Hoppa till innehållet

Uefa Women's Champions League

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Women's Cup)
Uefa Women's Champions League
UEFA Women's Champions League logo.svg
Sport(er)Fotboll
TidpunktAugustimaj/juni
År2001
(2009– i nuvarande form)
Tidigare namnUefa Women's Cup (20012009)
Geografisk omfattningEuropa (Uefas medlemsländer)
ArrangörUefa
Regerande mästareSpanien Barcelona (2023/24)
Flest titlarFrankrike Lyon (8)
WebbplatsOfficiell webbplats
Uefa Women's Champions League 2023/2024
Spelare och ledare i Lyon firar segern i Uefa Women's Champions League-finalen 2019Groupama Arena.

Uefa Women's Champions League, tidigare kallad Uefa Women's Cup, är en fotbollsturnering för klubblag i Europa för damer. Turneringen, som arrangeras av Uefa varje säsong, spelades första gången säsongen 2001/02. Från och med säsongen 2009/10 ändrades namnet från Uefa Women's Cup till Uefa Women's Champions League.[1]

Formatet, som har modifierats genom åren, består av gruppspel och slutspel. Före gruppspelet är det flera kvalomgångar. Gruppspel förekom redan från och med debutsäsongen, men då i form av en miniturnering med enkelmöten. Gruppspel med dubbelmöten hemma/borta som i herrturneringen infördes säsongen 2021/22.[2] I slutspelet möts klubbarna hemma och borta medan finalen avgörs i en enda match på neutral plan.

Från att ursprungligen ha varit en turnering enbart för mästarklubbar deltar sedan säsongen 2009/10 även flera andra-, och senare tredjeplacerade, klubbar från de högst rankade länderna; allt enligt ländernas Uefa-koefficient, som baseras på föregående fem säsongers resultat i turneringen.[3]

Vinnaren av turneringen är garanterad en plats i nästföljande säsongs gruppspel i Women's Champions League.

Tyska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med nio finalvinster och åtta finalförluster i Uefa Women's Cup och Uefa Women's Champions League till och med 2023. Franska klubbar har varit näst bäst med åtta finalvinster och fyra finalförluster. Lyon har varit den mest framgångsrika klubben med åtta finalvinster och två finalförluster. Vid två tillfällen, säsongen 2002/03 och säsongen 2003/04, har en svensk klubb vunnit turneringen och det var i båda fallen Umeå IK. Umeå IK har dessutom varit i final ytterligare tre gånger, medan Djurgården/Älvsjö och Tyresö varit i varsin final.[4]

Uefa Women's Champions Leagues pokal.

Uefa beslutade vid ett möte den 23 maj 2000 i Paris att lansera Uefa Women's Cup, en klubblagsturnering för damer, till säsongen 2001/02. I den första turneringen deltog 33 klubbar och den första mästaren var Frankfurt, som slog Umeå IK i finalen hemma på Waldstadion.[2]

Under nästföljande säsong, då 35 klubbar deltog, ändrades finalen till att vara ett dubbelmöte hemma/borta, ett format som behölls till och med säsongen 2008/09. Till turneringens tredje säsong hade antalet klubbar ökat till 40 och säsongen efter det till 43.[2]

Säsongen 2006/07 kom mästarklubben för första gången inte från Tyskland eller Sverige, då Arsenal från England tog hem titeln. Under säsongen 2007/08 deltog 45 klubbar.[2]

I december 2008 beslutade Uefa att turneringen skulle byta namn till Uefa Women's Champions League till säsongen 2009/10. Det var inte bara namnet som ändrades. Andra nyheter var att även vissa ligatvåor fick tillträde till turneringen, att slutspelet utökades och att finalen skulle spelas i en enda match på neutral plan, närmare bestämt i samma stad som finalen i herrturneringen två dagar före den finalen.[1]

Till den första säsongen med det nya namnet hade deltagarantalet stigit till 53 klubbar.[2] Finalen spelades inte, som först var avsett, i samma stad som herrarnas final (Madrid) utan i en närliggande stad (Getafe).[5] Nästföljande säsong blev Lyon den första franska klubben att vinna turneringen.[2]

Från och med säsongen 2015/16 till och med säsongen 2019/20 vann Lyon turneringen hela fem gånger i rad. Barcelona blev säsongen 2018/19 den första spanska klubben att nå finalen, som från och med den säsongen spelades i en egen stad och inte i eller i anslutning till staden där herrarnas final spelades. Säsongen 2019/20 avbröts på grund av covid-19-pandemin och färdigspelades först i augusti, då kvartsfinaler, semifinaler och final spelades som enkelmöten i Bilbao och San Sebastián i Baskien inför tomma läktare.[2]

