Korthuvad flygpungekorre
Korthuvad flygpungekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Korthuvad flygpungekorre | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Underklass | Theria |
Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
Ordning | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
Familj | Flygpungekorrar Petauridae |
Släkte | Petaurus |
Art | Korthuvad flygpungekorre P. breviceps Waterhouse, 1839 |
Vetenskapligt namn | |
§ Petaurus breviceps | |
Utbredning | |
Underarter | |
| |
Synonymer | |
Australisk flygpungekorre | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Korthuvad flygpungekorre (Petaurus breviceps) är en liten flygpungekorre som på engelska kallas för Sugar glider för att den gillar sötsaker.[2] Den kan glidflyga upp till 45[3]-100 meter.[4]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]De blir upp till 40 cm långa och väger drygt ett hekto (ibland upp till 170g). Kroppslängden (huvud och bål) är 15 till 21cm och svanslängden är 16,5 till 21cm. Ovansidan är täckt av ljusgrå päls och på undersidan förekommer ännu ljusare grå päls. Kännetecknande är en svart strimma från nosen över huvudet och ryggen till bakdelen. I ansiktet finns ytterligare en svart strimma per sida. Pälsen är mjuk och svansen är yvig, ibland med en vit spets. Arten kan glidflyga med hjälp av flygmembranen som sträcker sig från handleden till fotleden. Med hjälp av händerna samt av fötterna som har en motsättlig stortå kan flygpungekorren hålla sig fast på grenar. Arten putsar pälsen med den förenade andra och tredje tån av bakfoten.[5]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Korthuvad flygpungekorre lever naturligt i östra och norra Australien, Nya Guinea och i Bismarckarkipelagen. Den har senare blivit introducerad till Tasmanien i Australien.[4][6][7][8]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Taxonomin för korthuvad flygpungekorre är omstridd.[1][3] Enligt Catalogue of Life delas den upp i fyra underarter[9][10]:
- P. b. ariel (Gould, 1842)
- P. b. breviceps (Waterhouse, 1838)
- P. b. longicaudatus (Longman, 1924)
- P. b. papuanus (Thomas, 1888)
Enligt The Paleobiology Database ingår dessutom följande tre som underarter[11]:
- P. b. biacensis (Ulmer, 1940)
- P. b. flavidus (Tate och Archbold, 1935)
- P. b. tafa (Tate och Archbold, 1935)
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Flera nära besläktade individer bildar en liten flock som försvarar ett revir. Flockens alfahanne markerar andra gruppmedlemmar samt nästet med körtelvätska från körteln som ligger på bröstet.[12]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Födan består av kåda och sav (främst från eukalyptus), nektar och ett stort urval insekter. Dieten varierar med årstiden, på sommaren och våren är det mest insekter medan det på vintern är mer kåda och sav.[13] Den har observerats kunna ta insekter under glidflygning.[14]
Dvala
[redigera | redigera wikitext]Under vintern, torka eller regniga nätter kan korthuvad flygpungekorre gå in i ett dvalliknande tillstånd (torpor). Det kan vara 2 till 23 timmar (i snitt 13) och kroppstemperaturen kan sjunka till 10,4°C.[15]
Under andra tider är arten nattaktiv. Den vilar på dagen i trädens håligheter som fodras med blad.[12]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honan föder oftast två ungar per kull. De lever efter födelsen två månader i moderns pung (marsupium). Sedan stannar de en tid till i boet.[12]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Petaurus breviceps på IUCN:s rödlista, auktor: Waterhouse, G. 1838, besökt 24 maj 2010.
- ^ ”Sugar Glider (Petaurus breviceps)”. australianfauna.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525023857/http://www.australianfauna.com/sugarglider.php. Läst 24 maj 2010.
- ^ [a b] Nowak, Ronald M. (7 april 1999). Walker's Mammals of the World, Volym 1. JHU Pres. sid. 139-140. http://books.google.de/books?hl=sv&id=T37sFCl43E8C&q=Petaurus+breviceps#v=snippet&q=Petaurus%20breviceps&f=false. Läst 31 oktober 2014
- ^ [a b] Wildlife Management Branch. ”Sugar Glider”. Department of Primary Industries, Parks, Water and Environment, Tasmanien. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120828032345/http://www.dpiw.tas.gov.au/inter.nsf/WebPages/BHAN-53J8XS?open. Läst 24 maj 2010.
- ^ R. Edwards (2009). ”Sugar glider”. ARKive. Arkiverad från originalet den 23 december 2018. https://web.archive.org/web/20181223164426/http://www.arkive.org/sugar-glider/petaurus-breviceps/. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Petaurus breviceps”. Wilson and Reeder's Mamal Species of the World, Third Edition. Bucknell University. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=11000157. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps”. Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/323825/overview. Läst 29 oktober 2014.
- ^ Fowler, Erin (26 november 2010). ”Petaurus breviceps”. Animal Diversity Web. University of Michigan, Museum of Zoology. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Petaurus_breviceps/. Läst 31 oktober 2014.
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/6900313. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps Waterhouse, 1838”. Universal Biological Indexer and Organizer. http://www.ubio.org/browser/details.php?conceptID=&namebankID=9744419&classID=106. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps”. The Paleobiology Database. http://paleobiodb.org/navigator/. Läst 29 oktober 2014.
- ^ [a b c] ”Sugar Glider”. Australian Museum. 2009. https://australianmuseum.net.au/sugar-glider. Läst 26 juli 2018.
- ^ ”Sugar Gliders” (PDF). Midwest Bird & Exotic Animal Hospital. 9 december 2009. sid. 2. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141031100230/http://www.midwestexotichospital.com/pdfdocs/sugargliders.pdf. Läst 24 maj 2010.
- ^ Nowak, Ronald M. (12 september 2005). Walker's Marsupials of the World. JHU Pres. sid. 190-191. http://books.google.se/books?id=5RT9W1WkePYC&lpg=PP1&pg=PA190&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 31 oktober 2014
- ^ Gerhard Körtner; Geiser, Fritz (8 juli 1999). ”Torpor and activity patterns in free-ranging sugar gliders Petaurus breviceps (Marsupialia)” (på engelska). Biomedical and Life Sciences. Springer Berlin. sid. 350-357. doi:. https://www.researchgate.net/profile/Fritz_Geiser/publication/225174818_Torpor_and_activity_patterns_in_free-ranging_sugar_gliders_Petaurus_breviceps_Marsupialia/links/09e4150b7e9a0c27fc000000/Torpor-and-activity-patterns-in-free-ranging-sugar-gliders-Petaurus-breviceps-Marsupialia.pdf.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Korthuvad flygpungekorre.
- Wikispecies har information om Petaurus breviceps.
|