Hoppa till innehållet

Svartgrön geléskål

Från Wikipedia
Svartgrön geléskål
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassLeotiomycetes
OrdningDisksvampar
Helotiales
FamiljHelotiaceae
SläkteClaussenomyces
ArtSvartgrön geléskål
Claussenomyces atrovirens
Vetenskapligt namn
§ Claussenomyces atrovirens
Auktor(Pers.) Korf & Abawi 1971
Synonymer
Claussenomyces hydnicola (Berk. & Broome) Korf & W.Y. Zhuang 1987[1]
Corynella atrovirens (Pers.) Boud. 1907[2]
Pachydisca agaricina (Berk.) Boud. 1907[3]
Pithyella hydnicola (Berk. & Broome) Boud. 1907[3]
Cudoniella allenii A.L. Sm. 1907[3]
Mollisiella hydnicola (Berk. & Broome) Sacc. & D. Sacc. 1905[4]
Pseudohelotium hydnicola (Berk. & Broome) Sacc. 1889[5]
Ombrophila atrovirens (Pers.) W. Phillips 1887[6]
Ombrophila atrovirens var. atrovirens (Pers.) W. Phillips 1887[6]
Helotium agaricinum (Berk.) W. Phillips 1887[7]
Mollisia hydnicola (Berk. & Broome) W. Phillips 1887[8]
Peziza hydnicola Berk. & Broome 1871[9]
Peziza agaricinum Berk. 1836[10]
Peziza atrovirens Pers. 1801[11]
Peziza atrovirens Pers. 1801[11]
Peziza atrovirens var. atrovirens Pers. 1801[11]

Svartgrön geléskål (Claussenomyces atrovirens) är en svampart[12] som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Korf & Abawi 1971. Svartgrön geléskål ingår i släktet Claussenomyces och familjen Helotiaceae.[13][14][15] Arten är reproducerande i Sverige.[15] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[13]

  1. ^ Korf, R.P.; Zhuang, W.-y. (1987) On the genus Pithyella and its later synonym, Helotiopsis (Leotiaceae), In: Mycotaxon 29:1–10
  2. ^ Boud. (1907) , In: Hist. Class. Discom. Eur. (Paris):99
  3. ^ [a b c] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  4. ^ Sacc. & D. Sacc. (1905) , In: Syll. fung. (Abellini) 18:64
  5. ^ P.A. Saccardo (1889) , In: Syll. fung. (Abellini) 8:304
  6. ^ [a b] W. Phillips (1887) , In: Man. Brit. Discomyc. (London):325
  7. ^ W. Phillips (1887) , In: Man. Brit. Discomyc. (London):170
  8. ^ W. Phillips (1887) , In: Man. Brit. Discomyc. (London):194
  9. ^ Berk. & Broome (1871) , In: Ann. Mag. nat. Hist., Ser. 4 7:434
  10. ^ Smith (1836) , In: Engl. Fl., Fungi (Edn 2) (London) 5(2):207
  11. ^ [a b c] Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:635
  12. ^ Korf & Abawi (1971) , In: Can. J. Bot. 49(11):1882
  13. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/claussenomyces+atrovirens/match/1. Läst 24 september 2012. 
  14. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  15. ^ [a b] Dyntaxa Svartgrön geléskål