Brahminuggla

	Brahminuggla; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Ugglefåglar; Strigiformes
Familj	Ugglor; Strigidae
Släkte	Athene
Art	Brahminuggla; A. brama
Vetenskapligt namn
	§ Athene brama
Auktor	(Temminck, 1821)
Utbredning

Brahminuggla^[2] (Athene brama) är en liten asiatisk uggla^[3] som är vanligt förekommande i öppna miljöer och som anpassat sig att även leva i atypiska miljöer, till exempel städer.

Kännetecken

Utseende

Brahminugglan är en liten och satt fågel, knappt 21 centimeter lång. Ovansidan är gråbrun och kraftigt vitfläckig, medan undersidan är brunstreckat vit. I det bleka ansiktet syns gul iris, vitt halsband och vita ögonbrynsstreck. Nominatformen är mörkare än bleka former som indica som förekommer i torrare regioner. Flykten är båglik.^[4]

Läte

Brahminugglans läte är ett hård, högljutt kacklande och spinnande tjirurr-tjirurr-tjirur och på slutet ett tjiruack-tjirauck. Den låter mest under tidig gryning eller precis efter solnedgången.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Brahminuggla delas vanligen in i fem underarter med följande utbredning:^[6]

Athene brama indica – förekommer från Iran till norra och centrala Indien, Bhutan och Bangladesh
Athene brama ultra – förekommer i Assam i nordöstra Indien
Athene brama brama – förekommer i södra Indien
Athene brama pulchra – förekommer i centrala och södra Myanmar samt södra Kina
Athene brama mayri – förekommer i norra och östra Myanmar, Thailand, södra Laos, Kambodja och södra Vietnam

Levnadssätt

Brahminugglan är mestadels nattlevande, men kan vara aktiv även dagtid. När den störs under dagsvilan knycker den på huvudet och stirrar på fridstöraren.^[7]

Föda

Fågeln lever av insekter och små ryggradsdjur. I Pakistan i gränslandet mellan jordbruksbygd och sandig ödemark har den noterats ta mest insekter,^[8] medan den i arida Jodhpur i indiska Rajastan hellre tar gnagare, framför allt möss.^[9] Fladdermöss, paddor och små ormar som Ramphotyphlops braminus har också noterats,^[10]^[11] liksom skorpioner och mollusker.^[12]

Häckning

Fågeln häckar mellan november och april.^[4] Den häckar i håligheter, ofta i konkurrens med majnor, blåkråkor och parakiter, men även i jordbankar.^[13] Vanligtvis lägger den tre till fyra runda vita ägg. Ungarna matas i början med insekter som kackerlackor och senare små ryggradsdjur som möss. Oftast bir endast en eller två av ungarna flygga och lämnar boet inom en månad.^[10] Bon nära bebyggelse kan visa större häckningsframgång på grund av större tillgång på föda.^[14]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet.

Namn

På svenska har arten även kallats fläckig minervauggla.

Bilder

Referenser

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Spotted owlet, läst 2018-10-03 som anger följande källor:

Kumar, TS (1984). ”Diurnal changes in the body temperature of nestling Spotted Owlet, Athene brama brama (T)”. Geobios, Jodhpur 11 (5): sid. 216–218.
Lamba, BS (1976). ”Incubation period in Northern Spotted Owlet, Athene brama indica (Franklin)”. Newsl. Zool. Surv. India 2 (4): sid. 128–129.
Suresh, Kumar T. (1980). The life-history of the Spotted Owlet (Athene brama brama Temminck) in Andhra Pradesh.. Raptor Research Centre, Hyderabad. Pub. No. 4
Mahmood-ul-Hassan, Muhammad (2007). ”Nesting and Breeding Habits of the Spotted Owlet (Athene brama) in Punjab, Pakistan”. Journal of Raptor Research 41 (1): sid. 50–52. doi:10.3356/0892-1016(2007)41[50:NABHOT]2.0.CO;2.

