Hoppa till innehållet

Jättepanda

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ailuropoda)
Uppslagsordet ”Panda” leder hit. För andra betydelser, se Panda (olika betydelser).
Jättepanda
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljBjörnar
Ursidae
SläkteAiluropoda
Milne-Edwards, 1870
ArtJättepanda
A. melanoleuca
Vetenskapligt namn
§ Ailuropoda melanoleuca
AuktorDavid, 1869
Utbredning
Jättepandans utbredningsområde
Synonymer
  • Panda
  • Pandabjörn
  • Bambubjörn
Hitta fler artiklar om djur med

Jättepanda (Ailuropoda melanoleuca), panda, pandabjörn, eller bambubjörn är den enda arten i släktet Ailuropoda som i sin tur tillhör familjen björnar. Tidigare har pandan kategoriserats som halvbjörn, men molekylärgenetiska studier visar att den är en björn.[2] Pandan har svartvit tät päls och väger som vuxen mellan 70 och 150 kg. Nyfödd väger den bara 100 till 160 gram och har ingen päls. Till skillnad från andra björnar är jättepandan en utpräglad växtätare, som främst äter bambu. I dag förekommer den vilt i de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shanxi, men tidigare återfanns björnen även i andra delar av östra Asien.

Jättepandan är känd som symbol för Världsnaturfonden WWF och var en av fem maskotar för de olympiska sommarspelen 2008 i Peking. Gåvor i form av pandabjörnar till zoologiska trädgårdar har förr i tiden använts som ett sätt för Kina att förbättra sina relationer med stater i Västvärlden. På 2000-talet sker inga gåvor av jättepandor, alla pandor tillhör Kina och utlånas enligt tidsbestämda kontrakt. Ett av de viktigaste syftena har varit att rädda jättepandabeståndet från utrotning. I ett omfattande program deltar zoologiska trädgårdar från Europa, Asien och Nordamerika med det uttalade målet att öka jättepandapopulationen i det vilda. Man har hitintills lyckats väl i detta samarbete, vilket resulterat i att det idag existerar över 2000 exemplar i världen. Jättepandan är därför inte längre klassad av WWF som utrotningshotad. Den är dock fortfarande skyddsvärd och det globala programmet kommer att behövas i överskådlig tid framöver på grund av jättepandornas kraftigt begränsade tillgång på geografiska områden som erbjuder de livsbetingelser som är nödvändig för pandabeståndet.

Utseende och anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Pandan blir mellan 1,5 och 1,7 meter lång och väger som fullvuxen mellan 70 och 150 kilogram. Mankhöjden ligger vid 75 centimeter och hanen blir 10 till 20 procent större än honan.[3]

Djurets päls är vit med svarta områden. Pandan har svarta ben och armar och svarta ringar runt ögonen samt svarta öron. Även svansspetsen är ibland svart. Svansen är med en längd av 10 till 15 centimeter den näst längsta hos någon art i familjen björnar; endast för läppbjörnen finns rapporter om individer med längre svans.[3] Pälsen är väldigt tjock. Pandans färger smälter bra in i mosaiken av ljus och skugga i den naturliga miljön av bambusnår och lövtäckta grenar som arten lever i. Anledningen till pälsfärgen är dock inte helt utredd. Även om det kan tyckas att pandans färg är uppseendeväckande och lätt att lägga märke till är det inte så i det vilda där pandans färger fungerar som kamouflage. Utöver detta förklaras färgen med reglering av kroppstemperaturen eller som varningsmönster för fiender.

Pandans ramar är speciella. De har fem "tår", men handlovsbenet är förstorat, så att de nästan bildar en sjätte tå. Den fungerar som en tumme när pandan greppar sin mat. Pandans skallben och tänder har ett karaktäristiskt utseende för växtätare. Pandan har små framtänder och korta hörntänder. Kindtänderna är breda och malande. Av de främre kindtänderna (premolarer) återstår endast två, som liksom de andra kindtänderna (molarer) är breda. Totalt har björnen 42 tänder. Genom evolutionen har tandkaraktären hos pandan förlorat likheterna med övriga rovdjurs och påminner mer om människans eller svinets tänder.

