Östafrikansk sylsnäcka
| Östafrikansk sylsnäcka | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Blötdjur Mollusca |
| Klass | Snäckor Gastropoda |
| Ordning | Landlungsnäckor Stylommatophora |
| Familj | Sylsnäckor Subulinidae |
| Släkte | Allopeas |
| Art | Östafrikansk sylsnäcka Allopeas clavulinum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Allopeas clavulinum | |
| Auktor | (Potiez och Michaud, 1838) |
| Synonymer | |
|
Lamellaxis clavulinus (Potiez och Michaud, 1838)[1] Tropiksylsnäcka[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Östafrikansk sylsnäcka (Allopeas clavulinum)[2] är en snäckart som först beskrevs av Valéry Louis Victor Potiez och Gaspard Louis André Michaud 1838. Den östafrikanska sylsnäckan ingår i släktet Allopeas och familjen sylsnäckor.[3][4][1] Arten är reproducerande i Sverige.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Den östafrikanska sylsnäckan är en mycket liten landlungsnäcka, med en längd på 7 till 11 mm. Kroppen är klargul, och det spetsiga skalet är nästan genomskinligt.[5]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Artens ursprungsområde är tropiska Östafrika, men den har spritts, främst genom mänsklig inverkan, till stora delar av världen[6], bland annat Egypten, Madagaskar, Maskarenerna, Indien, Australien, Cooköarna, Tuamotuöarna, Sällskapsöarna, Japan, Kina, Kuba och USA.[5]. I Europa har den upptäckts i bland annat Tjeckien, Storbritannien, Sverige och Finland[5][6]. Utanför tropiska/subtropiska områden förekommer den endast inomhus i miljöer som tropiska växthus.[5] I Finland har ett enstaka fynd har gjorts i Helsingfors,[7] medan den i Sverige har påträffats i tropiska växthus i Göteborg och Uppsala.[6]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Frilevande individer förekommer i lövförna, under stenar, nerfallna trädstammar, och multnande växtmaterial i parker, trädgårdar, växtodlingar och ruderat.[5] Växthuslevande snäckor förekommer i fuktig jord, bland multnande växter och under löv.[6]
Arten kan göra skada på växter genom att äta bark och rötter.[6]
I sydligare länder förekommer det att snäckan fungerar som mellanvärd åt den parasitiska rundmasken Angiostrongylus cantonensis, som även kan angripa människan och där orsaka parasitär hjärnhinneinflammation. Förutsättningen är att snäckan blir uppäten (i regel oavsiktligt).[5]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Skalet från olika vinklar. -
Video.
-
På ett löv.
_Figure_20_(cropped).jpg)
.jpg)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Oskar Kindvall, Maria Backlund (28 november 2019). ”Art: Allopeas clavulinum - östafrikansk sylsnäcka”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/taxon/info/106717?changeRoot=True. Läst 30 januari 2020.
- ^ Turgeon, D. D., J. F. Quinn, Jr., A. E. Bogan, E. V. Coan, F. G. Hochberg, W. G. Lyons, et al. (1998) Common and scientific names of aquatic invertebrates from the United States and Canada: Mollusks, 2nd ed., American Fisheries Society Special Publication 26
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/allopeas+clavulinum/match/1. Läst 30 januari 2020.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e f] ”Spiked Awl Snail Allopeas clavulinum (Potiez & Michaud, 1838)” (på engelska) (PDF, 443 kB). Southern Monitoring Services. Maj 2017. https://www.smsl.co.nz/site/southernmonitoring/files/NZB/Other/Spiked%20Awl%20Snail%20Allopeas%20clavulinum_May2017.pdf. Läst 30 januari 2020.
- ^ [a b c d e] ”Östafrikansk sylsnäcka Allopeas clavulinum”. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.se/naturvard/taxon/allopeas-clavulinum-106717. Läst 30 januari 2020.
- ^ Pedro Cardoso (2019). ”keltasukkakotilo (fi) – Allopeas clavulinum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.52723. Läst 30 januari 2020.
|