David Goodhart
| David Goodhart | |
 | |
| Född | 12 september 1956 (68 år) London |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Eton College University of York Wellesley House School  |
| Sysselsättning | Journalist, redaktör, författare, korrespondent |
| Arbetsgivare | Financial Times |
| Maka | Lucy Kellaway |
| Föräldrar | Philip Goodhart[1] Valerie Forbes Winant[1] |
| Redigera Wikidata | |
David Goodhart, född 12 september 1956 i London, är en brittisk journalist, kommentator och författare. Han är grundare av och tidigare redaktör för Prospect Magazine.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han är utbildad vid Eton College och University of York, där han avlade examen i historia och politik.[2] Han har skrivit om att vara en "gammal marxist från Eton" när han var i övre tonåren och tidiga vuxenåren.[3]
Goodhart var korrespondent för Financial Times i 12 år; en period var han stationerad i Tyskland.[4][5] Han grundade 1995 den brittiska tidningen Prospect och var dess redaktör till 2010, då han blev chef för redaktionen.[6] I december 2011 utsågs han till chef för den Londonsbaserade tankesmedjan Demos.[7] Sedan 2017 är han chef för demografi, invandrings- och integrationsenheten vid Think Tank Policy Exchange.[8]
Han har skrivit för The Guardian, The Independent och The Times. Goodhart har presenterat dokumentärer för BBC Radio 4s analysprogram om invandring (2010)[9] och även för Blue Labour.[10] Han har skrivit om personer han låtit sig inspireras av som Maurice Glasman, som myntade begreppet Blue Labor.[3]
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Goodhart skrev först att "dela lika och solidaritet kan strida mot mångfalden", i en uppsats "För mångfaldig?" publicerad i Prospect i februari 2004.[11] Då han avvek från socialliberal ortodoxi orsakade han massa skriverier.[3] Trevor Phillips, då ordförande i Commission for Racial Equality, beskrev sådana argument som "liberala Powelliter", efter den konservativa politikern Enoch Powell.[12]
I boken Den brittiska drömmen: framgångar och misslyckanden efter efterkrigsinvandringen (2013) hävdar Goodhart att hög invandring kan undergräva nationell solidaritet och utgöra ett hot mot socialdemokratiska ideal om välfärdsstaten. Han förespråkar att invandringen till Storbritannien bör minskas och mer fokus läggas på integrering av invandrare.[13][14]
Vägen till någonstans publicerades 2017. I boken beskriver Goodhart en lucka mellan, Någonstansarna, människor som är fast kopplade till ett specifikt samhälle, vilka är ungefär hälften av befolkningen, och Mittemellorna med Vartsomhelstarna, som bor i storstäder, är socialt liberala och högutbildade. Däremot är de två sistnämnda grupperna enbart 20% till 25% av befolkningen, men politiskt sett har de ett oproportionerligt inflytande med vilket de kan köra över andra.[15]
Jonathan Freedland svarade Goodhart i The Guardian att det skulle kunna hävdas att New Labor faktiskt ofta hade Någonstansarna i åtanke i politik som "Asbo-kultur" och "fängelse funkar"-attityd som de fortsatte från Michael Howard tidigare inrikesminister.[15]
Familj
[redigera | redigera wikitext]David Goodhart var gift med Financial Times--journalisten Lucy Kellaway; de har fyra barn[16] men separerade 2015.[17]
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]- Den brittiska drömmen: Framgångar och misslyckanden efter invandringen efter kriget (2013). Atlantböcker . ISBN 9781843548058
- Vägen till någonstans: Den Populistiska Revolten och Politikens Framtid (2017). C. Hurst & Co. ISBN 9781849047999
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”The Judges | Samuel Johnson Prize”. web.archive.org. 20 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121020104354/http://www.thesamueljohnsonprize.co.uk/node/22. Läst 22 juni 2019.
- ^ [a b c] . https://www.ft.com/content/39a0867a-0974-11e7-ac5a-903b21361b43.
- ^ David Goodhart Arkiverad 22 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2013-06-22 ideasfestival.co.uk (Bristol Festival of Ideas), retrieved 1 April 2013
- ^ ”Prospect eyes 50,000 sales as Goodhart moves on”. Press Gazette. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110616112241/http://www.pressgazette.co.uk/story.asp?storycode=45693. Läst 7 september 2010.
- ^ Ben Dowell: David Goodhart to step down as Prospect editor The Guardian, 7 June 2010
- ^ Demos, Press release: David Goodhart joins Demos as Director Arkiverad 20 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2013-03-20 demos.co.uk (homesite), retrieved 1 April 2013
- ^ ”David Goodhart | Policy Exchange” (på brittisk engelska). https://policyexchange.org.uk/author/david-goodhart/. Läst 22 juni 2019.
- ^ . http://news.bbc.co.uk/2/hi/8494275.stm.
- ^ . https://www.independent.co.uk/voices/commentators/david-goodhart-labour-can-have-its-own-coalition-too-2246971.html.
- ^ . https://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/too-diverse-david-goodhart-multiculturalism-britain-immigration-globalisation.
- ^ . https://www.theguardian.com/world/2004/feb/16/race.equality.
- ^ Immigration: why the public is right London Evening Standard, 28 March 2013
- ^ David Goodhart: Why the left is wrong about immigration The Guardian, 27 March 2013
- ^ [a b] . https://www.theguardian.com/books/2017/mar/22/the-road-to-somewhere-david-goodhart-populist-revolt-future-politics.
- ^ ”Lucy Kellaway” (på brittisk engelska). Financial Times. https://www.ft.com/comment/lucy-kellaway. Läst 22 juni 2019.
- ^ . http://www.ft.com/cms/s/0/15b581ae-7828-11e5-933d-efcdc3c11c89.html.
|