Det var Barcelona som till sist satte stopp för Lyons segersvit säsongen 2020/21. Även denna säsong påverkades av covid-19-pandemin och de flesta matcherna, inklusive finalen på Gamla Ullevi i Göteborg, spelades inför tomma läktare.[2]

Turneringen genomgick en stor reform till säsongen 2021/22, då även vissa ligatreor fick tillträde till turneringen och ett gruppspel med 16 klubbar infördes. Säsongen innebar även större prispengar och utökade TV-sändningar.[6]

Normalt sett är det totalt drygt 70 klubbar som deltar i turneringen (siffran varierar något beroende på hur många länder som anmäler klubbar till turneringen). Turneringen består av tre delar – kvalspel, gruppspel och slutspel.[7]

Turneringen inleds med ett kvalspel till gruppspelet. Kvalspelet består av två delar – en för ligamästare (champions path) och en för övriga klubbar (league path). I kvalspelet deltar normalt sett totalt knappt 70 klubbar (siffran varierar något beroende på hur många länder som anmäler klubbar till turneringen) som slåss om tolv platser i gruppspelet, varav sju via champions path och fem via league path.

Vilka länders klubbar som deltar i kvalspelet och när klubbarna går in i kvalspelet avgörs av ländernas Uefa-koefficient, som tar hänsyn till ländernas klubbars prestationer i Uefas turneringar de föregående fem säsongerna.[3]

Den inledande kvalomgången spelas endast om mer än 50 länder anmäler klubbar till turneringen.[8] Omgången består av dubbelmöten hemma/borta där den klubb som sammanlagt gör flest mål går vidare till nästa omgång. Om båda klubbarna sammanlagt gör lika många mål (bortamålsregeln tillämpas inte[9]) blir det förlängning efter den andra matchen. Om inga mål görs i förlängningen eller om båda klubbarna gör lika många mål blir det till slut ett avgörande via straffsparksläggning.[10]

Den första kvalomgången spelas i form av miniturneringar med semifinaler följt av en final och en match om tredje plats, i alla omgångarna genom enkelmöten. Vid oavgjort resultat vid full tid vidtar förlängning och, vid behov, straffsparksläggning. Om det bara är tre klubbar i miniturneringen står den klubb som har högst klubblagskoefficient över semifinalomgången. En av klubbarna i varje miniturnering står värd för turneringen. Bara klubben som vinner finalen i varje miniturnering går vidare till nästa omgång.[11]

Den andra kvalomgången spelas på samma sätt som den inledande kvalomgången, alltså genom dubbelmöten hemma/borta.[12] Två klubbar från samma land får inte mötas.[8]

Kvalspelet består av två eller tre omgångar enligt följande grundschema:[7]

  • Inledande kvalomgången (0, 2 eller 4 klubbar) (spelas endast om mer än 50 länder anmäler klubbar till turneringen)
    • Ligamästarna från länder rankade 50–51 eller 49–52 (0, 2 eller 4 klubbar)
  • Första kvalomgången (60 klubbar varav 58–60 nytillkomna)
    • Champions path (44 klubbar varav 42–44 nytillkomna)
      • Vinnarna i inledande kvalomgången (0–2 klubbar)
      • Ligamästarna från länder rankade 7–48/49/50 (42–44 klubbar)
    • League path (16 klubbar varav 16 nytillkomna)
      • Ligatvåorna från länder rankade 7–16 (10 klubbar)
      • Ligatreorna från länder rankade 1–6 (6 klubbar)
  • Andra kvalomgången (24 klubbar varav 9 nytillkomna)
    • Champions path (14 klubbar varav 3 nytillkomna)
      • Vinnarna i första kvalomgången (11 klubbar)
      • Ligamästarna från länder rankade 4–6 (3 klubbar)
    • League path (10 klubbar varav 6 nytillkomna)
      • Vinnarna i första kvalomgången (4 klubbar)
      • Ligatvåorna från länder rankade 1–6 (6 klubbar)

Om man i stället ser kvalspelet ur de deltagande ländernas synvinkel ser grundschemat ut så här:[7]

  • Länder rankade 1–3
    • Ligatvåorna går in i andra kvalomgången
    • Ligatreorna går in i första kvalomgången
  • Länder rankade 4–6
    • Ligamästarna och ligatvåorna går in i andra kvalomgången
    • Ligatreorna går in i första kvalomgången
  • Länder rankade 7–16
    • Ligamästarna och ligatvåorna går in i första kvalomgången
  • Länder rankade 17–48/49/50
    • Ligamästarna går in i första kvalomgången
  • Länder rankade 50–51 eller 49–52
    • Ligamästarna går in i inledande kvalomgången

