Hoppa till innehållet

Irland

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ireland)

Den här artikeln handlar om Republiken Irland. För ön, se Irland (ö). För andra betydelser, se Irland (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Ireland” leder hit. För andra betydelser, se Ireland (olika betydelser).
Irland
Éire
Ireland
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Amhrán na bhFiann
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Dublin
Officiella språk iriska, engelska
Statsskick republik
 -  president Michael D. Higgins
 -  Taoiseach Simon Harris
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 24 april 1916 
 -  Erkänd 6 december 1921 
Yta
 -  Totalt 70 182 km²[1] (117:e)
 -  Vatten (%) 2 %
Befolkning
 -  2019 års uppskattning 4 921 500[2] (124:e)
 -  Befolkningstäthet 70 inv./km² (114:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 752,8 miljarder USD[3] (39:e)
 -  Per capita ▲ 145 196 USD[3] (1:a)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 594,1 miljarder USD[3] (26:e)
 -  Per capita ▲ 114 581 USD[3] (2:a)
Ginikoefficient (2021) ▼ 26,9[4] 
HDI (2021) ▲ 0,945[5] (8:e)
Valuta Euro1 (EUR)
Tidszon WET (UTC+0)
 -  Sommartid WEST (UTC+1)
Topografi
 -  Högsta punkt Carrauntoohill, 1 038 m ö.h.
 -  Största sjö Lough Corrib, 165.6 km²
 -  Längsta flod Shannon, 259 km
Kör på Vänster
Nationaldag 17 mars, Saint Patrick’s Day
Nationalitetsmärke IRL
Landskod IE, IRL, 372
Toppdomän .ie
Landsnummer 353
1. Tidigare irländsk pund.
Michael D. Higgins, Irlands president.

Republiken Irland (iriska: Éire[6]; engelska: Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.[7] Den delar sin enda landgräns med Nordirland, en del av Storbritannien, på den nordöstra delen av ön. Staten omges annars av Atlanten, med Keltiska sjön i söder, Sankt Georgskanalen i sydost och Irländska sjön i öster. På andra sidan Irländska sjön ligger Storbritannien.

År 1801 ingick kungarikena Irland och Storbritannien en realunion och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Merparten av ön lämnade Storbritannien 1922 efter ett gerillakrig. Anglo-irländska avtalet avslutade detta krig och etablerade Irländska fristaten som en självstyrande dominion inom Brittiska samväldet. Nordirland valde att stanna kvar som en del av Storbritannien.

Den självständiga staten ökade suveräniteten genom Westminsterstatuten 1931 och abdikeringskrisen 1936.[8] En ny konstitution infördes 1937 och förklarade det en suverän stat med namnet Ireland (Éire).[9][10] I Republic of Ireland Act utropades Irland till republik 1949 genom att de återstående plikterna mot monarkin avlägsnades. Irland utträdde därmed ur det brittiska samväldet.[11]

Även om det rankas bland de rikaste länderna i världen idag mätt i BNP,[12] var Irland ett av de fattigaste länderna i Europa medan det var en del av Storbritannien och i decennier efter självständigheten. Ekonomisk protektionism avvecklades i slutet av 1950-talet och Irland gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973.

Ekonomisk liberalism från slutet av 1980-talet resulterade i en snabb ekonomisk expansion, framförallt från 1995 till 2007, då Irland blev känt som den keltiska tigern. En aldrig tidigare skådad finanskris i början av 2008 avslutade denna tid av snabb ekonomisk tillväxt.[13][14]

Idag är Irland en konstitutionell republik som styrs som en parlamentarisk demokrati med en vald president som statschef. Det är ett "mycket högt utvecklat" land med världens åttonde högsta Human Development Index (2021).[5] Landet är högt rankat för sin pressfrihet, ekonomiska frihet och demokratiska och politiska frihet. Irland är medlem i Europeiska unionen, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Världshandelsorganisationen och Förenta nationerna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England.

Den 1 januari 1801 införlivades Kungariket Irland med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland (United Kingdom, UK). Irland kom därefter att utgöra en riksdel inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig 1919–1922 framtvingade en delning av nationen 1921 i två administrativa delar, en i norr och en i söder.

