Hoppa till innehållet

Roderick Murchison

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Roderick Impey Murchison)
Roderick Murchison
FöddRoderick Impey Murchison
19 februari 1792[1][2][3]
Ross and Cromarty
Död22 oktober 1871[1][4][2] (79 år)
London[5][6][7]
BegravdBrompton begravningsplats[8]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidDurham School
SysselsättningBotaniker, militär, entomolog, geolog, paleontolog, författare[9]
Befattning
Ordförande i Royal Geographical Society
Ordförande för Geological Society of London (1831–1833)[10]
Ordförande för Geological Society of London (1841–1843)[10]
Ordförande för British Science Association (1846–1847)[11]
ArbetsgivareGeological Society of London
Edinburghs universitet
MakaCharlotte Murchison
(g. 1815–)[12]
FöräldrarKenneth Murchison of Tarradall[13]
Barbara Mackenzie[13]
Utmärkelser
Sankt Annas orden, andra klass (1841)
Copleymedaljen (1849)[14]
Makdougall Brisbane Prize (1859)
Wollastonmedaljen (1864)[15]
Founder’s Medal (1871)[16]
Fellow of the Royal Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Hedersdoktor vid Wiens universitet[17]
Fellow of the Linnean Society of London
Knight Commander av Bathorden
Zoological Society of Londons silvermedalj
Namnteckning
Redigera Wikidata

Sir Roderick Impey Murchison, född 19 februari 1792 i Tarradale House i Muir of Ord i nuvarande Highland i Skottland, död 22 oktober 1871 i London, var en skotsk geolog.

Murchison var 1807-1816 officer och började först vid 32 års ålder att studera geologi. Förutom en mängd studieresor i geologiskt syfte såväl inom Storbritannien som i flera andra länder, även Skandinavien, företog han på uppdrag av den ryske kejsaren Nikolaj I i början av 1840-talet en geologisk forskningsresa genom europeiska Ryssland och Uralbergen, vars resultat föreligger i det av honom tillsammans med reskamraterna, Édouard de Verneuil och greve Alexander Keyserling, utgivna stora verket Russia in Europe and the Ural Mountains (1845). Han utnämndes 1855 till generaldirektör för Brittiska geologiska undersökningen, 1863 till knight och 1866 till baronet. Han studerade även åt geografi och var i många år president i Royal Geographical Society i London, och ägnade stort intresse åt David Livingstones forskning. Hans testamente anvisade 6000 pund sterling till upprättandet av en lärostol i geologi vid Edinburghs universitet.

År 1831 började Murchison vid Wales sydöstra gräns studera de äldre sedimentära bildningar, som dittills sammanfattats under benämningen "gråvacka", för att se, om det ej kunde lyckas att inom dem urskilja olika underavdelningar. Resultatet framlade han fullständigt, både paleontologiskt och stratigrafiskt, i det epokgörande arbetet The Silurian System (1839; sedermera utökat under titeln Siluria, femte upplagan 1872). Den av honom däri framställda klassifikationen av silursystemet blev av stor betydelse, icke minst därigenom, att det tillämpades av Joachim Barrande i Böhmen och av James Hall i USA. Samtidigt med Murchison studerade Adam Sedgwick de äldsta sedimentära bildningarna i norra Wales, men offentliggjorde endast deras stratigrafiska förhållande, utan att de av honom insamlade fossilen då beskrevs. Genom Murchisons försök att ställa Sedgwicks arbeten i skuggan uppstod dem emellan en strid, särskilt om nomenklaturen, vilken strid efter bägges död fortsattes av deras lärjungar, i synnerhet Sedgwicks. Trots att Sedgwick funnit betydande misstag i den stratigrafiska delen av Murchisons arbete, kan dock hans förtjänster om utredandet av lagerbyggnaden ej förnekas. Murchison tyckte sig ha iakttagit, att i de Skotska högländerna fossilförande siluriska lager stupar in under där uppträdande gnejs, och ansåg därför denna senare vara metamorfoserade silurbildningar, en åsikt, som senare visade sig vara ohållbar.

Murchinson var Fellow of the Royal Society och invaldes 1855 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Kommendör av Nordstjärneorden hade han blivit 1847. Murchison, som under sin livstid var högt uppburen och överhopades med utmärkelser, däribland Copleymedaljen 1849 och Wollastonmedaljen 1864, blev efter sin död utsatt för en sträng och delvis obillig kritik. Han instiftade Murchisonmedaljen (Murchison Medal), vilken sedan 1873 utdelas av Geological Society of London, och till minne av honom, en av Royal Geographical Societys stiftare, utdelar detta sällskap sedan 1882 det av detsamma stiftade Murchisonpriset (Murchison Award). Hans levnadsteckning utgavs av hans vän och lärjunge Archibald Geikie under titeln "Life of Murchison" (1875).

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Roderick-Impey-Murchisontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Biographies of the Entomologists of the World, Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 16313, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: murchison-roderick-impey.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6c82c26, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мурчисон Родерик Импи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20020105591, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: roderig-murchison, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find a Grave, läs online, läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Past Presidents, Geological Society of London, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
  12. ^ The Peerage person-ID: p70824.htm#i708235, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  14. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
  16. ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]