Miesakjaure
Miesakjávri från Kungsleden. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 68°11′56″N 18°33′11″Ö / 68.19902°N 18.55305°Ö |
SWEREF 99 TM | 7569293, 647190 |
Mått | |
Areal | 1,35 km² [1] |
Höjd | 772,9 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,88 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
Utflöde | Rautasälven |
Utflöde (lokalt namn) | Rautasätno |
VattendragsID (VDRID) | 755316-168670 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE757048-161458) |
Övrigt | |
SjöID | 757048-161458 |
ID vattenförekomst | SE757048-161458 |
Vattenytans ID (VYID) | 756999-161392 |
Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 757004-161380 |
Namn | Utloppet av Miesakjaure |
Areal | 4,5 km² |
Vattenytor | 1,35 km² |
Sjöprocent | 30 % |
Ackumulerad areal uppströms | 242,93 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Rautasälven (Rautasätno) |
VattendragsID (VDRID) | 755316-168670 |
Avstånd till havet | 493 km |
Medelhöjd | 808 m ö.h. |
Område nedströms | 757130-161379 |
Källor | [4][5][6] |
Miesakjaure (eller Miesakjávri med nordsamisk stavning) är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,35 kvadratkilometer och ligger 772,9 meter över havet. Miesakjaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Rautasälven (Rautasätno).
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Miesakjaure ingår i det delavrinningsområde (757004-161380) som SMHI kallar för Utloppet av Miesakjaure. Medelhöjden är 808 meter över havet och ytan är 4,5 kvadratkilometer. Räknas de 10 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 242,93 kvadratkilometer. Rautasälven (Rautasätno) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 493 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (70 procent). Avrinningsområdet har 1,35 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 29,8 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Miesakjaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |