Hoppa till innehållet

Rumänska frihetskriget

Från Wikipedia
Rumänska frihetskriget
Del av Självständighetskrig

Ägde rum 1877–1878
Plats Rumänien: Grivitsa, Rahova, Vidin och Smardan
Resultat Rumänsk/rysk seger
Freden i San Stefano, Freden i Berlin
Stridande
Rumänien Rumänska Furstendömet
Kejsardömet Ryssland Ryssland
Bulgariska frivilliga
Osmanska riket Osmanska riket
Befälhavare och ledare
Rumänien Carol
Kejsardömet Ryssland Nicholas Konstantinovich
Osmanska riket Ahmed Muhtar pascha
Osmanska riket Osman Nuri pascha
Styrka
353 500
  • 346 000 infanteri
  • 500 kanoner
  • 7 000 frivilliga
186 210
  • 186 000 infanteri
  • 210 kanoner
Förluster
* Rumänien: 4302 döda och saknade och 3 316 skadade
  • Ryssland: 27 512 döda och 49 828 skadade. Totalt: 84 958 förluster
Turkiet: 151 750 döda, skadade och tillfångatogs. Totalt: 151 750 förluster

Rumänska frihetskriget stod mot Osmanska riket mellan åren 1877 och 1878. Det inleddes då rumänska parlamentet utropat skattefrihet samt oberoende och osmanerna förklarade därmed krig mot Rumänien.

Rumänien satt inte ihop med Osmanska riket utan var lydstat - eftersom rumänska befolkningen tvingades betala höga skatter till Osmanska rikets Sultan. Kriget handlade om att Rumäniens självständighet och skattebefrielse från Osmanska riket.

Kejsardömet Ryssland ingick allians med Rumänien efter undertecknandet av ett fördrag som tillät ryska trupper passera genom rumänsk mark på villkor att ryssarna respekterade integriteten för civilbefolkningen. Rumäner slogs tillsammans med ryssar mot osmanerna.

Alliansen besegrade osmanerna i alla strider.[källa behövs] Slagen ägde rum i Grivitsa, Rahova, Vidin och Smardan.

Rumänien förlorade cirka 10 000 man, och cirka 19 000 blev sjuka. Segern innebar Rumäniens självständighet och skattefrihet från Osmanska riket.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Romanian War of Independence, 23 juni 2012.