1. Mekaniserade divisionen

	1. mekaniserade divisionen; (1. mekdiv)
	Vapen för 1. mekaniserade divisionen tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	1. mekaniserade divisionen
Datum	2000–2004
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet och Pansar
Roll	Krigsförband
Del av	Arméns taktiska kommando
Föregångare	Norra arméfördelningen,; Södra arméfördelningen,; Östra arméfördelningen
Efterföljare	Insatsledningen
Storlek	Division
Högkvarter	Uppsala garnison
Förläggningsort	Uppsala
Marsch	"Svensk lösen" (Modéer)
Dekorationer	1.mekdivMM
Befälhavare
Fördelningschef	Brigadgeneral Håkan Espmark
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

1. mekaniserade divisionen (1. mekdiv) var en division inom svenska armén som verkade åren 2000–2004. Förbandsledningen var förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.^[2]

Historik

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån skulle reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklades, vilket bland annat innebar att de tre arméfördelningsstaberna Norra arméfördelningen, Östra arméfördelningen, Södra arméfördelningen, upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 1. mekaniserade divisionen, vilken samlade samtliga fältförband inom armén.^[3]

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen att divisionsstaben tillsammans med artilleriregementsstaben och brigadstaberna skulle avvecklas, och istället skulle kompetenserna vid dessa ledningsorgan överföras till insatsledningen. Det med bakgrund till att regeringen bedömde att den operativa ledningen var starkt beroende av utvecklingen inom ramen för det nätverksbaserade försvaret, samtidigt som Försvarsmaktens ny direktiv inriktade sig på internationella insatser, och tog den så kallade strategiska time outen.^[4] Från den 1 januari 2005 övergick divisionsstaben till en avvecklingsorganisation, där avvecklingen av förbandet skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006.

Verksamhet

Divisionsstaben var en del av Armétaktiska kommandot (ATK), som i sin tur var en del av Operativa Insatsledningen (OPIL). Divisionsstaben hade ansvar för insatser, beredskap, övningar och samordning av arméförbandens verksamhet i fred, kris och krig. Divisionsstabens organisation var flexibel och kunde anpassas efter behov, bland annat genom att en rörlig insatsledning fanns tillgänglig att avdelas för att leda insatser i fred och kris. I kris och krig skulle divisionsstaben förstärkas med personal från Utvecklingsavdelningen samt reservofficerare.^[5]

När divisionen bildades den 1 juli 2000 bestod den av de arméförband som blev kvar efter den nedläggningsvåg som var kvar efter försvarsbeslutet 2000. Förbandet var dock kraftigt obalanserat vid den tiden då det bestod av många stridsvagnar och stridsfordon men få artilleri-, förbindelse- och transportresurser.^[3] Två av brigadledningarna var rena brigadstaber utan betjänings- eller sambandsförband. De mekaniserade bataljonerna bestod av Stridsvagn 122/Stridsfordon 90, Stridsvagn 121/Stridsfordon 90, Stridsvagn 121/Pansarbandvagn 302, Stridsfordon 90, Strf 90i och Patgb i (Pansarterrängbil) där i-bataljonerna (som stod för internationell) hade en större ledningsförmåga och uthållighet för insatser utanför brigadramen.

Ingående enheter

Divisionsstaben bestod i fredsorganisationen av åtta sektioner ordnade och benämnda efter NATO-standard i G1-8. I krigsorganisationen fanns även en sektion för Civil-militär samverkan (G9).^[5]

G1 - Personalsektionen
G2 - Underrättelse- och säkerhetssektionen
G3 - Genomförandeledningssektionen
G4 - Underhållssektionen
G5 - Planeringssektionen
G6 - Ledningssystemsektionen
G7 - Utbildnings- och övningssektionen
G8 - Verksamhetssektionen
G9 - CIMIC, Civil-militär samverkan

Ingående förband

1x armédivisionsstab
1x NBC- insatsstyrka
2x jägarbataljoner
6x armébrigadledningar
16x mekaniserade bataljoner
1x divisionsluftvärnsbataljon
2x divisionsingenjörsbataljoner
1x norrlands divisionsingenjörsbataljon
1x divisionsluftvärnsbataljon
4x luftvärnsbataljoner
4x haubitsbataljoner
4x pionjärbataljoner
4x underhållsbataljoner
6x stadsskyttebataljoner
1x luftburen bataljon

