Slätsvansspetsekorrar
| Slätsvansspetsekorrar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Spetsekorrar Scandentia |
| Familj | Tupaiidae |
| Släkte | Slätsvansspetsekorrar Dendrogale |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dendrogale | |
| Auktor | Gray 1848 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Slätsvansspetsekorrar (Dendrogale) är ett släkte i familjen spetsekorrar med två arter.[1][2]
- Nordlig slätsvansspetsekorre (D. murina) förekommer i östra Thailand, Kambodja och södra Vietnam.
- Sydlig slätsvansspetsekorre (D. melanura) är endemisk på Borneo.
Med en kroppslängd (huvud och bål) av 10 till 15 centimeter, en svanslängd av 9 till 14,5 centimeter och en vikt mellan 35 och 55 gram är de jämförelsevis små i familjen. Pälsen är på ovansidan svart- eller brunaktig och på undersidan ljusare. Den norra arten har dessutom svart-vita mönster i ansiktet. Kännetecknande är arternas svans som är jämnt täckt med släta korta hår. Klorna är hos den sydliga arten långa och hos den nordliga arten korta.[3]
Habitatet utgörs av skogar upp till 1500 meter över havet. Arterna är aktiva på dagen och vistas främst på trädens och buskarnas undre grenar. De äter huvudsakligen insekter men matades i fångenskap framgångsrik med frukter.[3]
Honor av Dendrogale murina föder vanligen två ungar per kull. Dessa väger i början cirka 6 till 10 gram är nakna och hjälplösa. Troligen dias ungarna lika sällan som ungar av andra släkten i samma familj. På grund av den fettrika mjölken växer de fort. Honan sluter redan efter en månad att ge di och efter två månader är ungarna könsmogna.[4] Den andra arten har troligen ett liknande fortplantningssätt.
Arten på Borneo listas av IUCN med kunskapsbrist, den andra arten betraktas som livskraftig.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 december 2008.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Dendrogale” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b] Dendrogale på IUCN:s rödlista, läst 21 juli 2017.
- ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid. 247-248
- ^ J. Kyle (2002). ”Dendrogale murina” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Dendrogale_murina/. Läst 21 juli 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
|