Guangdongalkippa

	Guangdongalkippa
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Alkippor; Alcippeidae
Släkte	Alcippe
Art	Guangdongalkippa; A. hueti
Vetenskapligt namn
	§ Alcippe hueti
Auktor	(David, 1874)
Synonymer
	Fulvetta hueti; Huetfulvetta; Kinesisk alkippa;

Guangdongalkippa^[1] (Alcippe hueti) är en fågel i familjen alkippor inom ordningen tättingar.^[2]

Utseende och läte

Guangdongalkippa är en alldagligt färgad tätting, med brun kropp (mörkare ovan och ljusare under), vit strupe och grått huvud med en svart linje ovan ögonbrynet, från näbben till huvudets baksida. Arten är mycket lik yunnanalkippa, guizhoualkippa och gråkindad alkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Den är allra mest lik guizhoualkippa som även den har svagt tecknade hjässband, men guangdongalkippan är något mer roströd på vingar och stjärt samt gråare på haka och strupe. Under födosök tjattrar den högljutt och konstant.^[3]

Utbredning och systematik

Guangdongalkippa delas in i två underarter med följande utbredning:^[4]

Alcippe hueti hueti – bergsskogar i sydöstra Kina (Guangdong till Anhui)
Alcippe hueti rufescentior – ön Hainan i södra Kina

Tidigare behandlades guangdongalkippa, guizhoualkippa, yunnanalkippa och gråkindad alkippa som en och samma art.

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,^[5]^[6]^[7] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier^[8] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande IOC till en egen familj, Alcippeidae.^[2]

Levnadssätt

Guangdongalkippa hittas i olika typer av bergsskogar. Där rör den sig i ljudliga flockar.

Status

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franska zoologen M. Joseph Huet (1827-1903).^[9] Tidigare kallades den kinesisk alkippa, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté eftersom fler alkippor enbart återfinns i Kina.^[1] Den har även kallats huetfulvetta eller huetalkippa.

Noter

^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör guangdongalkippa.
Bilder & media
Wikispecies har information om Alcippe hueti.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[BLS-1] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-2] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[BOW-3] Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[5] Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.

[6] Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.

[7] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[9] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]