Pandan är på många sätt anpassad till sin vegetariska diet, men tarmkanalen ser fortfarande ut som hos övriga rovdjur. Som anpassning till födan är även pandans matstrupe invändigt täckt med hornämne för att skydda mot bambuns vassa fibrer. Magsäcken har tjockare väggar och liknar på så sätt fåglarnas magsäck. Dessutom har djuret starka käkmuskler som sträcker sig från huvudets övre del till käken, varför huvudet har den karaktäristiska runda formen.[4]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Pandan lever idag i Kina, men har tidigare även förekommit i Myanmar och Vietnam. Utbredningsområdet kan ha sträckt sig mycket längre västerut, men har krympt på grund av människans påverkan av miljön. Populationen förekommer idag på en yta av 5 900 kvadratkilometer som ligger i de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shanxi, men utbredningsområdet är splittrat i flera delar. Pandans habitat utgörs av subtropiska bergssluttningar, raviner och dalar med mycket tät skog. Under sommaren lever jättepandor i regioner som ligger 2 700 till 4 000 meter över havet. Före vintern vandrar de till områden som ligger på cirka 800 meters höjd. Klimatet i utbredningsområdet är fuktigt och rikt på nederbörd. Somrarna är svala och vintrarna kalla. Den täta undervegetationen av bambu ger pandan både föda och skydd.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]
En jättepanda i Chengdu's Giant Panda Breeding Research Base.

Pandan lever ensam och träffar andra pandor endast under parningstiden. Djuret är känt för sin lekfullhet och de många rörelser det kan göra.

Större delen av tiden ägnar pandan åt att äta. Artens matsmältningssystem tyder på att den i ett tidigt stadium var köttätare,[5] som har anpassats till att bli en foderspecialist och den äter nästan uteslutande bambuskott utan att vara cellulosanedbrytande i sin matsmältning. Pandan behöver äta över tio kilo bambu per dag (vanligtvis äts mellan 10 och 20 kilo). Att samla, äta och behandla så mycket bambu kan ta tolv timmar per dag. Annan föda består av andra växter, som gentianor, irisar och krokus, men även mer sällan maskar, fiskar, as eller andra mindre djur.[6][7] Bambu har ett lågt näringsvärde, men har andra fördelar, exempelvis är näringsvärdet lika högt året om. Att förlita sig på en växt kan dock vara riskfyllt. Bambu blommar sällan, ungefär en gång per 15-120 år, men då den blommar dör den och nya bambuskott spirar först efter fem år. Eftersom alla bambuplantor i samma område blommar samtidigt, måste pandorna flytta då blomningen börjar, för att hitta ny föda.[1]

Trots att pandan är tung klättrar den mycket bra i träd, och när den inte äter brukar den ligga och vila sig på en tjock trädgren uppe i ett träd. Pandan har god simförmåga och badar i sjöar och bäckar. Pandans naturliga fiender, förutom människan, är snöleoparder och förvildade hundar.[8] Om pandan vädrar en vildhund brukar den klättra upp i ett träd och gömma sig. När den sitter still i ett träd är den mycket svår att upptäcka.

Pandan (både honan och hanen) markerar revir med urin och skrapade märken på träd.[9] Studier har dock visat att hanen gör det oftare, utom under parningstiden, då honan gör det oftare. När pandan markerar sitt revir ställer den sig på framtassarna och gnider baken mot olika träd. Reviret är ungefär 4 till 6 kvadratkilometer stort. Honor har ett kärnområde av 30 till 40 hektar som försvaras mot artfränder av samma kön. Hannar är mera flexibla och deras revir överlappar ofta. De söker dock ingen kontakt med sina släktingar.

Jättepandan går inte i ide, trots att den bor i områden med kalla vintrar. Den reducerar dock sin aktivitet på vintrarna och vandrar till varmare regioner.[10] Observationer av panda i fångenskap har visat att de är mest aktiva mellan tio på kvällen och två på morgonen, varför det kategoriseras som ett nattdjur.

Fortplantning och livslängd

[redigera | redigera wikitext]
Sju månader gammal pandaunge i Wolong Nature Reserve i Sichuan, Kina.

Pandan får vanligtvis en unge vartannat till vart tredje år. I 50 % av fallen föder den två. Ungarna föds i håligheter såsom ihåliga träd. När det är tid för pandan att para sig, träffas de ensamlevande pandorna under en mycket kort tid eftersom pandahonan bara är mottaglig för befruktning ungefär en dag om året. Brunstperioden är cirka 2 veckor. Efter elva månaders dräktighet föds ungen. Om den får två ungar brukar den ena dö.