Den norra delen, ungefär motsvarande provinsen Ulster, fortsatte att utgöra en provins och en riksdel inom det förenade kungariket, medan den södra delen jämte en mindre del av Ulster förklarades vara en fristat inom det Brittiska imperiet. Den södra delen gick allt längre i sin frigörelse från den brittiska kronan, och 1949 förklarade man sig vara en självständig republik. Irland gick 1973 med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.[15]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Irlands geografi

Irland är mycket bördigt. Dess högsta punkt är Carrantuohill, dess största sjö Lough Corrib och dess längsta flod Shannon.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Irlands klimat är milt och fuktigt (maritimt). Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på plus 4–7 grader i januari och plus 14–16 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men det regnar regelbundet under årets alla månader.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Irland är en parlamentarisk republik med en president som statschef, som dock mest utför ceremoniella uppgifter, och en premiärminister vars roll benämns taoiseach. Presidenten är direktvald av folket och väljs på sju år och kan maximalt sitta två mandatperioder. År 1990 valdes för första gången en kvinna, Mary Robinson, till president. Hon efterträddes 1997 av Mary McAleese (iriska: Máire Mhic Ghiolla Íosa) som blev Irlands andra kvinnliga president. Sedan 2011 är Michael D. Higgins Irlands president. Irlands parlament, benämnt Oireachtas, har två kammare: senaten eller överhuset, Seanad Eierann, och representanthuset eller underhuset, Dail Eireann. Sedan valet 2020 styrs Irland av en koalitionsregering bestående av Fine Gael, Fianna Fáil och Comhaontas Glas. Taoiseach är Leo Varadkar (Fine Gael) sedan 17 december 2022, då han tog över som regeringschef från koalitionspartnern Micheál Martin (Fianna Fáil) som istället blev tánaiste, vice regeringschef. Den högsta dömande makten i landet ligger hos Högsta domstolen.[16]

Den ekonomiska krisen från 2008 slog hårt mot Irland som under flera år tvingades till stora besparingar inte minst inom välfärdssystemen. Även efter att ekonomin börjat växa på nytt lever fortfarande många vanliga irländare med krisens följder och misstron mot politiker är stark. Det var ett viktigt skäl till det starka uppsvinget för Sinn Féin i valet i februari 2020, då vänsterpartiet i stort sett blev jämnstarkt med de borgerliga partier Fine Gael och Fianna Fáil som dominerat politiken under många år. Först i slutet av juni blev en ny regeringskoalition klar, mellan de två ärkerivalerna Fine Gael och Fianna Fáil samt Gröna partiet.[15]

Slieve League, Donegal.

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

Grevskap

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Irlands grevskap
Karta över Irland med numrerade grevskap Republiken Irland
  1. Baile Átha Cliath
  2. Chill Mhantáin
  3. Loch Garman
  4. Ceatharlach
  5. Chill Dara
  6. Na Mí
  7. Lú
  8. Mhuineacháin
  9. an Chabháin
  10. an Longfoirt
  11. na hIarmhí
  12. Uíbh Fhailí
  13. Laois
  14. Chill Chainnigh
  15. Phort Láirge
  16. Chorcaí
  1. Chiarraí
  2. Luimnigh
  3. Thiobraid Árann
  4. An Chláir
  5. Na Gaillimhe
  6. Mhaigh Eo
  7. Ros Comáin
  8. Shligigh
  9. Liatroim
  10. Dhún na nGall

Nordirland

  1. Fhear Manach
  2. Thír Eoghain
  3. Dhoire
  4. Aontroma
  5. An Dún
  6. Ard Mhacha
Ulster Connacht Leinster Munster
Fermanagh Mayo Longford Clare
Tyrone Sligo Meath Tipperary
Derry/Londonderry  Leitrim Louth Waterford
Antrim Galway Westmeath  Kerry
Down Roscommon  Kildare Limerick
Armagh Dublin Cork
Donegal Offaly
Cavan Laois
Monaghan Carlow
Wicklow
Kilkenny
Wexford

Provinser

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Irlands provinser

Ön (inklusive brittiska Nordirland) indelas i fyra provinser (Provinces): Uladh i norr, Chonnacht i väster, Laighean i öster och Mumhan i söder. Vidstående tabell visar grevskapens provinstillhörighet.

Försvar

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Irlands försvarsmakt
Irlands örlogsgös.

