Pseuderemias striatus
Utseende
(Omdirigerad från Pseuderemias striata)
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Pseuderemias striatus Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Lacertider Lacertidae |
Släkte | Pseuderemias |
Art | Pseuderemias striatus |
Vetenskapligt namn | |
§ Pseuderemias striatus | |
Auktor | Peters 1874 |
Synonymer | |
Eremias brenneri Peters 1874[2] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Pseuderemias striatus[2] är en ödleart som beskrevs av Peters 1874. Pseuderemias striatus ingår i släktet Pseuderemias och familjen lacertider.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in i följande underarter:[3]
- P. s. gardoensis
- P. s. striata
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] 2010 Pseuderemias striatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] Peters, Wilhem Carl Hartwig (1874) Über einige neue Reptilien (Lacerta, Eremias, Diploglossus, Euprepes, Lygosoma, Sepsina, Ablepharus, Simotes, Onychocephalus)., Monatsber. königl. Akad. Wiss. Berlin. 1874 (Juni): 368-377
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pseuderemias+striatus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Pseuderemias striatus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|