En nyfödd panda väger 100-150 gram och är endast tio centimeter lång. Den är blind, döv och har ingen päls. Vid tjugo dagars ålder väger ungen femhundra gram och den har börjat anlägga päls. När ungen är tre månader gammal har den lång päls och sover större delen av dagen. Vid sju månaders ålder är den full av energi och leklust. Den väger då vanligtvis mellan 15 och 20 kilogram och livnär sig huvudsakligen på bambu. Ungen följer sin mor i ungefär ett och ett halvt år. Honan blir könsmogen när den är tre år gammal och hanen när den är fyra år.

Medellivslängden i naturen är inte känd.[11] Vissa källor uppger 20 år i det vilda och 25 i fångenskap.[12] En individ som levde i San Diegos djurpark blev 34 år gammal[13] En annan individ vid namn Jia Jia föddes i det vilda, i provinsen Sichuan i Kina 1978, och dog i oktober 2016 i Hongkong, 38 år gammal. Jia Jia bedöms vara den panda som levt längst i fångenskap.[12]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Pandan kategoriserades först som halvbjörn inom familjen Procyonidae på grund av att den liksom kattbjörnen har egenskaper som kan härledas till både björnar och halvbjörnar. Den har också placerats tillsammans med kattbjörnen i en egen familj då de delar ett antal egenskaper som habitat, föda (bambu) och dess pseudotumme. Studier har visat att dessa likheter beror på konvergent evolution. Molekylärgenetiska studier har istället visat att pandan är närmast släkt med björnarna.[2][14] Pandans utvecklingslinje separerades från resten av familjen björnar för cirka femton miljoner år sedan, men uppdelningen av björnar och halvbjörnar skedde för cirka 30 till 35 miljoner år sedan. Detta är ett av skälen till att det har varit svårt att placera pandan. Pandan är idag den enda arten som finns kvar på denna utvecklingslinje varför den ibland kallas för ett levande fossil.[15]

Jättepanda och människor

[redigera | redigera wikitext]

Upptäcktshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Den första personen från Västvärlden som fick kännedom om pandan var den franska missionären Armand David. Den 11 mars 1869 köpte han en päls från en kinesisk jägare. Den första västerländska forskare som med säkerhet observerade en levande panda var den tyske zoologen Hugo Weigold som 1916 såg ett ungdjur. Kermit och Theodore Roosevelt junior var under 1920-talet de första västerlänningar som sköt en panda under en expedition, finansierad av Field Museum of Natural History. 1936 blev den amerikanska modeskaparen Ruth Harkness den första personen som tog med en levande panda till ett västligt land. Ungdjuret fick namnet Su-Lin och levde sedan i Brookfield Zoo i Chicago.[16]

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Pandan är symbol för Världsnaturfonden (WWF).[17] Panda var en av fem maskotar för de olympiska sommarspelen 2008 i Peking.[18] Den fiktiva pandan Po är huvudkaraktär i Kung Fu Panda.

Hot och status

[redigera | redigera wikitext]
Ungdjuret på bilden är cirka en vecka gammalt. Bilden är tagen på avelscentret i Chengdu, Kina.

Pandan listas av IUCN som sårbar (Vulnerable).[1] Idag finns enligt officiell statistik färre än 1 600 vilda pandor kvar[19] som lever utspridda i sex olika områden. Dessutom hålls i Kina 239 individer i fångenskap och 27 individer lever i utländska anläggningar.[19] Vissa forskare antar att vissa individer inte är upptäckta och enligt deras bedömning är populationen mellan 2 000 och 3 000 individer.[20] I alla fall ökar beståndet långsamt.[21] Pandor som lever isolerat parar sig sannolikt med en släkting, varför risken för ärftliga sjukdomar och liknande ökar drastiskt.

I motsats till flera andra djur betraktades pandans kroppsdelar inte som särskilt nyttiga inom traditionell kinesisk medicin.[1] Tjuvjakt som tidigare var ett större problem reducerades påtagligt. Drastiska straff som i vissa fall inkluderade avrättningar verkade avskräckande och dessutom finns ingen marknad för pandapäls kvar.[1]

Stora ansträngningar har gjorts för att rädda pandan, både i Kina och internationellt. Arten ges maximal skydd i Kinas naturskyddslag från 1988 och den är listad i appendix I hos CITES. Det betyder att internationell handel är totalförbjuden. En kinesisk bevarandeplan blev upprättad med hjälp av Världsnaturfonden och antagen 1992.[1] Bambuplantornas blomning (se ekologi) kan vara ett problem för pandan när allt fler bambuskogar avverkas och björnen inte hittar områden där ingen blomning skedde. Efter den senaste blomningen 1980 hittade de vilda pandorna nya matkällor.[1]