I gruppspelet deltar 16 klubbar som kvalificerat sig på följande sätt:[7]

  • Från kvalspelet (12 klubbar)
    • Vinnarna i kvalspelets champions path (7 klubbar)
    • Vinnarna i kvalspelets league path (5 klubbar)
  • Direktkvalificerade (4 klubbar)
    • Ligamästarna från länder rankade 1–3 (3 klubbar)
    • Regerande mästarna av Women's Champions League (1 klubb)

De 16 klubbarna lottas in i fyra grupper med vardera fyra klubbar. Lottningen sker efter att klubbarna delats in i fyra potter, där första potten består av de regerande mästarna av Women's Champions League och ligamästarna från länder rankade 1–3 och där de resterande klubbarna fördelas på de övriga tre potterna baserat på respektive klubbs klubblagskoefficient. Till varje grupp lottas en klubb från varje pott. Två klubbar från samma land får inte hamna i samma grupp. Inom varje grupp möter klubbarna varje annan klubb två gånger, en gång hemma och en gång borta. Varje klubb spelar därmed sex matcher. Vinst ger tre poäng, oavgjort ger en poäng och förlust ger noll poäng.[13]

Om två eller fler klubbar hamnar på samma poäng efter det att gruppspelet är färdigspelat rankas de efter följande kriterier:[14]

  1. Flest poäng i inbördes möten
  2. Bäst målskillnad i inbördes möten
  3. Flest gjorda mål i inbördes möten
  4. Om det fortfarande finns klubbar som är lika tillämpas ovan kriterier igen, men nu enbart på de klubbar som fortfarande är lika, och om de kvarvarande klubbarna även efter det är lika tillämpas kriterierna nedan på de kvarvarande klubbarna
  5. Bäst målskillnad i alla gruppspelsmatcher
  6. Flest gjorda mål i alla gruppspelsmatcher
  7. Flest gjorda mål på bortaplan i alla gruppspelsmatcher
  8. Flest vinster i alla gruppspelsmatcher
  9. Flest vinster på bortaplan i alla gruppspelsmatcher
  10. Lägst fair play-poäng i alla gruppspelsmatcher (rött kort ger tre poäng, gult kort ger en poäng, två gula kort i samma match ger tre poäng)
  11. Högst klubblagskoefficient

De fyra gruppvinnarna och de fyra grupptvåorna går vidare till kvartsfinal. Övriga klubbar är utslagna.[13]

Efter gruppspelet vidtar slutspelet, där turneringens mästare utses. Varje möte i slutspelet fram till finalen avgörs på samma sätt som i den inledande och andra kvalomgången, alltså i ett dubbelmöte hemma/borta där den klubb som sammanlagt gör flest mål går vidare till nästa omgång och där det vid lika ställning efter två matcher följer förlängning och, vid behov, straffsparksläggning.[15]

Slutspelet består av följande omgångar:

  • Kvartsfinaler (8 klubbar)
    • Gruppvinnarna i gruppspelet (4 klubbar)
    • Grupptvåorna i gruppspelet (4 klubbar)

Kvartsfinalerna lottas så att gruppvinnarna får möta en grupptvåa från en annan grupp. Gruppvinnarna spelar returmatchen hemma.[15]

  • Semifinaler (4 klubbar)
    • Vinnarna i kvartsfinalerna (4 klubbar)

Semifinalerna lottas utan några särskilda regler.[15]

  • Final (2 klubbar)
    • Vinnarna i semifinalerna (2 klubbar)

Finalen spelas i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena. Om resultatet är oavgjort vid full tid vidtar förlängning och, vid behov, straffsparksläggning.[16]

Klubben som vinner Uefa Women's Champions League är garanterad en plats i nästföljande säsongs gruppspel i turneringen.

Finalresultat

[redigera | redigera wikitext]

Uefa Women's Cup-finaler

[redigera | redigera wikitext]

Under säsongen 2001/02 avgjordes finalen i en enda match på ena finalklubbens hemmaarena.[4]

Säsong Vinnare Resultat Förlorare Arena Anmärkning
2001/02 Frankfurt Tyskland 2–0  Sverige Umeå IK Waldstadion, Frankfurt am Main Första finalen med en tysk klubb. Första finalen med en svensk klubb.

2002/03–2008/09

[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsongen 2002/03 fram till och med säsongen 2008/09 avgjordes finalen i bäst av två matcher där klubbarna möttes hemma och borta. I tabellen nedan markeras de sammanlagda vinnarna med fet stil.[4]

Säsong Hemmalag Resultat Bortalag Arena Anmärkning
2002/03 Umeå IK Sverige 4–1 Danmark Fortuna Hjørring Gammliavallen, Umeå Första finalen med en dansk klubb.
Fortuna Hjørring Danmark 0–3 Sverige Umeå IK Hjørring Stadion, Hjørring
2003/04 Umeå IK Sverige 3–0 Tyskland Frankfurt Råsunda fotbollsstadion, Solna Umeå IK blev första klubb att vinna två gånger och första klubb att vinna två år i rad.
Frankfurt Tyskland 0–5 Sverige Umeå IK Stadion am Bornheimer Hang, Frankfurt am Main
2004/05 Djurgården/Älvsjö Sverige 0–2 Tyskland Turbine Potsdam Stockholms stadion, Stockholm
Turbine Potsdam Tyskland 3–1 Sverige Djurgården/Älvsjö Karl-Liebknecht-Stadion, Potsdam
2005/06 Turbine Potsdam Tyskland 0–4 Tyskland Frankfurt Karl-Liebknecht-Stadion, Potsdam Första finalen mellan två klubbar från samma land.
Frankfurt Tyskland 3–2 Tyskland Turbine Potsdam Stadion am Bornheimer Hang, Frankfurt am Main
2006/07 Umeå IK Sverige 0–1 England Arsenal Gammliavallen, Umeå Första finalen med en engelsk klubb.
Arsenal England 0–0 Sverige Umeå IK Meadow Park, Borehamwood
2007/08 Umeå IK Sverige 1–1 Tyskland Frankfurt Gammliavallen, Umeå Frankfurt blev första klubb att vinna tre gånger.
Frankfurt Tyskland 3–2 Sverige Umeå IK Commerzbank-Arena, Frankfurt am Main
2008/09 Zvezda Perm Ryssland 0–6 Tyskland Duisburg Centralstadion, Kazan Första finalen med en rysk klubb.
Duisburg Tyskland 1–1 Ryssland Zvezda Perm MSV-Arena, Duisburg

Uefa Women's Champions League-finaler

[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsongen 2009/10 avgörs finalen i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.[4]

Säsong Vinnare Resultat Förlorare Arena Anmärkning
2009/10 Turbine Potsdam Tyskland 0–0 (e.f.) Frankrike Lyon Coliseum Alfonso Perez, Getafe Första finalen med en fransk klubb. Första finalen att gå till förlängning och straffsparksläggning. Turbine Potsdam vann med 7–6 i straffsparksläggningen.
2010/11 Lyon Frankrike 2–0 Tyskland Turbine Potsdam Craven Cottage, London Första gången samma två klubbar möttes två år i rad.
2011/12 Lyon Frankrike 2–0 Tyskland Frankfurt Olympiastadion, München
2012/13 Wolfsburg Tyskland 1–0 Frankrike Lyon Stamford Bridge, London Fjärde finalen i rad mellan en tysk och en fransk klubb.
2013/14 Wolfsburg Tyskland 4–3 Sverige Tyresö Estádio do Restelo, Lissabon
2014/15 Frankfurt Tyskland 2–1 Frankrike Paris Saint-Germain Friedrich-Ludwig-Jahn-Sportpark, Berlin Frankfurt blev första klubb att vinna fyra gånger.
2015/16 Lyon Frankrike 1–1 (e.f.) Tyskland Wolfsburg Mapei Stadium – Città del Tricolore, Reggio Emilia Lyon vann med 4–3 i straffsparksläggningen.
2016/17 Lyon Frankrike 0–0 (e.f.) Frankrike Paris Saint-Germain Cardiff City Stadium, Cardiff Första finalen mellan två franska klubbar. Första finalen utan tyskt eller svenskt deltagande. Lyon vann med 7–6 i straffsparksläggningen.
2017/18 Lyon Frankrike 4–1 (e.f.) Tyskland Wolfsburg Dynamostadion, Kiev Lyon blev första klubb att vinna fem gånger och första klubb att vinna tre år i rad.
2018/19 Lyon Frankrike 4–1 Spanien Barcelona Groupama Arena, Budapest Första finalen med en spansk klubb. Lyon blev första klubb att vinna sex gånger och första klubb att vinna fyra år i rad.
2019/20 Lyon Frankrike 3–1 Tyskland Wolfsburg Estadio Anoeta, San Sebastián Lyon blev första klubb att vinna sju gånger och första klubb att vinna fem år i rad. Finalen spelades inför tomma läktare på grund av covid-19-pandemin.
2020/21 Barcelona Spanien 4–0 England Chelsea Gamla Ullevi, Göteborg Barcelona blev första klubb att vinna både herrarnas och damernas Champions League. Finalen spelades inför tomma läktare på grund av covid-19-pandemin.
2021/22 Lyon Frankrike 3–1 Spanien Barcelona Juventus Stadium, Turin Lyon blev första klubb att vinna åtta gånger.
2022/23 Barcelona Spanien 3–2 Tyskland Wolfsburg Philips Stadion, Eindhoven

Finaler per klubb

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per klubb av Uefa Women's Cup och Uefa Women's Champions League.

