Ytflytare
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ytflytare kallas sådana föremål som flyter i vatten, till exempel barkbitar, grenar, löv. Under vissa förutsättningar kan ytflytare användas för att ge en ungefärlig uppfattning på flödet i ett vattendrag, öppet dike eller en kanal.
Vattenföringsmätningar med ytflytare[redigera | redigera wikitext]
Krav på mätplatsen[redigera | redigera wikitext]
Den valda sträckan ska vara rak, ha jämna tvärsektioner samt ha så få ytstörningar som möjligt.
Ytflytarens utseende[redigera | redigera wikitext]
Ytflytaren bör ges en bredd av 3-5 cm och bör ha ett cirkulärt, kvadratiskt eller åttakantitigt tvärsnitt. För att minimera effekter av vinden, bör ytflytaren tyngas nertill, så att minst 90 % av ytflytarens volym hamnar under vattenytan.
Själva mätningen[redigera | redigera wikitext]
Mätningen bör utföras mellan två tvärsektioner med ett visst avstånd mellan sig. Minimiavståndet bör vara ca 4 meter, varpå hela flytsträckan blir 12 meter. Sedan mäts tiden mellan tvärsektionerna medelst ett tidtagarur eller dylikt.
Utifrån kontinuitetsekvationen kan vattenföringen beräknas enligt följande:
där
q = Vattenföring (m³/s)
C = Empirisk reduktionsfaktor (-)
vy = Ytflytarens medelhastighet (m/s)
Am = Genomsnittlig våt tvärsnittsarea (m²)
Den empiriska reduktionsfaktorn[redigera | redigera wikitext]
Slänt och botten | q < 0,025 m3 | 0,0025 < q < 0,100 m3 | q > 0,100 m3 |
---|---|---|---|
Tämligen ojämna (steniga och krokiga) | 0,54 | 0,61 | 0,63 |
Tämligen jämna (vanligt jorddike) | 0,62 | 0,65 | 0,75 |
Mycket jämna (släta brotrummor o.dyl.) | 0,70 | 0,68 | 0,80 |