Att lyckas föda upp pandor i fångenskap var länge mycket ovanligt, men intensiv forskning vid Chengdu Panda Breeding Research Centre har gett resultat och centret har lyckats föda upp 168 ungar sedan 1987 och har numera en överlevnadsstatistik på 98 %.[22]

Pandan verkar ha ljusa framtidsutsikter. Den skärpta övervakningen av handeln med utrotningshotade arter försämrar lönsamheten för tjuvskyttar. Pandorna bor för tillfället högt uppe i bergen på sluttningar som inte duger till jordbruk. Man planerar även att flytta hela byar så att pandan får mer plats att röra sig på. Man kan även bli pandafadder på WWF.

Några fall är kända där jättepandor har attackerat människor, men dessa förklaras snarare med att djuren var irriterade och inte med predation.[23]

Djurparker och avelsstationer

[redigera | redigera wikitext]
Bao Bao var den äldsta kända pandan, både i fångenskap och i frihet. Han dog den 22 augusti 2012, 34 år gammal.[24]

Enligt en artikel i The New York Times kostar hållning av jättepanda fem gånger mer än det näst dyraste djuret, elefanten.[25] Största delen av kostnaderna utgörs av avgiften till Kina för att låna en panda. Pandan kan ses i följande djurparker eller avelsstationer:

Europa (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

Asien (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Adventure World, Shirahama, Wakayama prefektur, (Japan), har fyra hannar och två honor samt nyfödda tvillingar.[39]
  • Chengdu Panda Base, Chengdu, (Kina), med flera individer.[40]
  • Avelscentret i Wolongs naturreservat i Wenchuan, (Kina), har flera individer.[40]
  • Djurparken i Chiang Mai, (Thailand), har en hanne och en hona. De födde en unge (hona) i maj 2009.[41]
  • Ocean Park Hongkong, har två hannar och två honor.
  • Oji Zoo, Kobe, (Japan), har en hanne och en hona.[42]
  • Peking Zoo, Peking, (Kina).[43]
  • Nanjing Hongshan Forest Zoo, Nanjing, (Kina), hade en hanne och två honor fram till 2012.[44] (oklart om de fick nya)
  • Taipei Zoo Taipei, Taiwan, Har två pandor, vars namn tillsammans betyder "reunified", vilket väckte upprörda känslor, i och med konflikten mellan länderna (Taiwan behövde inte betala någon årlig avgift eftersom Kina anser att Taiwan är en kinesisk provins)[45]
  • Changsha Zoo, Changsha, Kina. Har minst två individer. Den första ankom 2008.[46]
  • River Safari, Singapore. Hade två pandor under 1990-talet, en hane och en hona.[47] De fick nya pandor 2012.[48]
  • Macau Giant Panda Pavilion har ett par.[49]
  • Zoo Negara i Kuala Lumpur, Malaysia har sedan några år två pandor

Australien

[redigera | redigera wikitext]
  • Adelaide zoo fick en hanne och en hona den 28 november 2009.[50]

"Pandadiplomati”

[redigera | redigera wikitext]

Redan under Tangdynastin skänkte kejsaren Wu Zetian (625–705) två pandor och en pandapäls till Japan för att visa sina goda avsikter.[51]

Folkrepubliken Kina återupptog denna diplomatiska tradition under 1950-talet. Från 1958 till 1982 donerade Kina 23 pandor till nio olika länder som USA, Japan och Västtyskland.[51]. Dessa diplomatiska metod mellan den socialistiska republiken och andra länder fick snart beteckningen "pandadiplomati".