Senast uppdaterad: till och med säsongen 2022/23.[4]
Nr Klubb Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1 Frankrike Lyon 8 2 2011, 2012, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2022 2010, 2013
2 Tyskland Eintracht Frankfurt 4 2 2002, 2006, 2008, 2015 2004, 2012
3 Tyskland Wolfsburg 2 4 2013, 2014 2016, 2018, 2020, 2023
4 Sverige Umeå IK 2 3 2003, 2004 2002, 2007, 2008
5 Tyskland Turbine Potsdam 2 2 2005, 2010 2006, 2011
Spanien Barcelona 2 2 2021, 2023 2019, 2022
7 England Arsenal 1 0 2007 -
Tyskland Duisburg 1 0 2009 -
9 Frankrike Paris Saint-Germain 0 2 - 2015, 2017
10 Danmark Fortuna Hjørring 0 1 - 2003
Sverige Djurgården/Älvsjö 0 1 - 2005
Ryssland Zvezda Perm 0 1 - 2009
Sverige Tyresö 0 1 - 2014
England Chelsea 0 1 - 2021

Finaler per land

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per land av Uefa Women's Cup och Uefa Women's Champions League.

Senast uppdaterad: till och med säsongen 2022/23.[4]
Nr Land Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1 Tyskland Tyskland 9 8 2002, 2005, 2006, 2008, 2009, 2010, 2013, 2014, 2015 2004, 2006, 2011, 2012, 2016, 2018, 2020, 2023
2 Frankrike Frankrike 8 4 2011, 2012, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2022 2010, 2013, 2015, 2017
3 Sverige Sverige 2 5 2003, 2004 2002, 2005, 2007, 2008, 2014
4 Spanien Spanien 2 2 2021, 2023 2019, 2022
5 England England 1 1 2007 2021
6 Danmark Danmark 0 1 - 2003
Ryssland Ryssland 0 1 - 2009

Maratontabell

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Uefa Women's Cups och Uefa Women's Champions Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Vinst ger två poäng. Klubbar som spelar i Uefa Women's Champions League säsongen 2023/24 markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med säsongen 2022/23.[17]
Nr Klubb S V O F GM IM MS P
1 Frankrike Lyon 131 101 17 13 452 66 +386 219
2 Tyskland Wolfsburg 91 63 16 12 273 85 +188 142
3 England Arsenal 107 61 16 30 295 128 +167 138
4 Tyskland Eintracht Frankfurt 78 54 10 14 233 66 +167 118
5 Spanien Barcelona 77 53 7 17 188 65 +123 113
6 Sverige Umeå IK 66 44 13 9 199 51 +148 101
7 Frankrike Paris Saint-Germain 71 43 11 17 156 59 +97 97
8 Tyskland Turbine Potsdam 61 43 7 11 236 60 +176 93
9 Danmark Brøndby IF 84 36 16 32 141 118 +23 88
10 Tyskland Bayern München 56 37 7 12 156 47 +109 81

Flest matcher

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Uefa Women's Cups och Uefa Women's Champions Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med säsongen 2022/23.[17]
Wendie Renard har spelat flest matcher i cupens historia.
Nr Spelare Matcher År Klubb(ar)
1 Frankrike Wendie Renard 110 2007– Frankrike Lyon (110)
2 Tyskland Alexandra Popp 95 2008– Tyskland Duisburg (23), Tyskland Wolfsburg (72)
3 Schweiz Ramona Bachmann 89 2007– Sverige Umeå IK (20), Sverige LdB Malmö/Rosengård (17), Tyskland Wolfsburg (10), England Chelsea (14), Frankrike Paris Saint-Germain (28)
4 Frankrike Eugénie Le Sommer 88 2010– Frankrike Lyon (88)
5 Frankrike Sarah Bouhaddi 86 2006– Frankrike Juvisy (1), Frankrike Lyon (76), Frankrike Paris Saint-Germain (9)
6 Frankrike Amandine Henry 83 2007– Frankrike Lyon (83)
7 Frankrike Camille Abily 81 2004–2018 Frankrike Montpellier (14), Frankrike Lyon (67)
8 Japan Saki Kumagai 80 2011– Tyskland Frankfurt (8), Frankrike Lyon (54), Tyskland Bayern München (18)
9 Irland Emma Byrne 77 2001–2014 England Arsenal (77)
10 Spanien Marta Torrejón 76 2006– Spanien Espanyol (6), Spanien Barcelona (70)

