Gradtecken (symbol)

°

Gradtecknet, °, är en cirkel placerad i exponentläge som används för att ange grad, en enhet på en graderad skala främst på mätinstrument, exempelvis på termometrar (temperatur) eller på gradskivor (vinkelstorlek).

Gradtecknet har HTML-, ASCII- och Unicode-koderna, Alt+0176 respektive U+00B0 (Degree sign) och bör inte ersättas med snarlika symboler, så som den maskulina ordningsändelsen º (U+00BA – Masculine ordinal indicator), den mindre cirkeln ˚, som exempelvis används i bokstaven Å (U+02DA – Ring above), en nolla i exponentläge, ⁰ eller ⁰ (U+2070 – Superscript zero) eller ringoperatorn ∘, (U+2218), som anger sammansatt funktion inom matematiken.

Gradtecknet ska sättas tätt intill sitt mätetal, utan mellanrum, när gradtecknet används självständigt som vinkelenhet eller för att ange punkter på kartor:

∠α = 57° (läs "vinkel α är lika med 57 grader")

Detsamma gäller minuttecknet (′) och sekundtecknet (″) (ej rekommenderat):

Stockholms gamla observatorium ligger på N 59°20′34″, O 18°3′30″ från Greenwich.

I alla övriga fall sätts gradtecknet tätt intill sin "graderingsenhet" (exempelvis "C" för Celsius), men separeras med ett mellanrum från mätetalet^[1]:

−10 °C = 14 °F = 474 °R
°dH (tyska grader) används som enhet för att beteckna hårdheten på vatten.

Ett tecken som liknar gradtecknet används också i 3:e utgåvan av IUPACs Quantities, Units and Symbols in Physical Chemistry (också känd som The Green Book) som substitut för plimsollmärket i anslutning till en storhetssymbol, för att beteckna att storheten gäller under standardiserade betingelser (standardtillstånd eller standardförhållanden)^[2], till exempel vid en viss temperatur och visst tryck (STP):

E° för "elektromotorisk spänning för reaktionen vid standardtillstånd"
p° = 1 atm för "standardtrycket är lika med en atmosfär"
ΔH_f° för "bildningsentalpi under standardförhållanden".

Referenser

Standardiseringskommissionen i Sverige (Swedish Standards Institute: SIS). 1985. (SS 03 61 07) Grafisk teknik – Sättningsregler – Matematik och kemi.

^ Bureau International des Poids et Mesures BIPM. 8:e upplagan, 2006. The International System of Units (SI), s. 133: http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8.pdf
^ E.R. Cohen, T. Cvitas, J.G. Frey, B. Holmström, K. Kuchitsu, R. Marquardt, I. Mills, F. Pavese, M. Quack, J. Stohner, H.L. Strauss, M. Takami, and A.J. Thor, "Quantities, Units and Symbols in Physical Chemistry", IUPAC Green Book, 3rd Edition, 2nd Printing, IUPAC & RSC Publishing, Cambridge (2008), s. 60 (http://media.iupac.org/publications/books/gbook/IUPAC-GB3-2ndPrinting-Online-22apr2011.pdf)

[1] Bureau International des Poids et Mesures BIPM. 8:e upplagan, 2006. The International System of Units (SI), s. 133: http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8.pdf

[2] E.R. Cohen, T. Cvitas, J.G. Frey, B. Holmström, K. Kuchitsu, R. Marquardt, I. Mills, F. Pavese, M. Quack, J. Stohner, H.L. Strauss, M. Takami, and A.J. Thor, "Quantities, Units and Symbols in Physical Chemistry", IUPAC Green Book, 3rd Edition, 2nd Printing, IUPAC & RSC Publishing, Cambridge (2008), s. 60 (http://media.iupac.org/publications/books/gbook/IUPAC-GB3-2ndPrinting-Online-22apr2011.pdf)

[1]

[2]