Hoppa till innehållet

Anders Zorn

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anders Leonard Zorn)
Uppslagsordet ”Zorn” leder hit. För andra betydelser, se Zorn (olika betydelser).
Anders Zorn
KmstkNO, KmstkVO
Anders Zorn 1908.
FödelsenamnAnders Leonard Zorn
Född18 februari 1860
Utmeland, Mora socken, Dalarna
Död22 augusti 1920 (60 år)
Mora, Dalarna
BegravningsplatsMora gamla kyrkogård[1][2]
kartor
NationalitetSverige
FöräldrarLeonhard Zorn[3]
Grudd Anna Andersdotter[3]
Make/makaEmma Zorn
(g. 1885–)
Konstnärskap
FältMåleri Grafik
MotivPorträtt, dalamotiv, nakenstudier
UtbildningKungliga Akademien för de fria konsterna
Rörelseimpressionism[4]
Signatur
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Anders Leonard Zorn (uttal: [so:rn][5]), född 18 februari 1860 i Utmelands by i Mora, död 22 augusti 1920 i Mora i Dalarna, var en svensk konstnär.

Han betraktas som en betydande konstnär i Sverige och blev även uppskattad utanför Sverige, inte minst i USA, där han anlitades som porträttmålare av presidenter, företagsledare och societetsfolk.

Ursprung och föräldrar

[redigera | redigera wikitext]
Anders Zorns antavla.

Anders Zorn föddes på Grudd-gården i Yvraden, Utmeland i Mora efter en kort romans mellan Grudd Anna Andersdotter och den tyske bryggmästaren Leonard Zorn från Bayern. Föräldrarna träffades när modern som 20-åring arbetade som buteljsköljerska på friherre Henrik von Dübens bryggeribolag von Düben & Co:s bryggeri i Uppsala.[6][7] Leonard Zorn levde sina sista år i Helsingfors, där han avled den 26 december 1872.[8] Zorn träffade aldrig fadern men tog senare dennes efternamn.[9][10]

Anders och Emma Zorn kring 1885.

Eftersom Zorns mor vistades i Uppsala, levde han de första åren hos sina morföräldrar. Han kunde med hjälp av ett litet arv från fadern studera på Enköpings högre allmänna läroverk från tolv års ålder. Där fick han lära sig tala rikssvenska, eftersom man i Mora på den tiden bara pratade moramål. Han fick även sina första lektioner i teckning och lärarna upptäckte snart den unge Zorns konstnärliga talang. Zorns skisser av klasskamrater, målningar av Enköping samt träsnitt av människor och hästar finns än idag i Zornsamlingarna i Mora.

År 1875 påbörjade Zorn studier vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm. Detta blev möjligt tack vare arvet efter hans far samt en mindre summa pengar från det tyska bryggerisällskapet i Stockholm.

Zorn arbetade först i trä men övergick snart till måleri. Under en utställning 1880 visade han akvarellmålningen I sorg som fick stor uppmärksamhet i konstnärliga kretsar. Anders visade också stor skicklighet i porträttmålning och fick en mängd uppdrag av rika svenska familjer. Under ett av dessa uppdrag träffade han sin blivande hustru Emma Lamm.

Liv och verk

[redigera | redigera wikitext]

Zorn reste mycket efter 1881, huvudsakligen till England och Spanien. Inspirationen till resorna fick han bland annat i målningar av sin förebild Egron Lundgren. Han studerade bland annat rörelser och speglingar på vattenytan. I Madrid skapade han 1883 verket Kärleksnymf, som gav honom ett genombrott. Även här fick Zorn större uppdrag, bland annat av spanska och portugisiska adelsmän, vilket förbättrade hans finansiella läge.

Efter återkomsten till Sverige gifte han sig borgerligt den 16 oktober 1885[11] med Emma Amalia Lamm. De bosatte sig i Lisselby nära Mora. Under smekmånaden i Ungern och Turkiet insjuknade Zorn i tyfoidfeber och först efter tre månader var han tillräckligt återställd för att kunna fortsätta resan.