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Uefa Women's Cups och Uefa Women's Champions Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med säsongen 2022/23.[17]
Ada Hegerberg har gjort flest mål i cupens historia.
Nr Spelare Mål Matcher Målsnitt År Klubb(ar)
1 Norge Ada Hegerberg 59 61 &&&&&&&&&&&&&&00.9700000,97 2012– Norge Stabæk (2), Tyskland Turbine Potsdam (2), Frankrike Lyon (55)
2 Tyskland Anja Mittag 51 74 &&&&&&&&&&&&&&00.6900000,69 2004– Tyskland Turbine Potsdam (36), Sverige LdB Malmö/Rosengård (12), Frankrike Paris Saint-Germain (3)
3 Tyskland Conny Pohlers 48 45 &&&&&&&&&&&&&&01.&700001,07 2004–2014 Tyskland Turbine Potsdam (26), Tyskland Frankfurt (8), Tyskland Wolfsburg (14)
4 Frankrike Eugénie Le Sommer 47 88 &&&&&&&&&&&&&&00.5300000,53 2010– Frankrike Lyon (47)
5 Brasilien Marta 46 56 &&&&&&&&&&&&&&00.8200000,82 2004– Sverige Umeå IK (30), Sverige Tyresö (7), Sverige Rosengård (9)
6 Frankrike Camille Abily 43 81 &&&&&&&&&&&&&&00.5300000,53 2004–2018 Frankrike Lyon (43)
7 Skottland Kim Little 42 67 &&&&&&&&&&&&&&00.6300000,63 2006– Skottland Hibernian (5), England Arsenal (37)
Sverige Lotta Schelin 42 56 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 2008–2017 Frankrike Lyon (41), Sverige Rosengård (1)
9 Sverige Hanna Ljungberg 39 39 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 2001–2009 Sverige Umeå IK (39)
10 Österrike Nina Burger 38 44 &&&&&&&&&&&&&&00.8600000,86 2005–2014 Österrike Neulengbach (38)
Tyskland Inka Grings 38 29 &&&&&&&&&&&&&&01.3100001,31 2008–2012 Tyskland Duisburg (34), Schweiz Zürich (4)

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Säsongens spelare

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de spelare som utsetts till säsongens spelare i Uefa Women's Champions Leagues historia.

Säsong Spelare Position Klubb Källa
2021/22 Spanien Alexia Putellas Mittfältare Spanien Barcelona [18]
2022/23 Spanien Aitana Bonmatí Mittfältare Spanien Barcelona [19]

Säsongens unga spelare

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presenterar de spelare som utsetts till säsongens unga spelare i Uefa Women's Champions Leagues historia.

Säsong Spelare Position Klubb Källa
2021/22 Frankrike Selma Bacha Försvarare Frankrike Lyon [20]
2022/23 Tyskland Lena Oberdorf Mittfältare Tyskland Wolfsburg [21]

Publikrekord

[redigera | redigera wikitext]

Publikrekordet i Uefa Women's Cup och Uefa Women's Champions League är från första semifinalen säsongen 2021/22 mellan spanska Barcelona och tyska Wolfsburg. Matchen lockade 91 648 personer till Camp Nou i Barcelona.[22]

Prispengar infördes i turneringen först 2010 och då bara till finalisterna. Året efter fick alla klubbar som gick till kvartsfinal prispengar; de klubbar som åkte ut i kvartsfinalerna fick 25 000 euro vardera, de klubbar som åkte ut i semifinalerna fick 50 000 euro vardera, den klubb som förlorade finalen fick 200 000 euro och den klubb som vann finalen fick 250 000 euro.[23]

Turneringens prispengar har dock aldrig på långa vägar kunnat mäta sig med herrturneringens. Säsongen 2011/12 till exempel fick klubbarna i herrturneringen 425 gånger större prispengar än klubbarna i damturneringen[24] och säsongen 2015/16 fick en klubb som gick till 16-delsfinal i damturneringen ungefär en promille av vad en klubb som kvalificerade sig för gruppspel i herrturneringen fick (i båda fallen var det 32 klubbar kvar i turneringen)[25].

