brunkebergstorg 2 i Stockholm, uppfördes 1837-1841 efter ritningar av Nyström. I Brunkebergs hotell återfanns Handelshögskolan i Stockholms och huvudsakliga lokaler 1909–1926.

Positioner i Sverige

Nyström blev 1826 arkitekt vid Drottningholms slott, 1832 vice professor och 1836 professor i byggnadskonst vid Konstakademin. I sin egenskap av professor hade han stort inflytande på de yngre arkitektstudenterna. Särskilt övervakade han sin systerson Fredrik Wilhelm Scholander.

På anmodan av dåvarande överståthållaren överlämnade han 1834 förslag till ny byggnadsordning för Stockholms stad, vilken låg till grund för den 1842 fastställda stadsplanen. År 1836 utnämndes han till arkitekt vid Överintendentsämbetet och blev samma år förvaltare av byggnadsfrågor vid Kungliga slottet, 1838 stadsarkitekt i Stockholm och 1844 Konstakademins sekreterare. Tillsammans med Mikael Gustaf Anckarsvärd och Axel Gabriel Bielke grundade han 1832 Konstföreningen i Stockholm och var länge verksam som sekreterare i dess styrelse. Han hade en betydande andel i föreningens historiska utställningar.

Nyström bytte 1848 ut sin professur vid Konstakademin mot en intendentsbefattning vid Överintendentsämbetet, från vilken han avgick 1862. Han hade förut lämnat sina positioner som arkitekt för Drottningholm 1847 och intendent vid slottsbyggnaden 1851. År 1863 avsade han sig sin tjänst som stadsarkitekt, men först i juli 1868 sekreterarbefattningen i Konstakademin.

Företrädare: Carl Christoffer Gjörwell d.y.	Stadsarkitekt i Stockholms stad 1838-1863	Efterträdare: Ludvig Hedin

Utmärkelser

Riddare av Kungl. Nordstjärneorden (RNO) 1850. Kommendör av Kungl. Vasaorden (KVO) 28 januari 1861 (riddare av samma orden redan på 1830-talet).

Nyström var ledamot av engelska arkitektinstitutet samt av franska konstakademin.

Byggnader ritade av arkitekten Pehr Axel Nyström (urval)

I kronologisk ordning:

Rådmansö kyrka (1816–1818)
Kumla kyrka, Närke (1829–1835)
Stäringe herrgård (1830–1839)
Fagereds kyrka (1833)
Rånäs slott (1834-1843)
Norra Finnskoga kyrka (1834)
Södra Finnskoga kyrka (1834)
Eda kyrka (1835–1839)
Edshults kyrka (1836–1839)
Brunkebergs hotell i Stockholm (1837–1841)
Lunds universitets historiska museum (1839)
Norrbrobasaren (1839)
Dekorationsarbeten med Ekotemplet i Hagaparken (1846)
Rannsakningsfängelset, Myntgatan (1846–1852)
Djurgårdsbageriet (1852)
Prins Gustafs monument i Hagaparken (1854)
Fiskarhuset i Slussenområdet (1854)

Nyström är representerad med arkitekturteckningar vid bland annat Nationalmuseum^[12] i Stockholm.

Referenser

Noter

^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] P Axel Nyström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8501, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/11 (1862-1873), bildid: 00011152_00148, sida 190, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/11 SE/SSA/0010/F I a/11, läs online läs online, läst: 2 februari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Karl-Axel Björnberg, Nyström Axel (1793-1868) arkitekt, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 58, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Nyström, AXEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.58-59 ISBN 91-88016-69-2
^ Stockholm i dess förnämsta byggnader m. m.. [Stockholm]. 1858. Libris 3082051. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307180346/http://stockholmskallan.se/index.php?action=visapost&countplace=1&mediaid=9773&sokning=2. Läst 19 juli 2014 Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Henrik Ranby, "Storstädning, friläggning och stsabilisering. Domkyrkan i Axel Nyströms och Carl Georg Brunius händer 19830–1860# i Lunds domkyrka. Nya tiden. Byggnaden och arkitekterna. (Sveriges kyrkor 239.) 2023.
^ Nationalmuseum

Tryckta källor

Lejdegård, Thomas (2008). På många stolar: Axel Nyström som arkitekt och kulturbyråkrat. Stockholm: Carlsson. Libris 10864616. ISBN 978-91-7331-184-7

Webbkällor

KulturNav: Nyström, Axel
Nyström, Per Axel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Axel Nyström (1793–1868).
Bilder & media

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-1] [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[e28bac64343ee7f68b9bc6b18bd2fa39aa60ce8d-2] [a b c d e] P Axel Nyström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8501, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e4fd954ed57eee3608d3fe04000f3c28f4b489aa-3] [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}

[f8d156f73f4ee6ae1f38c221c8f3b2184809cf3b-4] [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/11 (1862-1873), bildid: 00011152_00148, sida 190, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/11 SE/SSA/0010/F I a/11, läs online läs online, läst: 2 februari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[a851ef9de9b7b83af70824bce96936910c247ef7-5] Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e6ad245fa31a54a9c02c791cac50a7c8f783cfd9-6] Karl-Axel Björnberg, Nyström Axel (1793-1868) arkitekt, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 58, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a2429238129bebbb4dd5f09cc62b48e982ec4929-7] Nyström, AXEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[566b1f26468bd13f1a679289a70a8fb994c99ddc-8] Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[ref_1-9] Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.58-59 ISBN 91-88016-69-2

[10] Stockholm i dess förnämsta byggnader m. m.. [Stockholm]. 1858. Libris 3082051. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307180346/http://stockholmskallan.se/index.php?action=visapost&countplace=1&mediaid=9773&sokning=2. Läst 19 juli 2014 Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[11] Henrik Ranby, "Storstädning, friläggning och stsabilisering. Domkyrkan i Axel Nyströms och Carl Georg Brunius händer 19830–1860# i Lunds domkyrka. Nya tiden. Byggnaden och arkitekterna. (Sveriges kyrkor 239.) 2023.

[12] Nationalmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]