Hoppa till innehållet

Arthur M. Schlesinger

Från Wikipedia
För fadern, se Arthur M. Schlesinger Sr..
Arthur M. Schlesinger
Arthur M. Schlesinger, 1961.
FöddArthur Bancroft Schlesinger
15 oktober 1917[1][2][3]
Columbus[4][5], USA
Död28 februari 2007[6][2][3] (89 år)
New York[5], USA
BegravdMount Auburn Cemetery
Medborgare iUSA[7][8][9]
Utbildad vidHarvard College, [5]
Phillips Exeter Academy[5]
Universitetet i Cambridge[5]
Peterhouse[10]
SysselsättningHistoriker[11][12][13], universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University[14]
Office of Strategic Services
City University of New York[14]
Politiskt parti
Demokratiska partiet
MakaMarian Cannon Schlesinger
(g. 1940–1970)
BarnKatharine Kinderman
Stephen Schlesinger (f. 1942)
Robert Schlesinger (f. 1965)
FöräldrarArthur M. Schlesinger
Elizabeth Bancroft Schlesinger[15]
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1946)[16]
Pulitzerpriset för historia (1946)[17]
Francis Parkman Prize (1958)[18]
Bancroft Prize (1958)[19]
National Book Award för facklitteratur (1966)[20]
Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1966)[17][21]
Eugene V. Debs Award (1974)[22]
National Book Award för facklitteratur (1979)[23]
National Humanities Medal (1998)[14]
Redigera Wikidata

Arthur Meier Schlesinger, Jr., tidigare Arthur Bancroft Schlesinger, född 15 oktober 1917 i Columbus i Ohio, död 28 februari 2007 i New York i New York, var en amerikansk historiker, författare och talskrivare; professor vid Harvard 1954-61.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I The Age of Jackson (1945) framställde Schlesinger Andrew Jackson och den demokratiska rörelsen som en seger för landets arbetande klasser, som gav ett förebud om 1930-talets ideologiska strider. I Schlesingers arbete fanns den grundläggande striden mellan mannen och dollarn, men hjälten i striden blev arbetaren i öster snarare än vad som är traditionellt i gränsbygdsskolan, dvs. jordbrukaren i gränslandet. Schlesingers bok rörde om i ett getingbo. Det har skrivits artiklar för att bevisa att arbetarena i öster - i den mån de på den tiden hade någon politisk betydelse - till största delen var motståndare till Jackson.[24]

Schlesinger utgav 1957-60 tre böcker om Franklin Delano Roosevelt. Ett av hans mest kända verk är den omfattande biografin Robert Kennedy and His Times (1978). Han fick Pulitzerpriset i historia första gången 1945 för The Age of Jackson (1945) och andra gången 1966 för A Thousand Days (1965, sv. övers. De 1000 dagarna, 1967), som behandlar den period då han utsågs till John F. Kennedys rådgivare. Schlesinger har kraftigt påverkat synen på Roosevelt och Kennedy i positiv riktning.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Schlesinger var talskrivare för Adlai Stevensons två presidentkampanjer 1952 och 1956, John F. Kennedys lyckade presidentkampanj 1960, Robert Kennedys kampanj 1968 och George McGoverns kampanj 1972. Han deltog också aktivt i Ted Kennedys kampanj 1980. Han skrev från 2005 till sin död i gruppbloggen The Huffington Post.

Han blev 1961 ledamot av American Academy of Arts and Letters.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Arthur M. Schlesinger, Jr., läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Arthur M. Schlesinger, Jr., läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] läs online, The Washington Post .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c] läs online, www.neh.gov .[källa från Wikidata]
  15. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  16. ^ arthur-m-schlesinger-jr.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b] läs online, www.gf.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, sah.columbia.edu .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.historians.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, debsfoundation.org .[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
  24. ^ Ostrander 1965, s. 162

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ostrander, Gilman M., Förenta staternas historia (1965)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arthur_M._Schlesinger&oldid=54823888”