Alla klubbar som deltar i turneringen erhåller numera prispengar av Uefa. För säsongen 2023/24 ser beloppen ut på följande sätt:[26]

  • Klubbar som är värdar i första kvalomgången: 30 000 euro
  • Klubbar som är gäster i första kvalomgången: 65 000 euro
  • Gruppvinnarna i första kvalomgången: 15 000 euro
  • Grupptvåorna i första kvalomgången: 10 000 euro
  • Grupptreorna i första kvalomgången: 5 000 euro
  • Gruppfyrorna i första kvalomgången (om sådana finns): 1 000 euro
  • Klubbar som förlorar i andra kvalomgången: 140 000 euro
  • Klubbar som vinner i andra kvalomgången: 100 000 euro
  • Klubbar som når gruppspelet: 400 000 euro
  • Vinst i gruppspelet: 50 000 euro
  • Oavgjort i gruppspelet: 17 000 euro
  • Gruppvinnarna i gruppspelet: 20 000 euro
  • Klubbar som når kvartsfinalerna: 160 000 euro
  • Klubbar som når semifinalerna: 180 000 euro
  • Klubbar som når finalen: 200 000 euro
  • Klubben som vinner finalen: 150 000 euro

Som jämförelse kan nämnas att klubbar som når gruppspelet i herrturneringen får 15 640 000 euro. I den turneringen får klubbarna dessutom prispengar som varierar beroende på klubbarnas klubblagskoefficienter och värdet av deras TV-marknader.[27]

TV-sändningar

[redigera | redigera wikitext]

Med början säsongen 2021/22 sändes alla matcher från och med gruppspelet på strömningstjänsten DAZN och på deras Youtube-kanal.[28]

