Hoppa till innehållet

Luleå domsagas valkrets

Från Wikipedia

Luleå domsagas valkrets var vid riksdagsvalen till andra kammaren 18781908 en egen valkrets med ett mandat. Valkretsen omfattade Luleå domsaga, som ungefär motsvarade landsbygden i de södra delarna av dagens Luleå och Bodens kommuner samt Jokkmokks kommun (däremot inte Luleå stad). Valkretsen avskaffades vid införandet av proportionellt valsystem inför andrakammarvalet 1911 och uppgick då i Norrbottens läns södra valkrets.

Riksdagsmän[redigera | redigera wikitext]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Första valet 1878 (överklagat)[redigera | redigera wikitext]

Det är okänt vem som blev vald men valet överklagades till både Länsstyrelsen i Norrbottens län och Kungl. Maj:t, vilka båda upphävde valresultatet och därför skulle omval hållas. Valsättet var ett medelbart val. Röstberättigade valde elektorer som i sin tur valde kandidat. Elektorsvalet i Jokkmokks landskommun upphävdes och fick göras om inför omvalet.

Andra valet 1878[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1878: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Hans Fredrik Bergström 12 57,1
  Närmaste kandidat 8 38,1
  Övriga kandidater 1 4,8
Antal giltiga röster 21
Kasserade röster 0
Totalt 21

Valsättet var ett medelbart val. Röstberättigade valde elektorer som i sin tur valde kandidat. 22 elektorer valdes.

Valkretsen hade 20 260 invånare den 31 december 1877, varav 1 698 eller 8,4 % var valberättigade. 134 personer deltog i valet av elektorer, ett valdeltagande på 8,0 %.[1]

1887 (vår)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1887 (vår): Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark (L, frihandlare) 504 77,4
  Hans Fredrik Bergström[2] (protektionist) 146 22,4
  Övrig kandidat 1 0,2
Antal giltiga röster 651
Kasserade röster 0
Totalt 651

Valet hölls den 4 april 1887.[2] Valkretsen hade 21 827 invånare den 31 december 1885, varav 1 447 eller 6,6 % var valberättigade. 651 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 45,0 %.[3]

1887 (september)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1887 (september): Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark 239 83,3 5,9
  Johan Olof Jacobsson[4] (protektionist) 48 16,7
Antal giltiga röster 287
Kasserade röster 0
Totalt 287

Valet hölls den 25 augusti 1887.[4] Valkretsen hade 21 931 invånare den 31 december 1886, varav 1 513 eller 6,9 % var valberättigade. 287 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 19,0 %.[5]

1890[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1890: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark 97 82,2 1,1
  Johan Olof Jacobsson[6] (protektionist) 19 16,1 0,7
  Övriga kandidater 2 1,7
Antal giltiga röster 118
Kasserade röster 2
Totalt 120

Valet hölls den 23 augusti 1890.[7] Valkretsen hade 23 296 invånare den 31 december 1889, varav 1 564 eller 6,7 % var valberättigade. 120 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 7,7 %.[8]

1893[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1893: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark 204 57,9 24,3
  Anders Olsson[9] (frihandlare) 70 19,9
  Johan Petter Strandberg[10] (GL) 63 17,9
  Torsten Svartengren[10] (protektionist) 13 3,7
  Övriga kandidater 2 0,6
Antal giltiga röster 352
Kasserade röster 0
Totalt 352

Valet hölls den 26 augusti 1893.[11] Valkretsen hade 24 262 invånare den 31 december 1892, varav 1 342 eller 5,5 % var valberättigade. 352 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 26,2 %.[12]

1896[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1896: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark (L, frihandlare) 172 59,3 1,4
  Torsten Svartengren[13] (protektionist) 56 19,3 15,6
  Johan Petter Strandberg[13] (högerfrih.) 42 14,5 3,4
  Övriga kandidater 20 6,9
Antal giltiga röster 290
Kasserade röster 2
Totalt 292

Valet hölls den 31 augusti 1896.[13] Valkretsen hade 24 817 invånare den 31 december 1895, varav 1 426 eller 5,7 % var valberättigade. 292 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 20,5 %.[14]

