Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Omkring 45 procent av kommunens yta utgörs av odlingslandskap, vilket kan jämföras med riket som helhet där motsvarande andel är 7,4 procent. Den stora andelen jordbruksmark reflekteras dock inte i det lokala näringslivet, som historiskt präglats av verktygsproduktion. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av servicenäringar.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har folkmängden ökat med cirka 50 procent.
Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.[8]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Båda dalgångarna och rullstensåsarna i området följer berggrundens sprickriktningar. Enköpingsåsen är en av dessa rullstensåsar. I höjd med Hårsbäcksdalens naturreservat flyter Örsundaån parallellt med Enköpingsåsen och ån har där skurit upp djup ravin i åssedimenten. I Skattmansöådalen i norr har den meandrande Skattmansöån bildat en 10–30 meter djup dalgång. I det öppna landskapet finns en del skogbevuxna raviner. Örsundaån har sitt utlopp i Lårstaviken och i närheten av utloppet flyter den genom Alstasjön och omges där av betade strandängar med örtrik vegetation. I öster hittas en av Sveriges förnämsta fågellokaler, Hjälstaviken, där cirka 245 olika arter iakttagits. I söder hittas Mälarskärgården med flera öar och halvöar.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
År 2023 fanns 22 naturreservat i Enköpings kommun.[13] Bland dessa kan nämnas det typiska mälarölandskapet Bryggholmen. Reservatet bildades 2005 och utgörs av 192 hektar. Länsstyrelsen i Uppsala län beskriver att "I mer än 1000 år har människor satt sin prägel på miljön. Det har odlats, slåttrats och hamlats, skogen har utnyttjats för plockhuggning och kreaturen har släppts på bete. Ön känns fortfarande levande med sin herrgård, fritidshusen och några fastboende hushåll". Området är även skyddat enligt Natura 2000.[14] Ett annat exempel är Haga ekbackar, även det bildat 2005. Reservatet utgörs av 39 hektar lövrika skogar. Området beskrivs av Länsstyrelsen i Uppsala län som "typiska för det herrgårdslandskap man hittar runt Mälaren".[15]
Efter valet 2022 inkluderade även Nystart Enköping i den styrande koalitionen. Moderaternas Peter Book menade att: "Vi har hållit ihop ett fempartistyre i fyra år, jag ser inga problem med ytterligare ett parti".[20]
Området som nu utgör Enköpings kommun dominerades tidigare av tillverkningsindustrin. Den uppstod i området i slutet av 1800-talet och hade sin grund i Johan Petter Johanssons uppfinningar; den ställbara rörtången (1888) och skiftnyckeln med lösa käftar (1891 och 1892). Verktygsproduktionen kompletterades med fler verkstadsföretag och tillsammans bildade de solid industriell grund i området. Den industriella tillverkningen har dock fått minskad betydelse och i början av 2020-talet stod den endast för fem procent av kommunens arbetstillfällen. I stället dominerades det lokala näringslivet av servicenäringar.
Bland industriföretag märks Fläkt Woods AB (ventilationsprodukter). Bland övriga större arbetsgivare finns Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.
Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.
I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Wikimedia Commons har media som rör Enköpings kommun.