En individ skänktes 1972 av Mao Zedong till den amerikanska presidenten Richard Nixon.[52] Efter 1984 är pandorna inte längre gåvor utan bara utlån på en period av tio år. Inte alla stater tog emot dessa presenter. Till exempel avslog Taiwan år 2006 först ett erbjudande för att bekräfta sin position i dispyten om ett enat Kina.[53] Gåvan togs dock emot senare.[54]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 september 2008.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 september 2008.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] Swaisgood, R., Wang, D. & Wei, F. 2016 Ailuropoda melanoleuca . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 februari 2023.
  2. ^ [a b] O'Brien, Nash, Wildt, Bush & Benveniste, A molecular solution to the riddle of the giant panda's phylogeny, Nature 317, 140 - 144 (12 september 1985).
  3. ^ [a b] Brown, Gary (1996). Great Bear Almanac, sidan 340 och följande (engelska). ISBN 1-55821-474-7.
  4. ^ Ciochon, Russell L. & Eaves-Johnson, K. Lindsay (20 juli 2007), "Bamboozled! The Curious Natural History of the Giant Panda Family", Scitizen. Besökt 22 juli 2008.
  5. ^ Ruiqiang Li et al. (2010). ”The sequence and de novo assembly of the giant panda genome”. Nature 463 (21): sid. 311–317. doi:10.1038/nature08696. ISSN 0028-0836. PMID 20010809. ”(...) indicating that the panda probably has all the necessary components for a carnivorous digestive system.”. 
  6. ^ ”Giant Panda”. Discovery Communications, LLC. Arkiverad från originalet den 7 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100107032418/http://animal.discovery.com/mammals/giant-panda/. Läst 8 augusti 2010. 
  7. ^ ”Giant Pandas”. National Zoological Park. http://nationalzoo.si.edu/Animals/GiantPandas/PandaFacts/default.cfm. Läst 7 november 2010. 
  8. ^ ”Panda FAQs”. http://www.china.org.cn/english/features/panda/38004.htm. Läst 19 maj. 
  9. ^ Panda behavior & habitat World Wildlife Federation China, besökt 16 juni 2008.
  10. ^ Paul Massicot (13 februari 2007). "Animal Info - Giant Panda". Besökt 17 juni 2008.
  11. ^ Animal Info, 13 maj 2008.
  12. ^ [a b] BBC News (2016-10-16) 'Oldest' panda in captivity Jia Jia dies at the age of 38, läst 2016-10-18
  13. ^ Nowak, s. 694
  14. ^ Lindburg, Donald G.; Baragona, Karen (2004). Giant Pandas: Biology and Conservation. University of California Press. ISBN 0-520-23867-2.
  15. ^ "Behind the News - Panda Granny", Australian Broadcasting Corporation (12 juni 2007). Besökt 22 juli 2008.
  16. ^ Chorn, John; Hoffmann, Robert S. (29 december 1978). ”Ailuropoda melanoleuca” (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-110-01-0001.pdf. Läst 18 januari 2015. 
  17. ^ Världsnaturfondens historia (rubrik "Vår symbol") på WWF:s webbplats, besökt 25 augusti 2008.
  18. ^ Länk till bild av maskotarna (Pandan är den andra från vänster).
  19. ^ [a b] "Number of pandas successfully bred in China down from last year", Xinhua (8 november 2007). Besökt 22 juli 2008.
  20. ^ "Hope for future of giant panda", BBC News (20 juni 2006). Besökt 24 februari 2007.
  21. ^ Warren, Lynne (juli 2006). "Pandas, Inc.", National Geographic. Besökt 10 april 2008.
  22. ^ Ella Davies (2010) Giant panda breeding breakthrough in China, [1], 7 december 2010, läst 2011-12-04
  23. ^ "Teenager hospitalized after panda attack in Chinese zoo Arkiverad 9 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.", Fox News/Associated Press (23 oktober 2007).
  24. ^ UPI.com - "34-year-old panda dies in Berlin"
  25. ^ Eats Shoots, Leaves and Much of Zoos' Budgets, Goodman, Brenda, New York Times (12 februari 2006).
  26. ^ Pandabär Bao Bao starb wohl an Altersschwäche (tyska), Berliner Morgenpost, 22. August 2012, läst 18 januari 2015.
  27. ^ ”Berlin im Pandafieber” (på tyska). FAZ. http://www.faz.net/aktuell/gesellschaft/tiere/meng-meng-und-jiao-qing-pandas-landen-in-berlin-15075634.html. Läst 7 april 2018. 
  28. ^ ”Congratulations to panda parents Hua Zuiba and Bing Xing!”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111005184749/http://www.pandasliveon.com/giantpandas/2010/09/congratulations-to-panda-parents-hua-zuiba-and-bing-xing.html. Läst 24 januari 2011. 