1899[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1899: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Nils Wallmark 361 63,5 4,2
  Emil Melander[15] (moderat) 164 28,9
  Övriga kandidater 43 7,6
Antal giltiga röster 568
Kasserade röster 2
Totalt 570

Valet hölls den 10 september 1899. Valkretsen hade 26 914 invånare den 31 december 1898, varav 1 648 eller 6,1 % var valberättigade. 570 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 34,6 %.[16]

1902[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1902: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Johan Erik Granlund 285 46,7
  Nils Wallmark[17] 186 30,4 16,9
  Johan Petter Strandberg[18] (höger) 140 22,9
Antal giltiga röster 611
Kasserade röster 4
Totalt 615

Valet hölls den 7 september 1902. Valkretsen hade 30 377 invånare den 31 december 1901, varav 1 889 eller 6,2 % var valberättigade. 615 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 32,6 %.[19]

1905[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1905: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Linus Lundström 498 53,5
  Johan Erik Granlund[20] 371 39,9 6,8
  Johan Petter Strandberg[21] (höger) 58 6,2 16,7
  Övriga kandidater 4 0,4
Antal giltiga röster 931
Kasserade röster 11
Totalt 942

Valet hölls den 10 september 1905. Valkretsen hade 32 141 invånare den 31 december 1904, varav 2 093 eller 6,5 % var valberättigade. 942 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 45,0 %. Valet överklagades men fastställdes av länsstyrelsen i Norrbottens län, vars beslut vann laga kraft.[22]

1908[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1908: Luleå domsagas valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Linus Lundström 642 50,5 3,0
  Paul Hellström[23] (liberal) 630 49,5
Antal giltiga röster 1 272
Kasserade röster 3
Totalt 1 275

Valet hölls den 6 september 1908. Valkretsen hade 32 809 invånare den 31 december 1907, varav 2 536 eller 7,7 % var valberättigade. 1 275 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 50,3 %. Valet överklagades men fastställdes av länsstyrelsen i Norrbottens län, vars beslut vann laga kraft.[24]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387–389

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1876–1878 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 47 i pdf:en. (Läst 20 maj 2015)
  2. ^ [a b] Norrbottensposten den 7 april 1887.
  3. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1885–1887 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 48 i pdf:en. (Läst 13 januari 2019)
  4. ^ [a b] Dagens Nyheter den 26 augusti 1887.
  5. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1885–1887 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 56 i pdf:en. (Läst 13 januari 2019)
  6. ^ Göteborgs Aftonblad den 25 augusti 1890.
  7. ^ Stockholmstidningen den 25 augusti 1890.
  8. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1888–1890 Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 39 i pdf:en. (Läst 13 januari 2019)
  9. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 28 augusti 1893.
  10. ^ [a b] Aftonbladet den 29 augusti 1893.
  11. ^ Nerikes Allehanda den 28 augusti 1893.
  12. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1891–1893 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 41 i pdf:en. (Läst 13 januari 2019)
  13. ^ [a b c] Dagens Nyheter den 1 september 1896.
  14. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1894–1896 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 42 i pdf:en. (Läst 26 mars 2017)
  15. ^ Eskilstuna-Kuriren den 11 september 1899.
  16. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 42 i pdf:en. (Läst 26 mars 2017)
  17. ^ ”Östgötaposten den 12 september 1902”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2015. https://archive.is/20150517155718/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:146696&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 17 maj 2015. 
  18. ^ Dagens Nyheter den 8 september 1902.
  19. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 43 i pdf:en. (Läst 17 maj 2015)
  20. ^ ”Östgötaposten den 15 september 1905”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2014. https://archive.is/20141018180846/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:199032&sequence_number=5&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 18 oktober 2014. 
  21. ^ Svenska Dagbladet den 11 september 1905.
  22. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 41 i pdf:en. (Läst 17 maj 2015)
  23. ^ ”Östgötaposten den 11 september 1908”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2015. https://archive.is/20150517152402/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:88292&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 17 maj 2015. 
  24. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 41 i pdf:en. (Läst 17 maj 2015)