Hoppa till innehållet

Eukalyptuskrypare

Från Wikipedia
Eukalyptuskrypare
Vitstrupig eukalyptuskrypare (Cormobates leucophaea)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningEupasseres
InfraordningOsciner
Passeri
FamiljEukalyptuskrypare
Climacteridae
Vetenskapligt namn
§ Climacteridae
Auktorde Sélys Longchamps, 1839
Släkten
Synonymer
  • Australkrypare
  • Eukalyptuskrypare[1] (Climacteridae) är en fågelfamilj endemisk för australiska faunaregionen. Den omfattar sju arter uppdelade på två släkten. Både till utseende och ekologi påminner om de holarktiska trädkryparna, med vilka de inte alls är närbesläktade.

    Eukalyptuskryparna tillhör en utvecklingslinje som utvecklades runt 50 miljoner år sedan i de västra delarna av Gondwana och som beskrivs som infraordningen osciner. Förmodligen är familjens närmaste nu levande släkting lövsalsfåglarna.[2] Sittellorna har ibland placerats inom familjen men placeras idag i den egna familjen Neosittidae.

    Eukalyptuskryparna är ganska små, till största delen bruna fåglar med fläckig undersida och de påminner om de holarktiska trädkryparna.

    Precis som trädkryparna födosöker de efter insekter, och andra mindre bytesdjur som lever under barken på träd, mest eukalyptus, men flera av arterna födosöker även på marken, under löv och på fallna trädstammar. Till skillnad ifrån trädkryparna så stödjer de inte kroppen med stjärten när de kryper uppför trädstammar, utan bara med fötterna.

    Eukalyptuskryparna placerar sitt bo i trädhålor och de upprätthåller häckningsrevir, men i vilken utsträckning och hur länge de försvarar detta revir varierar. Vissa arter, som rödbrynad eukalyptuskrypare och brun eukalyptuskrypare är kooperativa häckare, medan andra, som vitstrupig eukalyptuskrypare inte är det. De kooperativa häckarna grupperar sig runt ett enskilt par med upp till tre assistenter, som ofta utgörs av yngre hanar från tidigare häckningssäsonger. Dessa assisternade individer hjälper till med att bygga boet, mata den ruvande honan, och mata och försvara ungarna.

    Artikeln bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Australasian treecreeper, läst 2011-02-09., där följande källor anges:

    • Del Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 9788496553422
    • Noske, N.A. (1991). "A Demographic Comparison of Cooperatively Breeding and Noncooperative Treecreepers (Climacteridae)". Emu 91 (2) 73 - 86
    • Sibley, C.G.; Schodde, R. & J.E. Ahlquist (1984) "The relationship of the Australo-Papuan Treecreepers Climacteridae as indicated by DNA-DNA hybridization". Emu 84 (4): 236 - 241
    • Christidis, L.; Norman, J.; Scott, I. & M Westerman (1996) "Molecular Perspectives on the Phylogenetic Affinities of Lyrebirds (Menuridae) and Treecreepers (Climacteridae)". Australian Journal of Zoology 44 (3) 215 - 222
    1. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
    2. ^ Ericson, P.G.P., L. Christidis, M. Irestedt, and J.A. Norman (2002), Systematic affinities of the lyrebirds (Passeriformes: Menura), with a novel classification of the major groups of passerine birds, Mol. Phylogenet. Evol. 25, 53-62.

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]