Åbo slott
| Åbo slott | |
| Slott | |
 Åbo slott på 1800-talet i Finland framställdt i teckningar
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland |
| Kommun | Åbo |
| Stil | Renässans |
| Material | sten, tegel |
| Grundad | 1280-talet |
| Ägare | finska staten |
| Öppet för allmänheten | ja |
| Nås enklast via | Slottsgatan |
| Webbplats: Slottets webbplats | |
Åbo slott (finska: Turun linna) ligger vid Aura ås mynning i Åbo, Finland.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Slottet grundades på 1280-talet[1] och användes då av kungens ståthållare och soldater. Slottet har ändrats mycket sedan dess, både i form och storlek. Ursprungligen var det ett öppet lägerkastell, men i början av 1300-talet blev det en sluten borg med huvud- och förborg. Åren 1556–1563 fick slottet ungefär sitt nuvarande utseende i renässansstil.[2]
Johan III hade under sin tid som hertig av Finland Åbo slott som sitt huvudsäte.[2]
Slottet har använts för många ändamål. Bland annat bodde Finlands generalguvernör, Per Brahe d.y. i förborgen 1637–1640.[3] Även landshövdingsämbetet och hovrätten har funnits där, men i slutet av 1700-talet flyttade de och efter det gjordes det stora förändringsarbeten på slottet. Sedan dess har huvudborgen använts bland annat som spannmålsmagasin och förborgen som fängelse.[4] På 1890-talet placerades Åbo stads historiska museum i förborgen[5] och fängelset togs ur bruk. Vid bombningarna under andra världskriget 1941 skadades slottet, men efter att det helt hade reparerats öppnades det igen för allmänheten 1961.[6]
Former, drag och material
[redigera | redigera wikitext]Dagens Åbo slott är murad av gråsten och kalksten. Ursprungligen bestod Åbo slott också av flera träbyggnader. De har dock med tiden ersatts med stenbyggnader på grund av att de förstörts av brand, belägringar med mera. Ett av de typiska dragen för Åbo slott är att fönstren inte är symmetriskt utplacerade, utan är fritt placerade och i alla former och storlekar. Flera av de bågformade fönstren har dekorerats med inhuggningar i svart.
Samma former som man ser på murverket, portarna, trapporna och de mindre öppningarna påträffar man i stort drag i både åländska och gotländska kyrkor. Formernas förebilder finns också på ett ännu mera avlägset håll, nämligen stadsmuren kring Köln i Rhenlandet. Den bär på byggnadstraditioner från romartidens försvarsverk och är en förebild för alla som byggde stadsmurar och lägerkastell på 1200-talet.
Från 1300-talets början kan man se en nyorientering söderut. Man anar mönstret från de fyrsidiga borgarna i Preussen, även om planen av Åbo slott av praktiska skäl blev mindre. Även de välvda utrymmena, bland annat Nunnekapellet och kungsmaket, visar drag från tysk arkitektur.[7]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Åbo slott 1724 -
Åbo slott på 1880-talet -
Slottet omkring 1900 -
Inre gården -
Port västerifrån mot inre gården -
Slottets västra fasad
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Gardberg, Carl Jacob (1985). Tre Katarinor på Åbo slott. Helsingfors: Schildt. Libris 7844620. ISBN 951-50-0324-5
- Gardberg, Carl Jacob (1959). Åbo slott under den äldre vasatiden : en byggnadshistorisk undersökning. Finska fornminnesföreningens tidskrift, 0355-1822 ; 60. Helsingfors: [Finska fornminnesföreningen]. Libris 1221485
- Grönros, Jarmo (1996). Åbo slott : vägledning för huvudborgen. Åbo: Åbo landskapsmuseum. Libris 7903622. ISBN 951-595-016-3
- Rinne, Sigrid (1930). Jordfynd i Åbo slott. [Helsingfors. Libris 12451750
- Åbo slott. Åbo: Åbo landskapsmuseum. 2000. Libris 7903651. ISBN 951-595-060-0
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Donaldson, Lucy (22 juli 2021). ”Turku Castle”. Historykits. https://www.historyhit.com/locations/turku-castle/. Läst 18 november 2021.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, uppslagsordet "Åbo". sid. 321
- ^ Teerijoki, Ilkka (1 december 2014). ”Brahe, Per”. Biografiskt lexikon för Finland. https://www.blf.fi/artikel.php?id=2547. Läst 19 november 2019.
- ^ ”Åbo slott i ett nötskal”. www.turku.fi. https://www.turku.fi/sv/abo-slott/abo-slott-i-ett-notskal. Läst 19 november 2021.
- ^ ”Åbo slott”. Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon 1951-1955 (4). Malmö: Förlagshuset Norden. 1958. Libris 539090
- ^ ”Byggt ur ruiner – Erik och Carin Bryggmans Åbo slott”. 11 maj 2016. https://www.turku.fi/sv/nyhet/2016-05-11_byggt-ur-ruiner-erik-och-carin-bryggmans-abo-slott. Läst 19 november 2021.
- ^ Ahrenberg, Jac.. ”Några dokument till vår konst- och kulturhistoria”. SVENSKA FORNMINNESFÖRENININGENS TIDSKRIFT, tolfte bandet, andra häftet: s. 105. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1240832/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 november 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Åbo slott.- Museiverket: Åbo slott
- Åbo slott
