Storfors kommun

Storfors kommun
Kommun
SloganStortrivs i Storfors[1]
Kommunens vapen.
Storfors kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortStorfors
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd3 794 ()[2]
Areal472,71 kvadratkilometer ()[3]
- därav land391,68 kvadratkilometer[3]
- därav vatten81,03 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet9,69 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°32′00″N 14°16′00″Ö / 59.533333333333°N 14.266666666667°Ö / 59.533333333333; 14.266666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Kristinehamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1785[4]
Anställda425 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1760
GeoNames2672047
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Storfors kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland. Centralort är Storfors.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjurtjärn, Lungsund och en del av Kroppa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Ullvätterns landskommun av Bjurtjärns och Lungsunds landskommuner.

1967 införlivades Ullvätterns landskommun i Storfors köping. Storfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Storfors köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i söder till Kristinehamns kommun och Degerfors kommun (Örebro län/Värmland/Närke), i norr till Filipstads kommun, i väster till Karlstads kommun, i öster till Karlskoga kommun (Örebro län/Värmland) och i östnordöst till Hällefors kommun (Örebro län/Västmanland).

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

I kommunen utgörs berggrunden främst av granit, vilket formar en relativt plan yta genombruten av huvudsakligen nord-sydliga sprickdalar. Ett antal betydande sjöar inom Letälvens vattensystem, såsom Ullvettern, Öjevettern, Stor-Lungen och Alkvettern, är samlade längs ett milsbrett dalstråk i nord-sydlig riktning.

Kring dessa sjöar finns uppodlade jordar, och det odlade landskapet kantas av dungar av lövskog och ängsmarker. Skogsområden bestående av tallskog och blåbärsgranskog sträcker sig väster och öster om dalstråket, där berggrunden till största delen är täckt av näringsfattig morän.[8]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Storfors församling.

Distrikt inom Storfors kommun

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt[9]:Bjurtjärn, Lungsund och Storfors.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Storfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Storfors &&&&&&&&&&&02218.&&&&&02 218
2 Kyrksten &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som samlade 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. I valet 2014 rönte Sverigedemokraterna stor framgång lokalt. Även om Socialdemokraterna valde att bilda styre med Vänsterpartiet så samlade sig alla partier i kommunfullmäktige och konstaterade att man kunde samarbete med varandra om det innebar att Sverigedemokraterna inte fick inflytande över politiken.[10] Efter valet 2018 behöll Socialdemokraterna och Vänsterpartiet den majoriteten.[11]

I oktober 2022 meddelades maktskifte där Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet gick samman i ett borgerligt styre. Två månader senare valde dock Centerpartiet att kliva av samarbetet och istället vara "en oberoende vågmästare".[12] Strax innan poster i nämnderna skulle fördelas i december 2022 kom dock ett nytt besked; även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna klev av samarbetet. Det hela kom att kallas "Storforssoppan i sandlådan".[13] Resultatet blev ett oklart styre där Socialdemokraterna tilldelades posten som kommunstyrelsens ordförande.[14]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Thomas Backelin
Förste vice ordförande S Lennart Johansson
Andre vice ordförande C Ingrid Andersson

Mandatfördelning 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSTORSDNYDSTDECLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022643
22643
3593,1
287
197322823
22823
3594,2
2510
197622724
22724
3593,0
2312
1979220634
220634
3591,4
269
1982221525
221525
3590,7
2312
1985220535
220535
3589,1
2510
19883191534
319534
3586,0
2213
199131815215
318525
3585,1
2312
199441814215
418425
3586,6
1718
1998513163115
513635
3581,37
2015
20024167314
416734
3577,34
1916
20063167414
316744
3579,52
2114
201031611415
31645
3180,73
1912
2014412443
412443
2783,11
1512
201831231413
312343
2783,85
1710
2022295317
29537
2781,84
1413
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Storfors kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter.[15] Under kommunstyrelsen finns två utskott; arbetsutskottet och individutskottet.[16]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Regionen och kommunerna i Värmland har samarbetat genom Hjälpmedelsnämnden i Värmland sedan 2004. Sedan 2010 ingår kommunerna i Värmland i en gemensam drifts- och servicenämnd inom Karlstads kommuns organisation. Syftet med nämnden är att förbättra samordningen inom länet. Sedan den 1 januari 2011 har Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner en gemensam överförmyndarnämnd, kallad Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Den 1 september 2012 bildades även en gemensam administrativ nämnd för Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. Nämnden, som är placerad i Kristinehamn, ansvarar för löneadministration.[23] Detta innebär att sedan 1 mars 2020 finns en nämnd i kommunen som drivs i egen regi (förutom kommunstyrelsen) nämligen valnämnden samt fem nämnder som är gemensamma med andra kommuner.[24]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Storfors Vänorter på en Europakarta