  1. ^ [a b] Saffer, Paul (11 december 2008). ”Women's Champions League launches in 2009” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 26 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220726152020/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/01d4-0e10c6854f62-41bfd3fad702-1000--women-s-champions-league-launches-in-2009/. Läst 2 september 2023. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”UEFA Women's Champions League history” (på engelska). Uefa. 3 juni 2023. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230803103751/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0250-0c50f8c5a638-5677bdc4dec5-1000--uefa-women-s-champions-league-history/. Läst 2 september 2023. 
  3. ^ [a b] ”How the women's association club coefficients are calculated” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 18 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230518192853/https://www.uefa.com/nationalassociations/uefarankings/womenscountry/about/. Läst 2 september 2023. 
  4. ^ [a b c d e f] ”UEFA Club Championship (Women)” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. https://www.rsssf.org/ec/ec-wom.html. Läst 2 september 2023. 
  5. ^ ”Potsdam celebrate start of new era” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024225422/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/history/2010/. Läst 2 september 2023. 
  6. ^ ”New Women's Champions League format with group stage: how it will work” (på engelska). Uefa. 4 december 2019. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221004054800/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0258-0e222dadd45e-11c2e2ca042a-1000--group-stage-how-the-new-format-will-work/. Läst 2 september 2023. 
  7. ^ [a b c d] ”2023/24 Women's Champions League: Dates, access list, full guide” (på engelska). Uefa. 26 juni 2023. Arkiverad från originalet den 30 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230630191609/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/027b-167e6cfcab9a-d3f0828b26e5-1000--road-to-bilbao-2023-24-dates/. Läst 2 september 2023. 
  8. ^ [a b] ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 13 Competition stages and seeding” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-13-Competition-stages-and-seeding-Online. Läst 2 september 2023. 
  9. ^ ”Abolition of the away goals rule in all UEFA club competitions” (på engelska). Uefa. 24 juni 2021. Arkiverad från originalet den 10 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210710023946/https://www.uefa.com/insideuefa/mediaservices/mediareleases/news/026a-1298aeb73a7a-5b64cb68d920-1000--abolition-of-the-away-goals-rule-in-all-uefa-club-competitions/. Läst 2 september 2023. 
  10. ^ ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 14 Match system - preliminary round” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-14-Match-system-preliminary-round-Online. Läst 2 september 2023. 
  11. ^ ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 15 Match system – round 1” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-15-Match-system-round-1-Online. Läst 2 september 2023. 
  12. ^ ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 16 Match system - round 2” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-16-Match-system-round-2-Online. Läst 2 september 2023. 
  13. ^ [a b] ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 17 Match system – group stage” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-17-Match-system-group-stage-Online. Läst 2 september 2023. 
  14. ^ ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 18 Equality of points – group stage” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-18-Equality-of-points-group-stage-Online. Läst 2 september 2023. 
  15. ^ [a b c] ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 19 Match system – quarter-finals and semi-finals” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-19-Match-system-quarter-finals-and-semi-finals-Online. Läst 2 september 2023. 
  16. ^ ”Regulations of the UEFA Women's Champions League: Article 20 Match system – final” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Women-s-Champions-League-2023/24/Article-20-Match-system-final-Online. Läst 2 september 2023. 
  17. ^ [a b c] ”All-time stats & rankings” (på engelska). Uefa. https://www.uefa.com/womenschampionsleague/history/rankings. Läst 2 september 2023. 
  18. ^ ”Alexia Putellas named 2021/22 UEFA Women's Champions League Player of the Season” (på engelska). Uefa. 23 maj 2022. Arkiverad från originalet den 1 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230701213527/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0275-1536379bd527-df00b8bc4878-1000--alexia-putellas-named-2021-22-uefa-women-s-champions-league-/. Läst 2 september 2023. 
  19. ^ ”Aitana Bonmatí named 2022/23 UEFA Women's Champions League Player of the Season” (på engelska). Uefa. 5 juni 2023. Arkiverad från originalet den 8 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230608183301/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0282-182ec9f68e07-b65736dfda17-1000--aitana-bonmati-named-2022-23-uefa-women-s-champions-league-/. Läst 2 september 2023. 
  20. ^ ”Selma Bacha named 2021/22 UEFA Women's Champions League Young Player of the Season” (på engelska). Uefa. 23 maj 2022. Arkiverad från originalet den 8 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230608221601/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0275-1536384a1a02-bfa920fb197d-1000--selma-bacha-named-2021-22-uefa-women-s-champions-league-youn/. Läst 2 september 2023. 
  21. ^ ”Lena Oberdorf named 2022/23 UEFA Women's Champions League Young Player of the Season” (på engelska). Uefa. 5 juni 2023. Arkiverad från originalet den 8 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230608214540/https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0282-182eca22a89b-85e9dee82a90-1000--lena-oberdorf-named-2022-23-uefa-women-s-champions-league-yo/. Läst 2 september 2023. 
  22. ^ ”UEFA Women's Champions League records” (på engelska). Uefa. 3 juni 2023. https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/025b-0ef163bc672f-4f70d38ff3af-1000--uefa-women-s-champions-league-records. Läst 2 september 2023. 
  23. ^ ”UEFA Women's Champions League Factsheet” (på engelska) (PDF). Uefa. Arkiverad från originalet den 8 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120108190148/https://www.uefa.com/MultimediaFiles/Download/EuroExperience/competitions/General/01/72/39/64/1723964_DOWNLOAD.pdf. Läst 2 september 2023. 
  24. ^ Larsson, David B (4 oktober 2012). ”Herrarnas prispengar i CL - 425 gånger mer än damerna”. Fotbollskanalen.se. Arkiverad från originalet den 22 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180122001206/https://www.fotbollskanalen.se/champions-league/herrarnas-prispengar-i-cl---425-ganger-mer-an-damerna/. Läst 2 september 2023. 
  25. ^ Carlsson, Marie (7 oktober 2015). ”Damerna får en promille av herrarnas Uefa-pengar”. Sportbladet. Arkiverad från originalet den 27 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210227160213/https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/0EgJmo/damerna-far-en-promille-av-herrarnas-uefa-pengar. Läst 2 september 2023. 
  26. ^ ”Distributions to clubs from the 2023/24 UEFA Women's Champions League. Payments for the centralised and non-centralised phases. Solidarity payments for non-participating clubs” (på engelska) (PDF). Uefa. 17 juli 2023. Arkiverad från originalet den 2 september 2023. https://web.archive.org/web/20230902141220/https://editorial.uefa.com/resources/0283-18835367d96a-5ea9f8b19994-1000/20230717_circular_2023_40_en.pdf. Läst 2 september 2023. 
  27. ^ ”Distribution to clubs from the 2023/24 UEFA Champions League, UEFA Europa League and UEFA Europa Conference League and the 2023 UEFA Super Cup. Payments for the qualifying phases. Solidarity payments for non-participating clubs.” (på engelska) (PDF). Uefa. 7 juli 2023. Arkiverad från originalet den 11 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230711235341/https://editorial.uefa.com/resources/0283-1874e21d8957-30a439a30e08-1000/20230707_circular_2023_35_en.pdf. Läst 2 september 2023. 
  28. ^ Valdes Bahri, Emilio (1 juli 2021). ”Damernas Champions League storsatsar – sänder matcher gratis”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 2 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210702105834/https://www.svt.se/sport/fotboll/damernas-champions-league-storsatsar. Läst 2 september 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]