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Athene brama . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide.. "2". Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 246–247
^ Brahmachary, R. L. (1972). ”On the daily screeching time of a colony of spotted owls Athene brama (Temminck)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 69 (3): sid. 649–651. https://biodiversitylibrary.org/page/48289640.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. (12th). Oxford University Press. ISBN 0-19-561634-0
^ Shah, Z.A. (2001). ”Food of the Spotted Little Owl (Athene brama) at a place where a cropland and a sandy wasteland met”. Pakistan J. Zool. 33: sid. 53–56.
^ Jain AP (1983). ”Winter food of spotted owlet, Athene brama indica”. Journal of the Bombay Natural History Society 80 (2): sid. 415–416. https://biodiversitylibrary.org/page/48744025.
^ [a b] Anika Jadhav, Parasharya, B. M. (2003). ”Some observations on the nesting behaviour and food of the spotted owlet Athene brama” (PDF). Zoos' Print Journal 18 (8): sid. 1163–1165. doi:10.11609/jott.zpj.18.8.1163-5. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929014222/http://www.zoosprint.org/ZooPrintJournal/2003/August/1163-1165.pdf. Läst 11 oktober 2018.
^ Santhanakrishnan R (2011). ”Food habits and prey spectrum of Spotted Owlet (Athene brama) in Madurai District, Tamil Nadu, southern India”. Chinese Birds 2 (4): sid. 193–199. doi:10.5122/cbirds.2011.0027.
^ Pande, S. (2004). ”Scorpions and molluscs: some new dietary records for Spotted Owlet Athene brama in India”. Newsletter for Ornithologists 1 (5): sid. 68–70.
^ Satish Pande (2006). ”Changing nest site preference for holes in earth cuttings in Spotted Owlet Athene brama” (PDF). Indian Birds 2 (1): sid. 7–8. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720174314/http://www.indianbirds.in/pdfs/Changing%20nest%20site%20preference.pdf.
^ Pande, Satish (2007). ”Effect of Food and Habitat on Breeding Success in Spotted Owlets (Athene brama) Nesting in Villages and Rural Landscapes in India”. Journal of Raptor Research 41 (1): sid. 26–34. doi:10.3356/0892-1016(2007)41[26:EOFAHO]2.0.CO;2.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör brahminuggla.
Bilder & media
Wikispecies har information om Athene brama.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Athene brama . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[pcr-4] [a b c] Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide.. "2". Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 246–247

[5] Brahmachary, R. L. (1972). ”On the daily screeching time of a colony of spotted owls Athene brama (Temminck)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 69 (3): sid. 649–651. https://biodiversitylibrary.org/page/48289640.

[IOC-6] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[Salim_Ali-7] Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. (12th). Oxford University Press. ISBN 0-19-561634-0

[8] Shah, Z.A. (2001). ”Food of the Spotted Little Owl (Athene brama) at a place where a cropland and a sandy wasteland met”. Pakistan J. Zool. 33: sid. 53–56.

[9] Jain AP (1983). ”Winter food of spotted owlet, Athene brama indica”. Journal of the Bombay Natural History Society 80 (2): sid. 415–416. https://biodiversitylibrary.org/page/48744025.

[zp-10] [a b] Anika Jadhav, Parasharya, B. M. (2003). ”Some observations on the nesting behaviour and food of the spotted owlet Athene brama” (PDF). Zoos' Print Journal 18 (8): sid. 1163–1165. doi:10.11609/jott.zpj.18.8.1163-5. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929014222/http://www.zoosprint.org/ZooPrintJournal/2003/August/1163-1165.pdf. Läst 11 oktober 2018.

[11] Santhanakrishnan R (2011). ”Food habits and prey spectrum of Spotted Owlet (Athene brama) in Madurai District, Tamil Nadu, southern India”. Chinese Birds 2 (4): sid. 193–199. doi:10.5122/cbirds.2011.0027.

[12] Pande, S. (2004). ”Scorpions and molluscs: some new dietary records for Spotted Owlet Athene brama in India”. Newsletter for Ornithologists 1 (5): sid. 68–70.

[13] Satish Pande (2006). ”Changing nest site preference for holes in earth cuttings in Spotted Owlet Athene brama” (PDF). Indian Birds 2 (1): sid. 7–8. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720174314/http://www.indianbirds.in/pdfs/Changing%20nest%20site%20preference.pdf.

[14] Pande, Satish (2007). ”Effect of Food and Habitat on Breeding Success in Spotted Owlets (Athene brama) Nesting in Villages and Rural Landscapes in India”. Journal of Raptor Research 41 (1): sid. 26–34. doi:10.3356/0892-1016(2007)41[26:EOFAHO]2.0.CO;2.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]