Okaritokivi
| Okaritokivi Status i världen: Sårbar[1] | |
_in_rearing_facility_at_West_Coast_Wildlife_Centre.jpg) Okaritokiviunge som uppföds vid West Coast Wildlife Center | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Kivifåglar Apterygiformes |
| Familj | Kivier Apterygidae |
| Släkte | Apteryx |
| Art | Okaritokivi A. rowi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Apteryx rowi | |
| Auktor | Tennyson et al., 2003[2] |
Okaritokivi[3] (Apteryx rowi) är en nyligen beskriven fågel i familjen kivier inom ordningen strutsfåglar.[4][5] Den förekommer enbart på västra delen av nyzeeländska Sydön och beskrevs som ny art så sent som 2003. Fågeln är mycket fåtalig men har ökat kraftigt i antal efter uppfödning i fångenskap. IUCN kategoriserar den idag som sårbar.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Okaritokivin är liksom andra kivier en brun och långnäbbad fågel som är helt flygoförmögen och dessutom inte visar några synliga vingar. Dess mörkt gråbruna fjäderdräkt är längsstreckad i rödbrunt. Den långa näbben är elfenbensnäbben. Den skiljer sig från sydkivin (A. australis) genom att vara något gråare, tillfälligtvis med vita borst i ansiktet. Kroppslängden är 40 centimeter.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Arten beskrevs först 2003 och är morfologiskt mycket lik sydkivi och brun kivi. Okaritokivin är endemisk för skogarna vid Okaritolagunen på västkusten av den nyzeeländska Sydön.[4].
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Okaritokiwins ursprungliga population hittas i kustnära Podocarpus-skogar. Den är nattlevande och tillbringar dagen vilande i en jordhåla, ett ihåligt träd eller under tät vegetation. Födan består mestadels av små ryggradslösa djur, framför allt daggmaskar och larver från skalbaggar, cikador och fjärilar. Fågeln häckar från juli till januari. Den lägger ett enda ägg i ett gryt eller i en ihålig trädstam.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Från en världspopulation på endast 160 fåglar 1995 har den ökat kraftigt i antal till följd av uppfödning i fångenskap för att undvika predation från invasiva hermeliner. 2016 uppskattades populationen till 400-475 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den numera som sårbar.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av det maoriska namnet "rowi" för okaritokivin.[6]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2017 Apteryx rowi . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 14 december 2017.
- ^ ITIS (2003) Catalogue of Life: 30th May 2012[död länk], läst 2012-06-16
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör okaritokivi.
Wikispecies har information om Apteryx rowi.- Läten på xeno-canto.org
|