Hoppa till innehållet

Carl Gustaf Lindmark

Från Wikipedia
Carl Gustaf Lindmark
Född1 juni 1826[1]
Vallerstads församling[1], Sverige
Död5 november 1892[2][1] (66 år)
Skeppsholms församling[2][1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1874–1884)[1]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1888–1890)[1]
Politiskt parti
Centern (partigrupp 1873-1882) ()[1]
Nya lantmannapartiet ()[1]
MakaJenny Wahlberg[1]
BarnTore Lindmark (f. 1872)[1]
Gunnar Lindmark (f. 1876)[1]
FöräldrarGustaf Fredrik Lindmark[1]
Sigrid Andrietta Norberg[1]
SläktingarKnut Lindmark (syskon)
Redigera Wikidata

Carl Gustaf Lindmark i riksdagen kallad Lindmark i Stockholm, född den 1 juni 1826 i Vallerstads socken, Östergötlands län, död den 5 november 1892 i Stockholm, var en svensk sjömilitär och riksdagsledamot.

Lindmark blev sekundlöjtnant vid flottan 1846. Efter anställning i engelsk örlogstjänst 1851–1853 blev premiärlöjtnant 1854. Lindmark var kompaniofficer vid Krigsakademien 1857–1860 och blev kaptenlöjtnant 1862. Han var befälhavare på ångfartyg 1860–1861 och 1862–1864. Lindmark blev major vid skärgårdsartilleriet 1866 och var kommendant vid flottans station i Stockholm 1866–1871, tygmästare där 1872–1874. Han befordrades till kommendörkapten vid flottan 1873 och var chef för sjötrupperna i Stockholm 1875–1877. Lindmark var stabschef hos chefen för flottans militärpersonal 1878–1882 och tjänstgjorde i flottans stab 1884–1889. Han var kommendör vid flottan 1881–1889 och ledamot i Krigshovrätten från 1883. Lindmark var ledamot av riksdagens andra kammare 1874–1884 och 1888–1890. Han invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1875 och blev hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 1881. Lindmark blev riddare av Svärdsorden 1871 och kommendörer av första klassen av samma orden 1883.

I riksdagen skrev han sju egna motioner[4], bland annat om stöd åt kolonin Saint-Barthélemy[5], införande av viss borgerlig tid för hela landet (1877)[6] och om ändringar i tullstadgan[7].

Carl Gustaf Lindmark var son till Gustaf Fredrik Lindmark och bror till Knut Lindmark.[8] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[9]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 135, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNTQ, läst: 19 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Skeppsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0014/F I/5 (1889-1911), bildid: 00025776_00022, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 19 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hittagraven.se, läs online, läst: 19 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norberg, Anders; Asker Björn, Tjerneld Andreas (1988). Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar. Bd 1 Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 135. Libris 498953. ISBN 9122012869 
  5. ^ Riksdagsdokument C82O24 / txt filformat / pdf filformat - Motion 1875:24 Andra kammaren , 16 Januari 1875 - Af Herr C. G. Lindmark: Angående anvisande af medel till understöd för kolonien S:t Barthelemy samt om underdånig framställning till Kongl. Maj-.t rörande utredning af förhållandena inom kolonien och sättet för densammas upphjelpande.
  6. ^ Riksdagsdokument CA2O2 / txt filformat / pdf filformat - Motion 1877:2 Andra kammaren , 18 Januari 1877 - Af Herr C. G. Lindmark: Angående underdånig anhållan om bestämmande af en viss orts lokaltid såsom den för landetlagligt gällande borgerliga tiden.
  7. ^ Riksdagsdokument C82O25 / txt filformat / pdf filformat - Motion 1875:25 Andra kammaren , 25 Januari 1875 - Af Herr C. G. Lindmark Om förändrad lydelse af §§ 18 och 20 i Kongl. kungörelsen den 29 Juli 1869 angående ändringar i tullstadgan.
  8. ^ Svenska Dagbladet, 7 november 1892, sid. 3
  9. ^ SvenskaGravar