Hoppa till innehållet

Javaalkippa

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Alcippe pyrrhoptera)
Javaalkippa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAlkippor
Alcippeidae
SläkteAlcippe
ArtJavaalkippa
A. pyrrhoptera
Vetenskapligt namn
§ Alcippe pyrrhoptera
Auktor(Bonaparte, 1850)
Synonymer
Javafulvetta

Javaalkippa[2] (Alcippe pyrrhoptera) är en fågel i den nyligen erkända familjen alkippor inom ordningen tättingar.[3]

Javaalkippa är en 14,5–15 cm lång tätting med dovt färgad fjäderdräkt. Den är kastanjebrun på hjässa och rygg, med mycket svaga mörkare längsgående hjässband från tygel till nacke. Vidare är en roströd på övergump, övre stjärttäckare, övre vingtäckare och vingkanterna. Stjärten är varmbrun med mörkt rostbruna yttre fjäderkanter.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Javaalkippan förekommer som namnet avslöjar i skogar på västra och centrala Java där den är stannfågel[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare har den behandlats som underart till ockrabukig fulvetta (Alcippe poioicephala).

Släktes- och familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,[6][7][8] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier[9] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln hittas i städsegrön lövskog i bergstrakter från 1000 till 1830 meters höjd. Den ses vanligen i smågrupper, ibland även i artblandade flockar, på jakt efter insekter. Arten häckar året runt utom i september. Det löst skålformade boet placeras i en vågrätt trädklyka nära marken. Däri lägger den två ägg.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Alcippe pyrrhoptera Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  7. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]