Aleksej Tolstoj (1817–1875)
| Aleksej Tolstoj | |
 | |
| Född | 24 augusti 1817 (g.s.) (datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender och ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2] Sankt Petersburg[1][3][2] |
|---|---|
| Död | 28 september 1875 (g.s.) (datum specificerat för både juliansk och gregoriansk kalender och ej angiven kalender, antar juliansk)[1][4] (58 år) Krásnyj Rog[1][3][2], Ryssland |
| Andra namn | Краснорогский[1] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Moskvas kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Dramatiker[2], författare[5], poet[6][7][2], översättare |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs vetenskapsakademi |
| Maka | Sofija Bachmeteva (g. 1863–1875)[8] |
| Föräldrar | Konstantin Petrovitj Tolstoj[1][2] Anna Perovskaja[2] |
| Utmärkelser | |
| Sankt Stanislausorden, andra klassen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Aleksej Konstantinovitj Tolstoj (ryska: Алексей Константинович Толстой), född 5 september (gamla stilen: 24 augusti) 1817 i Sankt Petersburg, död 10 oktober (gamla stilen: 28 september) 1875, var en rysk greve och författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tolstoj vistades under sin barndom först hos sin morbror A. Perovskij (som författare känd under namnet Anton Pogorjelskij) i södra Ryssland. En stor del av sin ungdom tillbringade han på resor i västra och södra Europa, deltog 1836 i ryska beskickningen till tyska riksdagen i Frankfurt am Main, tjänstgjorde i kejserliga kansliet och ingick vid Krimkrigets början som frivillig i ett tiraljörregemente, som emellertid ej kom i strid. Han utnämndes till kejsarens adjutant, men tog snart avsked och levde därefter som privatman med titeln hovjägmästare på sitt gods.
Några prosaberättelser av Tolstoj publicerades redan 1841 under pseudonymen Krasnogorskij, men de alster, som han själv gav plats i sina samlade arbeten, härrör sig alla från tiden 1855-75. Hans första större arbete var Knjaz Serebrjanyj (1861, många upplagor; översatt till en mängd språk), en historisk roman från Ivan den förskräckliges tid. Hans andra stora verk var den dramatiska trilogin Smert Ivana groznago – Tsar Fjodor - Tsar Boris (1866-70). Själv ansåg han "Tsar Fjodor" för sitt bästa arbete.
Tolstoj skrev även ett par andra dramer: Don Juan, i vilken han förvandlat huvudpersonen till en Faustfigur, och Namjestnik (Ståthållaren), en episod ur Novgorods historia. Av hans mindre dikter är de rent lyriska föga betydande; vida bättre lyckades han i balladen och över huvud i den poetiska berättelsen och naturmålningen. Han behandlade i moderna metriska former, men för övrigt i gammal stil en mängd ämnen ur den fornryska hjältesagan (bylina) och episoder ur 1500-talets historia. Ett tiotal av hans episk-lyriska dikter berör på ett eller annat sätt Skandinaviens äldsta historia (däribland Borivoj, Hakon blinde, Tugarin, Knut, Harald Hårdråde, Rugevit och Tre slag).
Tolstoj hörde till den lilla grupp ryska skalder, som utan hänsyn till politik, sociala frågor och dylikt dyrkade konsten för dess egen skull. Han försvarade sin ståndpunkt i åtskilliga polemiska dikter, bland annat Johannes Damaskenus och Potok Bogatyr (med Rysslands historia i fågelperspektiv). Han döljer sig även (jämte bröderna Zjemtjuzjnikov) bakom den konservative skämtaren Kuzma Prutkov i "Sovremennik" (på 1850-talet). Han var även verksam som översättare. Tolstoj var gift med Sofija Bachmeteva.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Tolstoj, Aleksej Konstantinovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Lidija Michajlovna Lotman, Толстой А. К., Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Semjon Vengerov, Толстой, Алексей Константинович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 33.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Толстой Алексей Константинович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Semjon Vengerov, Толстой, Алексей Константинович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 33, ”Жил он поэтому большею частью за границей, летом в разных курортах, зимою в Италии и Южной Франции, но подолгу живал также в своих русских имениях — Пустыньке (возле ст. Саблино, под Петербургом) и Красном Роге (Мглинского у. Черниговской губ., близ г. Почеца), где он и умер 28 сентября 1875 г”.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.poemhunter.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.poemhunter.com .[källa från Wikidata]
- ^ Semjon Vengerov, Толстой, Алексей Константинович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 33, ”Во время болезни ухаживала за ним жена полковника С. А. Миллер (урожд. Бахметьева), на которой он позднее женился.”.[källa från Wikidata]
|