  29. ^ Oleksyn, Veronika (23 augusti 2007). "Panda gives surprise birth in Austria", AP via Yahoo! News. Besökt 24 augusti 2007.
  30. ^ ”Giant pandas arrive in Edinburgh from China”. BBC News (BBC). 4 december 2011. http://www.bbc.co.uk/news/uk-scotland-edinburgh-east-fife-16023328. Läst 4 december 2011. 
  31. ^ A Giant Day! Arkiverad 18 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., ZooParc de Beauval, läst 18 januari 2015.
  32. ^ The Giant Pandas, Pairi Daiza, läst 18 januari 2015.
  33. ^ Zapata, Belén (8 juli 2010). ”Una panda viaja de la Ciudad de México a Japón y de ahí a Guadalajara” (på spanska). CNN. Arkiverad från originalet den 8 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110708171922/http://mexico.cnn.com/nacional/2010/07/08/una-panda-viaja-de-la-ciudad-de-mexico-a-japon-y-del-oriente-a-guadalajara. Läst 12 augusti 2010. 
  34. ^ ”Giant Panda”. San Diego Zoo. http://animals.sandiegozoo.org/animals/giant-panda. Läst 18 januari 2015.  (rubrik: At the zoo)
  35. ^ Dazio, Stefanie E. (23 augusti 2013). ”Panda cub born to Mei Xiang at National Zoo”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/local/national-zoos-panda-in-labor/2013/08/23/98044f06-0b55-11e3-9941-6711ed662e71_story.html. 
  36. ^ ”New Giant Panda cub born at Zoo Atlanta” (på engelska). Zoo Atlanta. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2013. https://archive.is/20131008060136/http://web.archive.org/web/20080902154516/http%3A//www.zooatlanta.com/zoo_news_panda_birth_2008.htm. 
  37. ^ Giant Pandas, memphiszoo.org, läst 26 januari 2015.
  38. ^ Meet our pandas Arkiverad 30 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Toronto zoo, läst 26 januari 2015.
  39. ^ ”Japan-born panda twins named Meihin, Eihin”. Xinhua. 13 november 2008. http://news.xinhuanet.com/english/2008-11/13/content_10351546.htm. Läst 26 oktober 2011. 
  40. ^ [a b] Pandas Bred in Captivity, china.org.cn, 2007-01-04, läst 26 januari 2015.
  41. ^ Casey, Michael (28 maj 2009). ”China experts say Thailand's panda cub healthy”. Associated Press. http://www.msnbc.msn.com/id/30980596/. 
  42. ^ ”Giant Panda” (på japanska). Oji Zoo. http://www.ojizoo.jp/html/oj-01-05-2010.htm. Läst 26 januari 2015. 
  43. ^ Karta över Pekings zoo (Jättepandans hage syns i nedre, högra delen), läst 26 januari 2015.
  44. ^ Cui Cui & Duo Duo left Nanjing Hongshan Forest Zoo, giantpandazoo.com, läst 26 januari 2015.
  45. ^ "Chinese pandas arrive in Taiwan". BBC News. 2008-12-23, besökt 2010-03-03.
  46. ^ 100,000 tourists travel during the weekend Arkiverad 10 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., panda.org.cn, läst 26 januari 2015.
  47. ^ Singapore Zoo, giantpandazoo.com
  48. ^ ”Kai Kai and Jia Jia to make public debut on Nov 29”. The Straits Times. 29 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 4 november 2012. https://web.archive.org/web/20121104103849/http://www.straitstimes.com/breaking-news/singapore/story/pandas-make-public-debut-nov-29-20121029. Läst 26 januari 2015. 
  49. ^ Macau Panda Arkiverad 22 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Macau SAR Government.
  50. ^ ”Meet our proud pandas!” (på engelska). Adelaide Zoo. https://www.adelaidezoo.com.au/animals/giant-panda/. 
  51. ^ [a b] Mark Magnier (2006) Attack of the Pandas, Los Angeles Times, 21 mars 2006
  52. ^ Welt Online: Ende der Panda-Diplomatie
  53. ^ China's Panda Politics. Newsweek (15 oktober 2007), Besökt 23 maj 2008.
  54. ^ China's Panda Diplomacy With Taiwan Arkiverad 1 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Time (23 december 2008), Besökt 5 april 2009.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ronald M. Nowak (1999) Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9
  • John Chorn & Robert S. Hoffmann (1978) Ailuropoda melanoleuca. Från: Mammalian species, nr.110, sid:1-6

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Katalogdata
​ • Arkive: ailuropoda-melanoleuca, giant-panda/ailuropoda-melanoleuca​​ • BioLib: 1811​​ • EoL: 328070​ • GBIF: 2433399​​​ • Inaturalist: 41659​ • ITIS: 621845​ • IUCN: 712​ • NCBI: 9646​ • Fossilworks: 104016​​​ • MSW: 14000941​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Species+: 3057​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jättepanda&oldid=56140432”