Den irländska försvarsmakten, Irish Defence Forces är en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt. Den indelas i de stående förbanden, "Permanent Defence Force" (PDF), med ca 10 000 heltidsanställda soldater och reservförbanden, "Reserve Defence Force" (RDF), med ca 15 000 deltidsanställda soldater. PDF består av armén, marinen (Naval Service) och flygvapnet (Air Corps). RDF består av arméreserven och marinreserven.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]
Disponibel inkomst per person som procent av det nationella genomsnittet.

Efter en svältkatastrof vid mitten av 1800-talet utvecklades Irland snabbt fram till första världskriget, om än från en ogynnsam utgångspunkt. Efter första världskriget försämrades tillväxten dels eftersom den viktigaste handelspartnern Storbritannien tyngdes av ekonomiska svårigheter, dels eftersom Irland inriktade sig på självförsörjning vilket inte var lyckosamt. Brytningen kom under 1980-talet då landet lade om sin politik till att uppmuntra utländska investeringar genom avregleringar och strategiska skattesänkningar.

Den irländska ekonomin har under senare år förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Den ekonomiska tillväxten på Irland var i genomsnitt 10 procent åren 1995–2000 (vilket är exceptionellt högt) och 7 procent mellan 2001 och 2004. Industri, vilket svarar för 46 procent av bruttonationalprodukt (BNP), ungefär 80 procent av exporter och 29 procent av arbetskraften har nu tagit platsen som landets ledande ekonomiska sektor.

Export har en fundamental roll i landets kraftiga ekonomiska tillväxt, men även en ökning av konsumtion, nybyggande och investeringar har hjälpt till. På papperet är Irland världens största exportör av mjukvarurelaterade varor och tjänster; detta beror dock på att en myckenhet utländsk mjukvara, och ibland musikmedia, exporteras via Irland för att dra nytta av landets avsaknad på skatter på royalties från försäljningen av upphovsrättskyddade varor.

En stor del av den irländska ekonomiska policyn sedan 1987 har varit vad man kallat socialt partnerskap vilket är en serie frivilliga löneavtal mellan staten, arbetsgivarna och facken. Dessa beskriver ofta löneökningarna för den närmsta treårsperioden.

Irland gick med i Eurosamarbetet från starten i januari 1999 (och lämnade därmed bakom sig det irländska pundet) tillsammans med 11 andra EU-nationer. Perioden mellan 1995 och 2000 med hög ekonomisk tillväxt fick många att kalla landet för den Keltiska tigern. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6 procent, 2004 med 4 procent och under 2005 med 4,7 procent.

Med hög tillväxt kom även höga nivåer av inflation, främst i huvudstaden. Priserna i Dublin, med nära 30 procent av landets invånare, är märkbart högre än på andra ställen i landet,[17] särskilt inom bostadssektorn.

Att mäta Irlands inkomstnivåer per capita är en komplicerad uppgift. Landet har näst högst BNP per capita i världen ($43 600, 2006), efter Luxemburg och det åttonde högsta HDI-värdet (2015). Problemet med BNP per capita, särskilt i Irlands fall, är att en stor del av inkomsterna tillhör stora multinationella företag som är baserade utanför landet. Istället kan man använda bruttonationalinkomst per person som beräknar in dessa fakta. Landet kom då på sjunde plats i världen 2005.

Trots det ekonomiska välståndet och den fina statistiken finns det till viss del en ekonomisk obalans. Byggsektorn, som har en cyklisk natur, bidrar nu till en stor del av Irlands BNP. Nyligen belyste en nedgång i bostadsmarknaden hur stor faktor denna sektor faktiskt är och detta är nu ett hot mot den ekonomiska tillväxten.[18][19] Flera år av obalanserad ekonomisk tillväxt har även lett till en stor obalans mellan olika delar av befolkningen. Undersökningar visar att 6,8 procent av Irlands befolkning lever i en oföränderlig fattigdom.[20]

Irlands största vadslagningsföretag Boylesports grundades 1989 av John Boyle. Landets största fackliga centralorganisation är Irish Congress of Trade Unions.

