Hoppa till innehållet

Vitstrupig stentrast

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Monticola gularis)
Vitstrupig stentrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteMonticola
ArtVitstrupig stentrast
M. gularis
Vetenskapligt namn
§ Monticola gularis
Auktor(Swinhoe, 1863)

Vitstrupig stentrast[2] (Monticola gularis) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Vitstrupig stentrast är en rätt liten (18-19,5 cm) och karakteristisk stentrast. Hanen har blått på hjässa och nacke, blåsvart mantel, kastanjebrunt på tygel, övergump och undersida samt vitt dels på strupe och övre delen av bröstet, dels en fläck på vingen. Utanför häckningstid har fjädrarna på ovansidan gråvita spetsar.[4]

Sången består av en serie långa, flöjtlika och lätt melankoliska toner, uppblandat med en eller två mer komplexa ringande fraser samt korta, upprepade "chat-at-at". Bland lätena hörs ett på engelska återgett "queck-quack", ett vasst "tack-tack" och i flykte ett tunt "tsip".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Vitstrupig stentrast häckar från sydöstra Sibirien till nordöstra Kina och Korea.[3] Vintertid flyttar den till Sydostasien samt södra och sydöstra Kina.[3][5] Tillfälligt har den observerats i Singapore, Malaysia och Hong Kong.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vitstrupig stentrast är en insektsätande fågel som häckar i öppen bergsbelägen blandskog. Vintertid i Sydostasien ses den i öppna skogar, plantage och ungskog upp till 1220 meters höjd. Fågeln häckar mellan maj och juli och lägger två kullar.[5][4][1]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Monticola gularis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.1 www.iucnredlist.org. Läst 26 juli 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b] Collar, N. (2018). White-throated Rock-thrush (Monticola gularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58413 26 november 2018).
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]