Hoppa till innehållet

Martin P:son Nilsson

Från Wikipedia
För liknande namn, se Martin Nilsson.
Martin P:son Nilsson
Född12 juli 1874[1][2][3]
Stoby församling, Sverige
Död7 april 1967[1][2][3] (92 år)
Lund
BegravdNorra kyrkogården i Lund
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningKlassisk filolog, författare, universitetslärare, antikvetare
ArbetsgivareLunds universitet
BarnPer Stjernquist (f. 1912)
Nils Stjernquist (f. 1917)
Utmärkelser
Doctor honoris causa from the University of Toulouse (1948)[4]
Redigera Wikidata
Martin P:son Nilssons gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Nils Martin Persson (P:son) Nilsson, född den 12 juli 1874 i Stoby församling, Kristianstads län, död den 7 april 1967, var en svensk klassisk filolog. .

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han blev filosofie kandidat i Lund 1895, filosofie licentiat, filosofie doktor och docent i grekiska språket och litteraturen i Lund 1900 och var professor i klassisk fornkunskap och antikens historia där 1909–1939. Nilsson var rektor för universitetet 1936–1939. Även sönerna blev rektorer (Per 1968–1970 och Nils 1980–1983), tre rectores magnifici i samma familj.

Utomordentlig betydelse fick hans forskning om grekisk religion, där han kartlade både dess ursprung i kretensisk-mykensk religion och inflytande från folklig tro och kult samt utvecklingen under den klassiska tiden och hellenismen. Det centrala sammanfattade verket är Geschichte der griechischen Religion (1-2, 1941-50). En populär framställning av den grekiska gudavärlden finns i Olympen (1-2, 1918-19). Hans förmåga att kombinera religionshistorisk och folkloristisk metod framträder även i Årets folkliga fester (1915).[5]

Nilsson företog studieresor till Tyskland 1897–98, till Italien, Grekland, Mindre Asien, Syrien 1901, 1905, 1907. Han blev 1918 sekreterare i Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 1920 ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 1924 korresponderande ledamot av Preussiska vetenskapsakademien i Berlin och 1929 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, samt Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[6] . Nilsson var även verksam som populärvetenskaplig skribent inom vidsträckta kulturområden.

P:son Nilsson ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Han var far till Per och Nils Stjernquist

Bibliografi i urval[7][redigera | redigera wikitext]

  • Studia de Dionysiis atticis (1900, doktorsavhandling)
  • Griechische Feste (1906)
  • Timbres amphoriques de Lindos (1909)
  • Primitiv religion (1911; översatt till tyska och danska)
  • Årets folkliga fester (1915)
  • Olympen (2 band, 1918-19)
  • Primitive Time-Reckoning (1920)
  • Den romerska kejsartiden (2 band, 1921-22)
  • Den grekiska religionens historia (1921, utgiven på engelska 1925 under titeln A history of Greek religion)
  • Rasblandningarnas omfång och betydelse i det romerska kejsarriket (utgiven i Svenska sällskapets för rashygien skriftserie, 1923)
  • Primitiv kultur (1924)'
  • Festdagar och vardagar (1925)
  • Orientens forntid (1926)
  • The Minoan-Mycenæn religion (1927)
  • Hellas' arv (1929)
  • The Mycenæn origin of Greek mythology (1932)
  • Homer and Mycenæ (1933)
  • De arkeologiska upptäckterna (1933)
  • Cults, myths, oracles, and politics in ancient Greece (1951, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vol. 1)
  • Opuscula selecta, linguis Anglica, Francogallica, Germanica conscripta, 3 volymer (1951-1969, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vols. 2:1-3)
  • The dionysiac mysteries of the Hellenistic and Roman age (1957, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vol. 5)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] N Martin P:son Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Martin P. Nilsson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jérôme Fenoglio (red.), L'université de Paris fera samedi sa rentrée solennelle, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 24 november 1948, s. 8 .[källa från Wikidata]
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1978 
  6. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1171-72 
Företrädare:
Axel Moberg
Rektor för Lunds universitet
1936–1939
Efterträdare:
Einar Löfstedt d.y.