Cajsa Warg
Cajsa Warg | |
Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber, första utgåvan. Kopparstick av Pehr Geringius. | |
Pseudonym | Cajsa Warg |
---|---|
Född | Anna Christina Warg 23 mars 1703 Örebro, Sverige |
Död | 5 februari 1769 (65 år) Stockholm, Sverige |
Yrke | Författare, hushållerska |
Nationalitet | Svensk |
Språk | svenska |
Genrer | Kokbok |
Noterbara verk | Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber |
Sida på Wikisource | Författare:Cajsa Warg |
Anna Christina Warg, känd som Cajsa Warg, född 23 mars 1703 i Örebro, död 5 februari 1769 i Stockholm, var en svensk hushållerska och författare. Hon är känd för Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber ('Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimmer'[1]), som var en av de mest inflytelserika kokböckerna från mitten av 1700-talet till tidigt 1800-tal.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Warg föddes i Örebro som dotter till rådmannen Anders Warg och hans hustru Katharina ("Karin") Livijn. Hon flyttade hemifrån i unga år för att tjäna sitt levebröd och fick tjänst som hushållerska (vid den tiden kallad "husmamsell") i rika Stockholmsfamiljer, som greve Wolter Reinhold von Stackelberg, Berndt Otto von Stackelberg, och slutligen hos statssekreteraren och överpostdirektören Leonard Klinckowström i Stockholm.
År 1755 gav hon ut den första upplagan av sin kokbok Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber som sammanlagt gavs ut i fjorton upplagor på svenska, fyra på tyska, en på finska och en på estniska. Under hennes livstid kom verket ut i ytterligare tre svenska upplagor med ett tillskott av en bok om färgning av garn samt ett "bihang" med ytterligare recept i den fjärde upplagan 1765.[3]
I hennes "Hjelpreda" nämns uttrycket "man tager, om man så hafva kan", vilket sedan sägs ha omvandlats till det kända uttrycket "man tager vad man haver", som alltså felaktigt tillskrivs Warg. Dock börjar flera av hennes recept med orden "man tager ...".
Det finns inga belägg för att Warg kallades Cajsa under sin livstid, utan benämns som Christina i skrifterna och signerar med det namnet.[4]
Warg dog 1769 och gravsattes genom visst släktskap i det Klinkowströmska gravkoret i Klara kyrka i Stockholm.[5] Några månader efter hennes död publicerades en gravskrift på vers i Carlskrona Weckoblad som avslutades med följande:
” | Uppå grafwen bör bli skrifwit; |
„ |
Carlskronas Wekoblad nr 38, 1769-06-03[1] |
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Borgarhuset, Cajsa Wargs hus i Örebro
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wrangel, Ewert (1938-40). ”263 (Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svfolket/6/0319.html. Läst 11 juni 2018.
- ^ Nordisk familjebok: Warg, Christina. Runeberg.org. Läst 6 december 2013.
- ^ Se poster i Libris. Läst 22 december 2014.
- ^ Helmius, Agneta; Kåks, Helena. ”Matkultur: Alla tiders kock”. Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 5 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120705124858/http://www.ne.se/rep/matkultur-alla-tiders-kock.
- ^ Svensk historia dag för dag, Anders Pontén, Bokförlaget SEMIC 1998 ISBN 91-552-2828-3 s. 49
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Österberg, Carin; Lewenhaupt Inga, Wahlberg Anna Greta (1990). Svenska kvinnor: föregångare nyskapare. Lund: Signum. Libris 7767574. ISBN 91-87896-03-6
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Swahn, Jan-Öjvind (2003). ”Mamsellen vid hällen”. Populär historia 2003:6,: sid. 50-55 : ill. (huvudsakligen i färg). 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/mamsellen-vid-hallen/. Libris 10234797
- Sjöberg, Maria: Cajsa Warg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Söderlind, Ulrica; Gredmo Emil, Stenman Emil (2022). Cajsa Wargs kokkonst: fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal. [Malmö]: Universus Academic Press. Libris 2hbdmczc0q9jv2q2. ISBN 9789187439742
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikisource har originalverk som rör Cajsa Warg.
- Wikimedia Commons har media som rör Cajsa Warg.