* Se även: PIGS-länderna

Ekonomisk utveckling de senaste två decennierna

[redigera | redigera wikitext]

På 1900-talet gick Irland från att vara ett jordbruksland till att moderniseras, och en högteknologisk industri utvecklades.[21] Under 1990-talet kallades Irland den Keltiska tigern eftersom tillväxten var exceptionellt hög.[21] Mellan 1994 och 2001 hade Irland en genomsnittlig tillväxt på nästan 10 procent.[22]

De större satsningarna på industriexport var en anledning till Irlands ekonomiska utveckling som innan hade hamnat efter de andra EU-länderna i till exempel inkomst. Följande anledningar har också föreslagits:[23]

  • Ekonomiska avregleringar. Staten fick mindre inflytande när företag privatiserades, monopol avvecklades och en liberalare marknadsekonomi växte fram.
  • Tillgången på utbildad och engelsktalande arbetskraft
  • Den låga bolagsskatten. Flera stora multinationella företag som till exempel Google och Facebook har kontor i Dublin.
  • EG/EU. Medlemskapet i Europeiska unionen har gett Irland fördelar som till exempel ekonomiskt stöd under många år och en större marknad. Marknaden växte också utanför Europa och många amerikanska företag valde att etablera sig i landet.

2006 mötte landets ekonomi för första gången på många år motvind. Landets konkurrenskraft minskade när bristen på arbetskraft tryckte upp lönerna och ekonomisk orolighet i USA och Storbritannien ledde till en starkare euro. Mindre utländska investeringar blev resultatet och minskade ytterligare när finanskrisen drabbade Europa.[23]

Flera inhemska ekonomiska problem uppdagades dock samtidigt, som skulle leda till att Irland blev ett av de krisdrabbade länderna i EU (så kallade PIGS-länderna). Missnöjet växte kring välfärd, transporter och höga bostadspriser. 2008 gick landet in i en ekonomisk kris som delvis hade att göra med den internationella finanskrisen men en bostadsbubbla och bankkris inom landet var även av stor betydelse. Fastighetsmarknaden drabbades hårt och huspriserna sjönk kraftigt. Banker hade godkänt alltför riskfyllda lån till alltför stora summor och dolt hur stora problem var.[24] Dokumentation om hur illa ställt det var med bankerna hade även underhållits.[25] Staten fick gå in med stora summor för att rädda bankerna bl.a. Anglo Irish Bank och vissa förstatligades för att inte gå omkull.[23]

Statsbudgeten blev lidande till följd av räddningsaktionen och nedskärningar gjordes för att hålla budgetunderskottet i schack. Trots detta var underskottet 2009 över 14 procent av BNP medan det enligt EU:s riktlinjer inte ska överstiga 3 procent. 2010 tog Irland motvilligt ett krislån på 85 miljarder av EU, Internationella valutafonden (IMF), Storbritannien, Sverige och Danmark följt av sparpaket som innebar fler nedskärningar. Invånare upprördes över hur välfärdstjänster, offentligt anställdas löner m.m. blev lidande för vad som ansågs vara ett problem skapat av ansvarslösa banker.[21] I slutet av 2013 började de ekonomiska åtgärderna mot krisen att synas och det ljusnar för Irlands ekonomi med fler arbetstillfällen och ökade fastighetspriser.[21]

Irland blev det första landet att ta sig ur eurokrisen. Det kunde konstateras efter att premiärminister Enda Kenny i november 2013 meddelade att Irland nu kunde klara sig utan nödlån och andra ekonomiska stödåtgärder från EU och IMF.[21] I januari 2014 nådde räntan på Irlands statsobligationer rekordlåga nivåer sedan finanskrisen bröt ut 2008 vilket visar att marknadens förtroende för Irlands ekonomi växer.[26] Statsskulden är dock fortfarande hög: 123,7 procent av BNP 2013.[27]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Den internationella flygplatsen Shannon i sydväst var vid de första kommersiella atlantflygningarna den europeiska ändpunkten för den kortaste sträckan mot Nordamerika, där planen med den tidens begränsade räckvidd måste mellanlanda för tankning. Platsen anges för övrigt vara den ort där den internationellt välkända drycken Irish coffee skapades. Numera är de största flygplatserna Dublin Airport med flygplatskod DUB och Cork med flygplatskod ORK.

Irland har ett vägnät som de senaste åren byggts ut. Motorvägar binder samman Dublin med de största städerna Cork, Galway, Limerick, Waterford och Belfast i Nordirland.