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Fram till början av 1980-talet dominerades Storfors näringsliv av centralortens järnbruk. När bruket lades ned, övertogs rörproduktionen av flera fristående företag som idag utgör kärnan i kommunens näringsliv. Ett exempel är Structo Hydraulics AB, baserat i centralorten.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportleder. Järnvägen Kristinehamn-Daglösen är en av dessa. Dessutom löper riksväg 64 genom kommunen. Utöver detta går även länsväg 237 genom kommunen.[8]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 3 794 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 281:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Storfors kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 617
1975
  
5 274
1980
  
5 508
1985
  
5 333
1990
  
5 299
1995
  
5 147
2000
  
4 725
2005
  
4 542
2010
  
4 273
2015
  
4 032
2020
  
3 990
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld två röda tänger för lancashiresmide, den högra störtad, överlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skuror spetsrutad bjälke.

Motivet i sköldens mitt, den så kallade spetsrutade bjälken, kommer från släkten Linroths vapen. Detta då släkten hade stor betydelse för bruksverksamheten, på vilken även tängerna anspelar. Vapnet komponerades av Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Storfors köping 1949. Det registrerades för Storfors kommun i PRV 1974. Även Ullvätterns landskommun hade ett vapen, från 1955, vars giltighet upphörde vid sammanläggningen 1967.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Storfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/storfors. Läst 8 maj 2024. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Sverigedemokraternas framgångar bekymrar Jildesten (S)”. Sveriges Radio. 15 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5965469. Läst 1 juni 2024. 
  11. ^ Hermansson, Magnus; P4, Nyheterna (7 november 2018). ”Ökad makt för Centerpartiet i kommunerna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7083960. Läst 1 juni 2024. 
  12. ^ Värmland, P4; p4varmland@sverigesradio.se (2 december 2022). ”Centern lämnar det borgerliga samarbetet i Storfors”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/efter-maktskiftet-centern-gar-ur-majoritetsstyret-i-storfors. Läst 1 juni 2024. 
  13. ^ Nyheter, S. V. T. (8 december 2022). ””Storforssoppa i sandlådan” – en vecka före deadline”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/politisk-soppa-i-storfors-en-vecka-fore-deadline. Läst 1 juni 2024. 
  14. ^ Nyheter, S. V. T. (15 december 2022). ”Efter många tvister – nu är det klart vem som blir kommunalråd i Storfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/klart-vem-som-blir-kommunalrad-i-storfors. Läst 1 juni 2024. 
  15. ^ ”Kommunstyrelsen - Storfors Kommun”. www.storfors.se. 5 januari 2024. https://www.storfors.se/kommunochpolitik/politiskorganisation/kommunstyrelsen.4.789155f3143f6bce326bc7.html. Läst 1 juni 2024. 
  16. ^ ”Politisk organisation - Storfors Kommun”. www.storfors.se. 19 oktober 2021. https://www.storfors.se/kommunochpolitik/politiskorganisation.4.789155f3143f6bce326866.html. Läst 1 juni 2024. 
  17. ^ Sveriges statskalender 1997, 1997, ISBN 91-38-30973-4.[källa från Wikidata]
  18. ^ Sveriges statskalender 1986, 1986, ISBN 91-38-08944-0.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.svt.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.svt.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.storfors.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
  23. ^ ”Gemensamma nämnder - Storfors Kommun”. www.storfors.se. 21 september 2022. https://www.storfors.se/kommunochpolitik/politiskorganisation/gemensammanamnder.4.3aff5a315a1f01880139ad.html. Läst 1 juni 2024. 
  24. ^ ”Politisk organisation - Storfors Kommun”. www.storfors.se. 19 oktober 2021. https://www.storfors.se/kommunochpolitik/politiskorganisation.4.789155f3143f6bce326866.html. Läst 1 juni 2024. 
  25. ^ Vänortsbesök till Storfors[död länk]
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  27. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2018” (Excel). SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]