Tjockskalig målarmussla
Tjockskalig målarmussla Status i världen: Starkt hotad[1] Status i Sverige: Starkt hotad[2] Status i Finland: Sårbar[3] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Blötdjur Mollusca |
Klass | Musslor Bivalvia |
Ordning | Unionoida |
Familj | Målarmusslor Unionidae |
Släkte | Unio |
Art | Tjockskalig målarmussla U. crassus |
Vetenskapligt namn | |
§ Unio crassus | |
Auktor | Philippson, 1788 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) är en sötvattensmussla som tillhör familjen målarmusslor.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Den tjockskaliga målarmusslans skal blir vanligtvis mellan 4 och 7 centimeter i längd, men man har funnit exemplar på upp till 10 centimeter. Skalet är välvt och mycket tjockt, med en lätt oval eller elliptisk form. Färgen går i mörka nyanser av grönt, brunt och svart.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Tjockskalig målarmussla finns i större delen av Europa, utom i Italien, på Iberiska halvön, Brittiska öarna och i norra Skandinavien. Den huvudsakliga förekomsten i Europa finns i Svartån i Västra-Nyland, Finland, där det finns upp till en miljon exemplar av tjockskalig målarmusslor.[4]
Förekomst i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige förekommer den tjockskaliga målarmusslan i fyra mindre områden, östra Skåne, nordöstra Småland och Östergötland, norra Uppland och södra Dalarna.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Den tjockskaliga målarmusslan lever i rinnande vatten, både i större åar och floder och i mindre bäckar, på sand- och grusbottnar. Den livnär sig liksom andra musslor genom filtrering av små organismer från vattnet.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Som larv har den tjockskaliga målarmusslan ett parasitiskt stadium, då den lever i gälarna på olika fiskar, som stensimpa, sarv, färna och elritsa.
Status
[redigera | redigera wikitext]Tjockskalig målarmussla är upptagen på ArtDatabankens Rödlista under kategorin Starkt hotad (EN). Sedan 1950-talet har den minskat starkt även på andra håll i sitt utbredningsområde och listas av IUCN likaså som starkt hotad (EN).[1]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Liksom flodpärlmusslan är den tjockskaliga målarmusslan hotad av föroreningar och försurning av vattnen där den lever. Den hotas också av att några av de fiskarter som den behöver för sin reproduktion har blivit allt sällsyntare i de vatten där den förekommer. Dammar och vattenkraftverk påverkar indirekt musslorna genom att de utgör vandringshinder för värdfiskar.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Unio crassus på IUCN:s rödlista, auktor: Lopes-Lima , M., Kebapçı, U. & Van Damme, D. 2013, läst 5 juni 2022
- ^ ”Rödlistning 2020 av tjockskalig målarmussla”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Unio-crassus-101951. Läst 19 mars 2022.
- ^ Risto Väinölä (2019). ”Finsk rödlistning av tjockskalig målarmussla – Unio crassus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.212398. Läst 22 mars 2022.
- ^ Västra Finlands Miljötillståndsver läst 21.1.2009 (svenska)