Järnvägar finns också med Dublin som utgångspunkt och linjer till bland annat Belfast via Drogheda och Dundalk, till Galway, Limerick och Cork via Kildare och även linjer till Sligo, Waterford och Wexford. Dessa är inte elektrifierade förutom runt omkring Dublin där elektrifierade pendeltåg trafikerar järnvägarna. Det finns även en tvärlinje mellan Wexford–Waterford–Limerick–Ennis. Betydande investeringar har på senare år gjorts i järnvägsnätet där man öppnat enstaka nedlagda sträckor och även stationer runt Dublin som varit nedlagda.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Befolkningstillväxt: 1,20 % (2016)
  • Födelsetal: 14,5 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 6,5 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: 4,0 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Spädbarnsdödlighet: 3,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 4,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 3,3 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Antal barn/kvinna: 1,98 (2016)
  • Befolkningens medianålder: 36,4 år (2016)
    • Mäns medianålder: 36,1 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 36,8 år (2016)
  • Könsfördelning (hela befolkningen): 1 man per kvinna.
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 80,8 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 78,5 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 83,2 år (2016)
  • Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 27,0 % (2014)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 0,28 % (2014)
  • Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 8 000 (2014)
  • Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 100 (2014)
  • Ungdomsarbetslöshet: 23,9 % (2014)
    • Hos män: 26,6 % (2014)
    • Hos kvinnor: 20,9 % (2014)

Siffror tagna från The World Factbook.[28]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

De officiella nationalspråken är iriska och engelska, men iriskan har under många år minskat i betydelse och i praktiken ersatts av engelska. För att i någon mån stötta det iriska språket finns en föreskrift om att i myndigheters brevväxling skall hälsningsfrasen i början samt avslutningsfrasen i slutet ("hövlighetsfraserna") skrivas på iriska, medan engelska må användas i sakframställningen. Iriska är också sedan 2007 ett officiellt EU-språk. Under 2000-talet har antalet irisktalande ökat, framförallt i den yngre generationen. Ett hundratal primary schools (grundskolor) använder iriska som undervisningsspråk.[29]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Irlands befolkning är av keltiskt ursprung. De kelter som bor på Irland är ett av de keltiska folk som tagit flest omvägar under sin vandring. Från hemlandet i nuvarande Tyskland och Österrike vandrade de ner till Iberiska halvön där de blandade sig med ibererna och skapade keltibererna. Dessa utvandrade sedan till Irland.[30][31]

Irland har världens sjunde högsta levnadsstandard med ett Human Development Index på 0,916.[32] Både på lång sikt (1980–2006), på medellång sikt (1990–2006), och även på kort sikt (2000–2006), har Irland haft en betydande ökning av sitt HDI-värde jämfört med andra länder.

  • Religion:
Katolicism 78,3 procent, protestantism 4,3 procent, ortodoxi 1,4 procent, islam 1,4 procent, ateistisk, agnostisk eller icke-troende 9,8 procent, annan 4,8 procent.[33]
Färgerna i nationalflaggan symboliserar religionerna på följande sätt:
Grönt till vänster står för den katolska befolkningen på "den gröna ön"
Orange till höger är Vilhelm I av Oraniens färg och står för protestanterna
Vitt mellan grönt och orange symboliserar minnet av fred mellan katoliker och protestanter

Större städer

[redigera | redigera wikitext]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga irländska kulturen var keltisk, och rester av den finns bevarade som ett folkligt arv, en del med hjälp av det gamla keltiska språket. En kulturell blomstring med betydelse även för övriga Europa inföll under tidig medeltid, då Irland var "helgonens och de lärdes ö" med en viktig roll som bevarare och förmedlare av kristen litteratur och konst. Irland är sedan länge präglat av närheten till England men har en kulturell egenart[34] som bl.a. beror på den starka katolska kyrkan.[35]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Den tidiga irländska litteraturen på iriska omfattade konstfulla hyllningsdikter, som yrkesskalder (barder) skrev åt sina gynnare, och religiösa dikter skrivna i klostren om fromma män och deras gudomliga bedrifter. Book of Kells från omkring år 800 är ett berömt verk. Dessutom fanns en rik sagolitteratur i flera cykler om olika hjältar, till exempel Cuchulainn, Finn och dennes son Ossian. I och med den engelska erövringen kom litteraturen att till stor del skrivas på engelska. Till de stora engelskspråkiga författarna på 1700-talet hör Jonathan Swift med Gullivers resor (1726) och den berömda pamfletten Ett anspråkslöst förslag (1724) om fattigdomen på ön.

