Orienttofshök

	Orienttofshök; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Lophospiza
Art	Orienttofshök; L. trivirgata
Vetenskapligt namn
	§ Lophospiza trivirgata
Auktor	(Temminck, 1824)
Utbredning
Synonymer
	Tofshök; Tofsduvhök; Accipiter trivirgatus;

Orienttofshök^[2] (Lophospiza trivirgata) är en asiatisk fågel i familjen hökar med vid utbredning från Indien till Filippinerna och Indonesien^[3] Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende

Orienttofshöken är en medelstor (30–46 cm), tofsförsedd hök med korta och breda vingar som är nupna in mot kroppen. Vid vila sträcker sig vingspetsar knappt förbi stjärtens bas. Hanen har mörkgrå hjässa och ljusare grå örontäckare samt svart mustasch- och strupstreck. På bröstet syns rostbrun streckning och på buk och flanker likfärgad tvärbandning. Honan har brunare hjässa och örontäckare och är likaså brunare undertill. Ungfågeln har rost- eller beigefärgade spetsar på hjäss- och nackfjädrarna, streckade örontäckare och rostbeige anstrykning på mer streckad och mindre bandad undersida.^[4]

Utbredning och systematik

Orienttofshöken är vida spridd i södra och sydöstra Asien. Den delas in i elva underarter med följande utbredning:^[3]

Lophospiza trivirgata indica – Indien och Nepal till södra Kina, Indokina och Malackahalvön
Lophospiza trivirgata formosae – Taiwan
Lophospiza trivirgata peninsulae – sydvästra Indien
Lophospiza trivirgata layardi – Sri Lanka
Lophospiza trivirgata trivirgata – Sumatra
Lophospiza trivirgata niasensis – Nias (väster om Sumatra)
Lophospiza trivirgata javanica – Java (nomadisk på Bali)
Lophospiza trivirgata microsticta – Borneo
Lophospiza trivirgata palawana – sydvästra Filippinerna (Palawan och Calamianes)
Lophospiza trivirgata castroi – (Luzon i norra Filippinerna)
Lophospiza trivirgata extima – sydöstra filippinska öarna

Släktskap

Orienttofshöken och dess systerart sulawesitofshöken) (L. griseiceps) placerades tidigare i höksläktet Accipiter. Genetiska studier har visat att de endast är avlägset släkt,^[5]^[6]^[7] och har därför lyfts ut till ett eget släkte, Lophospiza.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Orienttofshöken har även kallats orientduvhök på svenska, men har tilldelats nytt namn eftersom arten förmodligen inte står nära duvhöken.

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2012 Accipiter trivirgatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. Pages 3-32 in JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
^ Sangster G, GM Kirwan, J Fuchs, EC Dickinson, A Elliott & SMS Gregory/ 2021. A new genus for the Tiny Hawk Accipiter superciliosus and Semicollared Hawk A. collaris (Aves: Accipitridae), with comments on the generic name for the Crested Goshawk A. trivirgatus and Sulawesi Goshawk A. griseiceps. Vertebrate Zoology 71: 419–424.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör orienttofshök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Lophospiza trivirgata.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Accipiter trivirgatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[5] Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.

[6] Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. Pages 3-32 in JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.

[7] Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society

[8] Sangster G, GM Kirwan, J Fuchs, EC Dickinson, A Elliott & SMS Gregory/ 2021. A new genus for the Tiny Hawk Accipiter superciliosus and Semicollared Hawk A. collaris (Aves: Accipitridae), with comments on the generic name for the Crested Goshawk A. trivirgatus and Sulawesi Goshawk A. griseiceps. Vertebrate Zoology 71: 419–424.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]