Hoppa till innehållet

Kockes Hemfäbodgård

Enkelstuga, Kockes hemfäbod.

Kockes hemfäbod är en byggnadsminnesförklarad hemfäbod i Grytberg, Hisvåla, Leksand, i Dalarnas län.[1]

Fäboden, som varit i bruk in på mitten av 1900-talet, är ett välbevarat exempel från fäbodnäringens guldålder på 1800-talet, med en intakt kringbyggd gårdsplan bestående av uthus och enkelstuga i ofärgat liggtimmer med rödfärgade knutar och bevarad slåtterängsflora i en by- och naturmiljö som ännu bär tydliga spår av fäbodbruk.[2] Fäboden, som består av stuga, fäjs[3] (fähus), bod, stall, trösklada och höloft liksom dass och vedbod,[4] är en väl utvecklad gårdsbildning där man förutom bete och slåtter även utnyttjat markerna för odling, vilket märks i den fullständiga gårdsanläggningen.[5] Fäboden, vars lada och stuga baserat på inskrifter tycks ha flyttat upp från Ullvi, har brukats av bönder i Romma.[2]

Uthus, Kockes hemfäbod.

Hemfäboden ligger bland andra fäbodar och bofasta gårdar i Hisvåla,"en "väl bibehållen blandby med välbevarad bebyggelse i ett ännu förhållandevis välhävdat kulturlandskap utan nämnvärd inblandning av modern avvikande bebyggelse."[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hisvåla-Grytberg och Halvarsbodarna”. www.leksand.se. https://www.leksand.se/medborgare/boende-trafik-och-miljo/oversiktsplan-och-detaljplaner/kulturmiljoer-i-leksands-kommun/omraden-kulturmiljoer/hisvala-grytberg-och-halvarsbodarna/. Läst 9 mars 2021. 
  2. ^ [a b] ”Byggnadsminnesförklaring av Kockes hemfäbodgård i Grytberg, fastigheten Ullvi 10:19, Leksands socken och kommun”. Länsstyrelsen Dalarna. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001832679&thumbnail=false. Läst 3 september 2021. 
  3. ^ Levander, Lars; Stig Björklund (1968). Ordbok över folkmålen i övre Dalarna. Häfte 8. Fubbla-Föttling.. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 584 
  4. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaRelationer.raa?anlaggningId=21320000019287&page=relationer. Läst 9 mars 2021. 
  5. ^ Montelius, Sigvard (1975). Leksands fäbodar. Leksand: Leksands kommun. sid. 128-130 
  6. ^ Andersson, Roland (1983). Byar och fäbodar i Leksands kommun. Kulturhistorisk miljöanalys. Dalarnas museums serie av rapporter: 13. Falun: Dalarnas museum & Leksands kommun. sid. 81. ISBN 91-85378-65-8