På 1800-talet framträdde Thomas Moore som företrädare för romantiken med Irish Melodies (1808–1834). Mot slutet av århundradet inföll den renässans som fått namnet "the Irish revival". Den fick betydelse särskilt genom William Butler Yeats, som bildade irländska litteratursällskap i London och Dublin, och Douglas Hyde, som med den mera politiskt inriktade Gaelic League ville återuppliva det iriska språket och tillvarata irländsk folklore. Framförallt kom den till uttryck inom teatern. En irländsk nationalteater upprättades 1902, och 1904 invigdes Abbey Theatre i Dublin. Här spelades pjäser av Yeats och Lady Gregory på teman ur den iriska sagoskatten, J.M. Synges mästerverk Hjälten på den gröna ön (1907) och flera dramer av Sean O'Casey.

Yeats var det stora namnet också inom lyriken. Prosans förnyare var James Joyce, vars Ulysses (1922, Odysseus) är en av den moderna romanens genombrottsverk. Flann O'Brien blev en efterföljare med sina satiriska romaner. Frank O'Connor skrev sardoniska humoresker. Bland efterkrigsförfattare kan nämnas poeten Seamus Heaney, romanförfattaren Edna O'Brien och den kontroversielle "Borstalpojken" Brendan Behan. Dessutom finns det många irländska författare som verkat på annat håll, till exempel Oscar Wilde, Bernard Shaw och Samuel Beckett.[35]

Kända författare från Irland:

Musik

[redigera | redigera wikitext]
 Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Vems är utvalet? Och vad säger att folkmusikinfluenserna bidragit till popmusikens popularitet? (2024-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Traditionell irländsk folkmusik har blivit mycket uppskattad utanför landets gränser. Att den finns med som en influens hos många pop- och rockartister har bidragit till dess popularitet.

Urval av kända musikartister från Irland:

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 6 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 15 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 18 av 180
FN:s utvecklingsprogram Index 2018 3 av 189