Anders Zorns ateljé vid Zorngården i Mora
Anders Zorns ateljé vid Zorngården i Mora


Även under senare år gjorde Zorn flera resor till Spanien, Nordafrika och England. Under 1890-talet i Paris umgicks han mycket med finländaren Albert Edelfelt.[12] År 1893 reste Zorn över till USA för att måla porträtt av ledande politiker och näringslivspersonligheter. Mycket känt blev porträttet av presidenten Grover Cleveland. Zorn kom så småningom även att porträttera presidenterna Theodore Roosevelt (1905) och William Howard Taft (1911).[13]

Sommaren 1897 reste Zorn till Ryssland, där han blev mycket väl mottagen. Han vistades i Sankt Petersburg och Moskva, där han blev särskilt god vän med konstnärerna Ilja Repin och Konstantin Korovin[14] hos vilken han mestadels bodde.[15]

Tillbaka i Sverige skapade han mestadels landskapsmålningar och gjorde även en del nakenstudier. Han modellerade bland annat skulpturer som Nymf och Faun, Morgonbad samt en staty av Gustav Vasa.

Anders Zorn dog på Mora lasarett, den 22 augusti 1920 av blodförgiftning i buken.[16] Han är begravd på gamla kyrkogården i Mora. Hans arv överlämnades genom hans testamente till svenska staten för att instifta ett museum. Hans och makan Emmas hem Zorngården blev efter Emma Zorns död 1942 ett museum och ingår i Zornsamlingarna.

Anders Zorns fotografier

[redigera | redigera wikitext]
Fotografisk förlaga (t v) och Svanen (t h) Fotografisk förlaga (t v) och Svanen (t h)
Fotografisk förlaga (t v) och Svanen (t h)

Zorn tog under sin karriär många fotografier. Fotografierna kunde användas som förlagor till andra verk. Fotografiska hade 2015 en utställning med ett urval av dessa bilder.[17]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Under sin konstnärskarriär tilldelades Zorn följande hedersbetygelser:[18]

  • Vasaorden, kommendör med stora korset, Sverige
  • Vasaorden, riddare, Sverige
  • Nordstjärneorden, kommendör med stora korset, 1920, Sverige
  • Nordstjärneorden, kommendör av första klassen, 1918, Sverige
  • Nordstjärneorden, kommendör av andra klassen, 1903, Sverige
  • Nordstjärneorden, riddare, Sverige
  • Kommendör av Sankt Mauritius- och Lazarusorden, Italien, 1910
  • Riddare av Isabella den katolskas orden, stora korset, Spanien, 1888
  • Riddare av Hederslegionen, stora korset, Frankrike, 1889
  • Riddare av Italienska kronans orden, kommendörskorset, Italien, 1896
  • Medjidieorden, stora korset, Turkiet
  • Kommendör av Äro-orden (Order of Glory), 2:a klassen, Tunisien, 1902
  • Pelarorden

Anders Zorn som etsare

[redigera | redigera wikitext]

Även etsningstekniken kom att locka Zorn och etsningarna bidrog i hög grad till hans framgångar. Med Rembrandt som förebild utvecklade han en teknik där han med skurar av streck byggde upp motivet. Den första etsningen tillkom i London år 1883. Axel Herman Hägg (1835-1921), då verksam i London, var Zorns lärare i denna speciella teknik.[19] Själva etsningstekniken tillägnade sig Zorn snabbt och den första etsningen var ett porträtt av läraren Hägg. Zorn utförde totalt 289 olika etsningar som omfattar porträtt, genrestudier och nakenstudier.[20]

Målningar i urval i kronologisk ordning

[redigera | redigera wikitext]
Se även alfabetisk lista över ett urval av hans målningar

Skulpturer i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Emma Zorn (1889), brons, Zornsamlingarna.
  • Mona (1889-90), björk, Zornsamlingarna.
  • Mormor (1892), björk, Zornsamlingarna.
  • Faun och Nymf (1896), brons, Waldemarsudde.
  • Gustav Vasa (1903), centrala Mora
  • Morgonbad (1909), brons, utanför Zorngården och i Rosenbadsparken, Stockholm.
  • Fontänfigur (1911), brons, framför ateljén på Zorngården.

Etsningar i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Kusinerna (1883), 44,3x27,6 cm Utförd i Zorns ateljé i London [21]

Galleri, målningar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Galleri, etsningar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Representation

[redigera | redigera wikitext]

