Non-fungible token
Non-fungible token, NFT, är en särskild typ av kryptoteknik som bland annat används som ägarbevis vid försäljning av digital konst. Varje token motsvarar en unik del i en blockkedja som skapar ett slags digitalt fingeravtryck. Detta gör att digitala konstverks originalitet och autenticitet kan verifieras, vilket i sin tur lett till att marknaden för digital konst har vuxit enormt och att priserna skjutit i höjden.[1]
Till skillnad från annan kryptovaluta där varje token är likställd med en annan kan inte en NFT bytas ut, den är alltså inte fungibel (utbytbar).[2][3] NFT:er är en form av speciesgods.
NFT-tekniken används även för att skapa så kallade digitala samlarkort och tillgångar eller tillträde till olika delar i datorspel.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Teknologin började utvecklas 2014 som ett lager ovanpå Bitcoin. Den fick dock sitt stora genombrott genom samlarkorten Cryptokitties(en) i december 2017 som kunde köpas med kryptovalutan Ethereum.[4] Intresset för teknologin ökade ytterligare när den digitala konstnären Beeple sålde en NFT för rekordbeloppet 69 miljoner dollar i mars 2021, vilket tydligt demonstrerade dess ekonomiska möjligheter.[5]
I konstvärlden kallas detta "ett potentiellt paradigmskifte". Det har funnits digital konst sedan digitaliseringen infördes på 1960-talet men det är först nu med den nya blockkedjetekniken som man kan försäkra att verket är ett original och därmed skiljer sig från kopiorna.[6]
Koldioxidutsläpp
[redigera | redigera wikitext]På samma sätt som andra kryptovalutor som använder sig av bevis-på-arbete har NFT kritiserats för att orsaka stora koldioxidutsläpp, bland annat av artisterna Simon Stålenhag[7] och Memo Akten[8]. Vissa NFT-plattformar arbetar på att i framtiden istället använda sig av bevis-på-insats vilket har en mycket mindre energiåtgång, men har inte lanserats än.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dean, Sam (11 mars 2021). ”$69 million for digital art? The NFT craze, explained” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/business/technology/story/2021-03-11/nft-explainer-crypto-trading-collectible. Läst 19 mars 2021.
- ^ ”Definition of FUNGIBLE” (på engelska). www.merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/fungible. Läst 19 mars 2021.
- ^ ”Fungibel”. Allt om Juridik. https://www.alltomjuridik.se/ordlista/fungibel/. Läst 29 juli 2021.
- ^ ”NFTs Boom as Collectors Shell Out to ‘Own’ Digital Art” (på amerikansk engelska). Wired. ISSN 1059-1028. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210805171459/https://www.wired.co.uk/article/crypto-art-nft. Läst 19 mars 2021.
- ^ ”NFT (Non-fungible token) – Vad är det och varför du ska bry dig”. 8 oktober 2021. https://www.payup.se/blogg/vad-ar-nft/. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Digital konst säljs för miljoner med kryptoteknik - DN.SE”. Dagens Nyheter. 4 mars 2021. Arkiverad från originalet den 4 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210304063205/https://www.dn.se/kultur/digital-konst-saljs-for-mangmiljonbelopp-med-kryptoteknik/. Läst 19 mars 2021.
- ^ Eklund, Jonathan (17 mars 2021). ”Stålenhag om kryptokonstvärlden: ”Som en sekt” - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/stalenhag-om-kryptokonstvarlden-som-en-sekt. Läst 25 mars 2021.
- ^ Akten, Memo (9 mars 2021). ”The Unreasonable Ecological Cost of #CryptoArt” (på engelska). Medium. https://memoakten.medium.com/the-unreasonable-ecological-cost-of-cryptoart-2221d3eb2053. Läst 19 mars 2021.
- ^ ”A guide to the NFT craze” (på amerikansk engelska). Engadget. https://www.engadget.com/nft-explainer-digital-art-collectibles-blockchain-environment-business-investment-cryptocurrency-153023551.html. Läst 19 mars 2021.