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Central Statistics Office, Ireland; Population and area of each Province, County, City, urban area, rural area and Electoral Division, 2002 and 2006 (pdf-fil) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Central Statistics Office, Ireland; Estimated Population (Thousand) by Sex, Age Group, Year and Regional Authority Area Läst 20 juni 2010.
  3. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  5. ^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ ”Article 4” (på engelska). Constitution of Ireland. Dublin: Office of the Attorney General. 1937. http://www.irishstatutebook.ie/eli/cons/en/html#part2. Läst 9 mars 2017. ”The name of the State is Éire, or, in the English language, Ireland.” 
  7. ^ Statutory Rules & Orders published by authority, 1921 (No. 533); Ytterligare källa för 3 maj 1921-datumet: Jackson, Alvin (2004) (på engelska). Home Rule – An Irish History. Oxford University Press. sid. 198 
  8. ^ DW Hollis, 2001, The History of Ireland, Greenwood: Connecticut
    Michael J. Kennedy, 2000, Division and consensus: the politics of cross-border relations in Ireland, 1925–1969, Institute of Public Administration: Dublin
    ” "In April 1936 de Valera had announced that he was preparing to draft a new constitution to replace that of 1922. Drafting was in progress when the abdication of King Edward VIII in December 1936 gave de Valera the opportunity to make further constitutional changes and introduce the External Relations Bill. In London, the cabinet's Irish Situation Committee had been told by [Malcolm] MacDonald in November 1936 to expect such legislation in the near future, so its introduction was not a shock to the British. Even so, de Valera was concerned about the possible British reaction, and he was able to use the abdication crisis to implement a further revision of the Treaty, safe in the knowledge that British politicians had other matters on their minds." „
  9. ^ Bill Kissane, 2007, Éamon de Valéra and the Survival of Democracy in Inter-War Ireland in Journal of Contemporary History, Vol. 42, Nr. 2, 213–226
  10. ^ T Garvin, 1922: the birth of Irish democracy, Gill & Macmillan: Dublin, 2005
    Cottrell, Peter (2008) (på engelska). The Irish Civil War 1922–23. Osprey Publishing. sid. 85. ISBN 9781846032707. ”Irish voters approved a new constitution, Bunreacht na hÉireann, in 1937 renaming the country Éire or simply Ireland.” 
    Dr. Darius Whelan (juni 2005). ”Guide to Irish Law” (på engelska). http://www.nyulawglobal.org/globalex/Ireland.htm. Läst 11 september 2009. ”This Constitution, which remains in force today, renamed the State Ireland (Article 4) and established four main institutions – the President, the Oireachtas (Parliament), the Government and the Courts.” 
    John T. Koch, Celtic culture: a historical encyclopedia, ABC-CLIO: Santa Barbara, 2006
  11. ^ Kondō, Atsushi (2001) (på engelska). Citizenship in a Global World: Comparing Citizenship Rights for Aliens. Hampshire: Palgrave. sid. 120. ISBN 0-333-80265-9. ”Ireland reluctantly remained a member of the Commonwealth s Irish citizens remained British Subjects. However, Irish representatives stopped attending Commonwealth meetings in 1937 and Ireland adopted a position of neutrality in World War II. Ireland became a Republic in 1949 and formally left the Commonwealth.” 
  12. ^ ”Country Comparison: GDP – per capita (PPP)” (på engelska). World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei. Läst 29 augusti 2011. 
  13. ^ "EU: Causes of Growth differentials in Europe", WAWFA think tank
  14. ^ Nicoll, Ruaridh (16 maj 2009). ”Ireland: As the Celtic Tiger roars its last” (på engelska). The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration. Läst 30 mars 2010. 
  15. ^ [a b] ”Irland”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/. Läst 13 oktober 2021. 
  16. ^ ”Ireland - Government” (på engelska). The World Factbook, Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ireland/#government. Läst 13 maj 2023. 
  17. ^ Consumer Prices Bi-annual Average Price Analysis Dublin and Outside Dublin: 1 May 2006
  18. ^ ”Economic Survey of Ireland 2006: Keeping public finances on track” (på engelska). Organisation for Economic Co-operation and Developmen. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071031045748/http://www.oecd.org/document/50/0,3343,en_33873108_33873500_36173106_1_1_1_1,00.html. 
  19. ^ House slowdown sharper than expected
  20. ^ EU Survey on Income and Living Conditions (EU-SILC) Arkiverad 7 november 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ [a b c d e] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519100719/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Ekonomi. Läst 5 maj 2014. 
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. sid. 5. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519114034/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef8902806/1349863482318/har-den-keltiska-tigern-tappat-sitt-klos-07.pdf. Läst 16 maj 2014. 
  23. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519113748/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland?p=1. Läst 12 maj 2014. 
  24. ^ http://www.ne.se/lang/irland/213320 hämtad den 13 maj 2014[död länk]
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519113555/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Aktuell-Politik. Läst 12 maj 2014. 
  26. ^ https://www.svd.se/stort-sug-efter-irlandsk-obligation hämtad den 12 maj 2014
  27. ^ http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentlig-bruttoskuld---internationell-jamforelse/ Arkiverad 19 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. hämtad den 13 maj 2014
  28. ^ ”Ireland”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151015234525/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ei.html. Läst 26 maj 2017. 
  29. ^ http://www.schooldays.ie/primary-schools-in-ireland/primary-gaelscoil
  30. ^ ”kelter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kelter. Läst 10 juli 2018. 
  31. ^ ”Kelterna kom från Spanien | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/kelterna-kom-fran-spanien. Läst 10 juli 2018. 
  32. ^ Human Development Report 2013
  33. ^ http://www.cso.ie/en/media/csoie/releasespublications/documents/population/2017/Chapter_8_Religion.pdf
  34. ^ Beata Arnborg: "Irland Tidernas ö", XPlorer förlag, Bohusläningen, Uddevalla 1993 ISBN 91-7083-007-X
  35. ^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  • Editions Atlas, Lausanne: Min nya världsatlas, utgåva 2010, kort Västeuropa→Irland

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v • r
Europeiska unionens medlemsstater
v • r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v • r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v • r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Irland&oldid=56158727”