Älggräs

	Älggräs
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen; Rosales
Familj	Rosväxter; Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Älggräs; Filipendula
Art	Älggräs; F. ulmaria
Vetenskapligt namn
	§ Filipendula ulmaria
Auktor	L. 1753
Utbredning
	Växtplatser på Island
Synonymer
	Se text
	Akvarell av Carl Lindman; Blomställning; Blad från stjälkens bas; Blomma i längdsnitt. Förstoring × 5; Dito med endast blomaxelns skål,; foderbladen och de tillväxande; fruktanlagen. Förstoring × 3; ; Mogna småfrukter. Förstoring × 5; ; En av dessa i längdsnitt med fröet.; Förstoring × 8;

Uppslagsordet ”Älgört” leder hit. För andra betydelser, se Torta.

Älggräs (Filipendula ulmaria L.), älgört,^[1] är en ört i släktet älggräs i familjen rosväxter. Den högväxta arten har små vita och starkt doftande blommor. Blommor och blad innehåller acetylsalicylsyra, och arten har använts både i medicinskt syfte och som smaksättning av drycker.

Beskrivning

Älggräset är en ganska högväxt art (omkring 1–1,5 meter hög) som vanligen inte blommar förrän efter midsommar. De gräddvita blommorna, som har fem kronblad, sitter i breda knippen och är starkt doftande^[2] Trots att blommorna saknar nektar lockar doften stora mängder insekter, som bara får pollen med sig. Doften kommer av kronbladens innehåll av doftämnet salicylaldehyd,^[3] även kallad spireaolja.^[4] Blommorna och bladen luktar olika på grund av att de innehåller olika doftämnen.

Bladen är parvis sammansatta med sågade, lansettlika småblad.^[2]

Frukten är en spiralvriden nöt innehållande ett enda frö. Den är fylld med luft, därför kan den flyta på det vatten som ofta finns intill älggräsets växtplatser, vilket underlättar spridning till nya växtplatser. Det äldre släktnamnet Spiraea^[5] (se även spirea^[6]) kommer från latinets ord för älggräs, spiræa.^[6] Detta är hämtat från latinets spiralis, spiral-formad, ursprungligen taget från grekiskans speria, 'vindling'.^[7]

Förväxlingsarter

Älggräs kan förväxlas med andra Filipendula-arter, bland annat med brudbröd, Filipendula vulgaris.^[2]

Växtplatser

Biotop

Älggräs växer i stora bestånd på fuktiga skogsängar, på försumpade ställen i skogarna (alkärren), vid skuggrika stränder och håller sig envist kvar i de diken, som går genom åkrar och gärden.

Habitat

Älggräsets utbredningsområde omfattar hela Skandinavien och Finland samt nästan hela Europa och Sibirien.

Finns på ett fåtal platser i Nordamerika, men är troligen inte ursprunglig där.

Utbredningskartor

Användning

Om bladen av älggräs gnuggas avger de en stark och angenäm doft som påminner om rödklöverns blomdoft. Doftämnet är en benzoloid.^[4]

Bladen har för sin väldofts skull använts redan på 300-talet f.Kr. i Grekland; älgörten tillhörde också kelternas heliga örter.^[8]

Bin har ett välutvecklat luktsinne, och för att locka svärmande bisamhällen in i en bikupa är ett knep att gnida insidan av den med älggräsblad.

Förr spred man gärna ut blad av älggräs på golvet vid högtidliga sammanhang.^[8]

Älggräset har också använts för smaksättning av öl och mjöd, antingen genom att karen gneds med bladen, eller att de tillsattes som krydda. Man har även kryddat portvin och ättika med blommorna.^[9]

Av blommorna kan en saft kokas, efter samma recept som fläderblomssaft. De senare åren har allt fler uppmärksammat älggrässaften. Flera bloggare^[10] ^[11] har beskrivit saftkokningen på älgört, och i specialbutiker finns också saften att köpa.^[12] ^[13]

Medicinsk verkan

Bladen och blommorna^[8] innehåller salicylsyra.^[1] En drog gjord på torkade blommor (i den gamla farmakologin benämnt spiræe herba) har inom folkmedicinen använts som smärtstillande och febernedsättande medel.^[8] Den kan även fungera som svettdrivande.^[2]

En dekokt på bladen hjälper mot diarré.^[14]

Växtens tidigare vetenskapliga namn Spiraea ulmaria har fått ge namn åt läkemedlet aspirin, resultatet av det tyska läkemedelsföretaget Bayer AG:s utveckling av salicylsyra till acetylsalicylsyra. I dag är acetylsalicylsyra en läkemedelssubstans som fortfarande tillverkas i stor mängd på syntetisk väg.

Namn

Etymologi

Latinets Filipendula, av filum ('tråd') och pendere ('hänga'), syftade på de trådar som håller ihop rotknölarna. Artnamnet ulmaria ('almliknande') syftar på att alm och älgört har blad som i någon mån liknar varandra.^[8]

Det gamla namnet spiræa är en latinisering av grekiska σπειρα (speira) = spiral, hoprullat, syftande på fruktens form.

