Dvärgstentrast
| Dvärgstentrast Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Monticola |
| Art | Dvärgstentrast M. rufocinereus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Monticola rufocinereus | |
| Auktor | (Rüppell, 1837) |
Dvärgstentrast[2] (Monticola rufocinereus) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Dvärgstentrasten är som namnet avslöjar minst bland stentrastarna, med en kroppslängd på endast 15-16 centimeter. Vuxna fåglar är mestadels grå på ovansidan, huvudet och bröstet, medan undergumpen, stjärtbasen och undersidan är orange. Stjärtteckningen påminner därmed om blåhakens. Liksom rödstjärtarna i Phoenicurus darrar den ofta på stjärten.[4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Dvärgstentrasten är en tystlåten fågel, men kan avge ett par mjuka varningsläten: tyyt och trrt. Sången som avges från en hög sittplats i toppen av ett träd eller en buske, eller från en klippavsats, påminner om blåtrastens, en angenäm ramsa med skrapiga och flöjtlika melodiska toner.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Dvärgstentrast delas in i två underarter:[3]
- Monticola rufocinereus rufocinereus – förekommer i Eritrea, Etiopien, norra Somalia, södra Sydsudan, nordöstra Uganda, Kenya och norra Tanzania
- Monticola rufocinereus sclateri – förekommer på sydvästra Arabiska halvön (sydvästra Saudiarabien och västra Jemen)
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[5][6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Dvärgstentrasten förekommer på mellan 1400 och 2500 meters höjd i Afrika och mellan 800 och 3000 meter på Arabiska halvön. Den påträffas bland annat i skogklädda klippiga raviner, skogsgläntor, grästäckta förkastningsbranter och kanter av jordbruksområden (framför allt fruktodlingar). Fågeln är ofta lätt att komma in på livet. Likt rödstjärten sitter den ofta på en utkiksplats och gör snabba utfall för att fånga insekter på eller nära marken och sen återvända till utgångspunkten. Den ses också fånga insekter i flykten.[4]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Rätt lite är känt om artens häckningsbeteende. Fågeln häckar mellan februari och maj-juni, men även i september och oktober. Boet placeras i en trädklyka cirka 1,3 meter ovan mark, alternativ i en buske eller klippskrea. Den lägger tre ägg, troligen två kullar. Båda könen matar ungarna.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som frekvent till vanlig i Etiopien, mycket vanlig i Eritrea, lokalt vanlig i Somalia och ovanlig och lokalt förekommande i Östafrika.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2024 Monticola rufocinereus (på engelska). Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 11 december 2024.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b c d] Clement, Peter; Hathway, Ren; Wilczur, Jan (2000). Thrushes (Helm Identification Guides). Christopher Helm Publishers Ltd. sid. 392–395. ISBN 0-7136-3940-7
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör dvärgstentrast.
Wikispecies har information om Monticola rufocinereus.- Läten på xeno-canto.org
|