Förläggningar och övningsplatser

Förbandsledningen var förlagd till Enköpings garnison, där även staben för Arméns taktiska kommando (ATK) var förlagd. Den 18 december 2001 beslutade regeringen att samtliga ingående enheter inom Operativa Insatsledningen (OPIL) skulle samgrupperas i Uppsala garnison före 31 december 2004. I december 2003 flyttades divisionsstaben till Uppsala garnison.

Heraldik och traditioner

När divisionsstaben bildades ärvde den traditioner från tidigare förband och förbandsledningar, bland annat ärvdes förbandsmarschen från Mellersta arméfördelningen, vilken upplöstes den 31 december 1997.^[2] Divisionsstaben tilldelades 2002 sitt heraldiska vapen, vilket beskrivs genom blasoneringen "I blått fält ett lejon av guld med röd beväring, hållande i framtassarna en kolonn av silver. Skölden krönt med kunglig krona och lagd över två kommandostavar av guld".^[6] I samband med att divisionsstaben upplöstes och avvecklades instiftades 2005 1. mekaniserade divisionens minnesmedalj (1.mekdivMM) i silver.^[7]

Förbandschefer

2000–2004: Brigadgeneral Håkan Espmark

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
1. mekaniserade divisionen	2000-07-01	–	2004-12-31
Avvecklingsorganisation	2005-01-01	–	2006-06-30

**Beteckningar**
1. mekdiv	2000-07-01	–	2004-12-31
AO 1. mekdiv	2005-01-01	–	2006-06-30

**Förläggningsorter**
Enköpings garnison (F)	2000-07-01	–	2003-12-31
Uppsala garnison (F)	2004-01-01	–	2006-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Förbandsmarschen ärvdes från Mellersta arméfördelningen, och fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006.^[1]
^ 1. mekaniserade divisionens minnesmedalj instiftades 2005.
^ Espmark var den enda verksamma chefen för 1. mekaniserade divisionen.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 55
^ [a b] Braunstein (2005), s. 302
^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 januari 2018.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 4 februari 2018.
^ [a b] ”Divisionsstaben”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2002. https://web.archive.org/web/20020806030747/http://www.atk.mil.se/article.php?id=662. Läst 16 februari 2018.
^ ”Nya heraldiska vapen 2002”. riksarkivet.se. https://riksarkivet.se/nya-heraldiska-vapen-2002. Läst 4 februari 2018.
^ ”1.mekdivMM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?medal=%7B1BE54313-A1A2-4F99-BEA2-FC27FEA5D421%7D. Läst 4 februari 2018. ^{[död länk]}

Tryckta källor

Kjellander, Rune (2000). Sveriges regementschefer 1700–2000. Stockholm: Probus bokförlag. ISBN 9187184745
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8

[2] Förbandsmarschen ärvdes från Mellersta arméfördelningen, och fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006.^[1]

[3] 1. mekaniserade divisionens minnesmedalj instiftades 2005.

[4] Espmark var den enda verksamma chefen för 1. mekaniserade divisionen.

[1] Sandberg (2007), s. 55

[Braunstein_(2005),_s._302-5] [a b] Braunstein (2005), s. 302

[Regeringens_proposition_1999/2000:30-6] [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 januari 2018.

[7] ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 4 februari 2018.

[Divisionsstaben-8] [a b] ”Divisionsstaben”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2002. https://web.archive.org/web/20020806030747/http://www.atk.mil.se/article.php?id=662. Läst 16 februari 2018.

[9] ”Nya heraldiska vapen 2002”. riksarkivet.se. https://riksarkivet.se/nya-heraldiska-vapen-2002. Läst 4 februari 2018.

[10] ”1.mekdivMM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?medal=%7B1BE54313-A1A2-4F99-BEA2-FC27FEA5D421%7D. Läst 4 februari 2018. ^{[död länk]}

[a]

[b]

[c]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[1]