Förledet älg kommer från bygdemål "ale" som betyder öl. Namnet älgört har därför inget med älgar att göra. Det ursprungliga namnet är ölgräs där gräs ska tolkas som ört. Således betyder älgört en "ört för öl". Förr i tiden fanns ingen humle i Skandinavien för ölbryggning. Istället användes framförallt älgört (d.v.s. ölgräs).^[15]

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Kommentar
Aleskogsgräs		^[8]
Algräs	Uppland		Bladens utseende liknar alens blad
Aligräs	Svenska Österbotten	^[16]
Allmycke		^[8]
Bigräs		^[8]	Man ansåg bin lockas av älggräsets doft, varför man gnuggade bikupans insida med älggräs
Brakä	Gotland
Brake, brakebuske		^[8]	Brake är även ett alternativnamn för Brakved, Frangula alnus
Byttgräs, byttogräs		^[8] ^[17]	Älggräs användes för att rengöra byttor (laggkärl av trä)
Johannisört		^[8]	Detta ska ej förväxlas med (äkta) johannesört, Hypericum perforatum
Kallgräs			Växer på kalljord, varmed i äldre tider menades fuktig mark, sumpig mark
Karsyrt			Förvrängning av karsört
Karsört, Kars ört
Karsöta
Kassöta			Förvrängning av karsöta
Karört
Korosor
Kärrört
Luktört			Älggräs har en angenäm doft, och av den anledningen spred förr allmogen ut älggräs på golvet vid fester
Läkblad			Används som huskur mot feber och värk. Effekten beror på alggräsets innehåll av salicylsyra
Majblomster			Majblomster är även ett alternativnamn för Smörblomma, Ranunculus acris
Majgräs
Manngräs			Förväxla ej med Mannagräs, Glyceria fluitans
Mjödört, miodyrt, miödyrt, myodyrt, myödhyrth		^[8] ^[9]	Användes som smaksättare vid bryggning av mjöd
Persmässgräs		^[8]	Blommar vid tiden för Persmässan
Rönngräs
Spirea			Kortform av vetenskapliga namnet Spiræa ulmaria
Vanhävdsört			Växten invaderar ofta dåligt skötta kulturmarker – vanhävdsmarker
Vinblom		^[8]
Älgört	Jämtland/Härjedalen
Ölgräs, ölört		^[8]	Alggräs användes vid bryggning av öl eller som krydda i färdigt öl

Beträffande namn med efterleden -gräs kan noteras att man i äldre tider inte över huvud taget använde termen ört. Alla växter som i dag benämns örter kallades då gräs. Termen ört är ett senare tiders påfund. Somliga, egentligen föråldrade namn, har dock hängt kvar än idag, t. ex. just älggräs.

Synonymer

Basionym Spiraea ulmaria L. 1753

Två underarter till älggräs finns identifierade. Dessa har i litteraturen beskrivits under ett antal olika namn enligt nedan.

subsp. ulmaria

Filipendula ulmaria subsp. nivea (Wallr.) Hayek, 1909
Filipendula ulmaria var. glauca (Schultz) Asch. & Graebn.
Spiraea odorata Gray, 1821 nom. illeg.
Spiraea palustris Salisb., 1796 nom. illeg.
Spiraea ulmaria subsp. discolor (W.D.J.Koch) Arcang.
Spiraea ulmaria var. glauca Wallr., 1822
Spiraea ulmaria var. nivea Wallr., 1822
Spiraea ulmaria var. tomentosa (Gaudin) Cariot & St.-Lag., 1889
Spiraea unguiculata Dulac, 1867 nom. illeg.
Ulmaria glauca (Wallr.) Fourr., 1868
Ulmaria obtusiloba Opiz, 1852
Ulmaria palustris Moench, 1794
Ulmaria pentapetala Gilib., 1782 nom. inval.
Ulmaria spiraea-ulmaria Hill, 1768

subsp. denudata ^[18]

Ulmaria denudata Opiz, 1852
Spiraea ulmaria var. unicolor Rouy & E.G.Camus, 1900
Spiraea ulmaria var. glabrescens Rouy & E.G.Camus, 1900
Spiraea glauca Schultz, 1806
Spiraea ulmaria subsp. denudata Arcang., 1882
Spiraea ulmaria var. denudata (J.Presl & C.Presl) Cariot & St.-Lag., 1889
Spiraea ulmaria var. denudata (J.Presl & C.Presl) Maxim.
Spiraea denudata J.Presl & C.Presl, 1819, Fl. Cech.
Filipendula ulmaria subsp. denudata (J.Presl & C.Presl) Hayek, 1909
Filipendula denudata (J.Presl & C.Presl) Fritsch, 1889

Bilder

Vänsterklicka på en bild för förstoring. Kan göras upprepade gånger
Toppblad
Skott.
Hundratals blommor i en vippa.
Blomma.
En humla, (Bombus kimalane) lockas av blommans doft, men blir lurad på nektar.
Gallbildning på ett blad.
Älggräs kan drabbas av mögel på en stjälk.
Svamprost av Triphagmium ulmariae.
Utblommad i slutet på oktober; bara frukterna är kvar.
Frön, med skala i mitten längst ner.
Frön, med frukt i mitten.
Tvärån, nära Rödäng i Umeå.
En odlad trädgårdsvariant.