Verk av Anders Zorn finns bland annat på Nationalmuseum[23], Prins Eugens Waldemarsudde[24], Norrköpings Konstmuseum[25], Hälsinglands museum[26], Göteborgs konstmuseum[27], Uppsala universitetsbibliotek[28], Kalmar konstmuseum[29], Musée d'Orsay, Paris, Metropolitan Museum of Art[30] i New York, samt i Vita huset i Washington D.C.. Han finns representerad i den svenska frimärksutgivningen som såväl målare, tecknare som etsare. Etsningen Självporträtt från 1904 utgavs som frimärke i samband med hundraårsdagen av Zorns födelse 1960.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Händelser man minns - en bokfilm 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
  • Sveriges mantalslängd 1890
  • Asplund, Karl, 1890-1978. - Zorns graverade verk.. - 1920-1921 (A)
  • Zorn, Anders, 1860-1920. - Engravings : a complete catalogue = Etsningar : en komplett katalog / Zorn ; [catalogue written by Bertil Hjert and Svenolof Hjert] ; preface by Hans Henrik Brummer. - 1980. - ISBN 91-970091-0-5 (H&H)
  • Zorn, Anders, 1860-1920. - Etchings : catalogue raisonné 2007 : states & editions 1883-1920 / Anders Zorn ; [sammanställd av] Sven Lidbeck. - 2007. - ISBN 978-91-631-8962-3 (ZG)
  1. ^ Anders Zorns gravmonument vid Mora kyrka, Mora, Dalarna 1939, Digitalt Museum, läs online, läst: 29 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravar.se, läs online, läst: 29 december 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 10 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anders-Zorntopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Anders Zorn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-zorn. Läst 23 juni 2024. 
  6. ^ ”Nyheter från Mora Bryggeri - Upptäck Mora”. https://mora.se/aktuellt/nyheter-fran-mora-bryggeri/. Läst 11 oktober 2021. 
  7. ^ Fridh, Kjell (2021-09-22). De yppersta. Lindhardt og Ringhof. ISBN 978-87-26-94131-9. https://books.google.se/books?id=KfNBEAAAQBAJ&pg=PT103&dq=von+duben+zorn&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjGjfSxycLzAhUUSvEDHd56DGAQ6AF6BAgHEAI#v=onepage&q=von%20duben%20zorn&f=false. Läst 11 oktober 2021 
  8. ^ Hvar 8 dag - illustreradt magasin 1921-1922, Bonniers tryckeri, Göteborg 1922 s.42
  9. ^ ”Midsommardans”. Nationalmuseum. Arkiverad från originalet den 16 december 2014. https://web.archive.org/web/20141216232156/http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-samlingarna1/Hojdpunkter-maleri/Midsommardans/. Läst 16 december 2014. 
  10. ^ ”Anders Zorn”. Allt om Historia. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://web.archive.org/web/20160402044457/http://www.alltomhistoria.se/artiklar/anders-zorn/. Läst 16 december 2014. 
  11. ^ Oscar II och hans tid 1872-1907, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13375-5 s.197
  12. ^ Vainio-Kurtakko, Maria (2022). Ett gott parti : Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 978-951-583-557-4. https://www.sls.fi/publications/ett-gott-parti/ 
  13. ^ ”Biografia Anders Zorn / Anders Leonard Zorn”. Artespana.nosdomains.com. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524191007/http://artespana.nosdomains.com/bio/pintores/anders_zorn.htm. 
  14. ^ Konstantin Korovin
  15. ^ Anders Zorn & Bruno Liljefors, Erik Forssman (chef Zornmuseet i Mora), Göteborgs Konstmuseum, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1967 s.16
  16. ^ Gustaf V och hans tid 1919-1927, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13377-1 s.84
  17. ^ Anders Martinsson. "Facebook stoppar Zorn-bilder", Göteborgs-Posten, 3 juni 2015. Läst den 10 juli 2015.
  18. ^ Vestmanlands läns tidning, 2017-01-19.
  19. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 654 
  20. ^ ”Mollbrinks om Zorn som etsare”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903104033/http://mollbrinks.se/mollbrinks_Anders_Zorn.html. Läst 29 augusti 2014. 
  21. ^ ”Kusinerna, 1883”. Mollbrinks. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903104116/http://mollbrinks.se/Zorn_5=Anders_007.html. Läst 29 augusti 2014. 
  22. ^ Henry Clay Pierce Nationalmuseum
  23. ^ Nationalmuseum
  24. ^ Prins Eugens Waldemarsudde
  25. ^ Holmer, Kerstin. (2000). Norrköpings Konstmuseum Katalog. Konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 485653271. https://www.worldcat.org/oclc/485653271. Läst 20 januari 2021 
  26. ^ Hälsinglands museum
  27. ^ Göteborgs konstmuseum
  28. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  29. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210232645/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/1221. Läst 10 december 2017. 
  30. ^ Metropolitan Museum of Art

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]