Hoppa till innehållet

Emma Meissner

Från Wikipedia
Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern[förtydliga] i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1888 Eurydice Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Södra Teatern[3]
1889 Cavilda Hälften var eller Hin ondes andel
Daniel Abuer och Eugène Scribe		 Södra Teatern[4]
Stella Jakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert		 Henrik Christiernsson Djurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartett Till Paris
Frans Hodell		 Vasateatern[6]
Schrollina Kapten Fracassa
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell		 Vasateatern[7]
Fanchette Sjökadetten
Richard Genée		 Vasateatern[8]
Hertiginnan de Parthenay Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[9]
1892 Erminy, Lord Losebernes dotter Jack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton		 Vasateatern[10]
1893 Dockféen Dockféen
Josef Bayer		 Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerska Amors droska
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel		 Vasateatern[12]
1894 Fröken Stockholm En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger		 Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma" Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		 Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnant Fatinitza
Franz von Suppé		 Vasateatern[15]
1898 Molly Seamore Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[16]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[17]
En lektion
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm[18]
Eurydike Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Östermalmsteatern[19]
1906 Catherine Hübscher Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[20]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Östermalmsteatern[21]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[22][23]
Daisy Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Oscarsteatern
1907 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[24][3][22][25]
1908 Daisy Gray Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[26]
1910 Fatmé Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[27]
1911 Mirandola Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		 Emil Linden Oscarsteatern[28]
Susanna Pomarel Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[29]
1912 Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		 Emil Linden Oscarsteatern[30]
Pepita Eva
Franz Lehár		 Emil Linden Oscarsteatern
Medverkande Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		 Oscarsteatern[31]
1914 Delia Gill Filmdrottningen
Max Winterfeld		 Oscarsteatern[3]
1915 Juliette Vermont Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Oscarsteatern[32]
1918 Adèle Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée		 Albert Ranfts operettsällskap[33]
1920 Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Carl Barcklind Oscarsteatern[34]
1921 Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Carl Barcklind Oscarsteatern[35]
1922 Lucullus hushållerska Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[36]
1923 Madame Brocard Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[37]
1924 Den österrikiska grevinnan Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[38]
1925 Furstinnan Bozena Cuddenstein zu Chlumetz Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[39]
Damerna från Olympen
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson		 Nils Johannisson Oscarsteatern[40]
Lille kavaljeren
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Jessie Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[41]
Stina Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		 Nils Johannisson Oscarsteatern[42]
1926 Aurora Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[43]
Comtessen Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[44]
Fru Sillery Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Vasateatern[45]
1927 Bankdirektörens fru Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[46]
1928 Fröken Poumaillac Inte på mun
Maurice Yvain och André Barde		 Oskar Textorius Vasateatern[47][48]
Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[49]
1935 Anna Pavlovna Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj		 Per Lindberg Vasateatern[50]
1936 Molly Geishan
Owen Hall och Sidney Jones		 Karl Kinch Oscarsteatern[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  20. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  21. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ [a b] Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  23. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  24. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  25. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  28. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  33. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  34. ^ Rosengren 1948, s. 49.
  35. ^ Rosengren 1948, s. 54.
  36. ^ Rosengren 1948, s. 68.
  37. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  38. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  39. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  40. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  41. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  42. ^ Musik- och teaterbloggen
  43. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  44. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  45. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  46. ^ Rosengren 1948, s. 127.
  47. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  48. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  49. ^ Rosengren 1948, s. 133.
  50. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Meissner&oldid=54773150”