Hoppa till innehållet

Boris Kadomtsev

Från Wikipedia
Boris Kadomtsev
Född9 november 1928[1]
Penza[2]
Död19 augusti 1998 (69 år)
Moskva
BegravdTrojekurovskojekyrkogården
Medborgare iSovjetunionen och Ryssland
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet
SysselsättningFysiker
ArbetsgivareInstitute of Physics and Power Engineering JSC
National Research Centre Kurchatov Institute
Utmärkelser
James Clerk Maxwell Prize for Plasma Physics (1998)[3]
Leninpriset
Arbetets Röda Fanas orden
Sovjetunionens statliga pris
Redigera Wikidata

Boris Borisovitj Kadomtsev, (ryska: Борис Борисович Кадомцев), född 9 november 1928, död 18 april 1998, var en rysk fysiker som arbetade med kontrollerad fusion (tokamak).[4] Han blev 1971 professor i plasmafysik vid Moskvas institut för fysik och teknik. Han invaldes 28 april 1976 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Han var också ledamot av den sovjetiska vetenskapsakademien.

Kadomtsev tog examen vid Moskvas universitet 1951. Han arbetade sedan vid Institutet för fysik och energi i Obninsk, men flyttade 1956 till Institutet för atomenergi. Åren 1976 till 1998 var han chefredaktör för tidskriften Uspechi fizitjeskij nauk (Успехи физических наук, fritt översatt: Framsteg inom de fysiska vetenskaperna), som ges ut på engelska som Physics-Uspekhi.[5]

Kadomtsev utvecklade en teori om transportfenomen i turbulenta plasmor och en teori om det så kallade avvikande beteendet hos plasma i magnetfält.[6] År 1966 upptäckte han plasmainstabilitet med instängda partiklar.[7]

År 1970 introducerade Kadomtsev och Vladimir Petviasjvili den så kallade Kadomtsev-Petviasjvili-ekvationen (KP-ekvationen) inom plasmafysiken, en icke-linjär partiell differentialekvation med tillämpningar inom teoretisk fysik och komplex analys. Den exakta lösningen på KP-ekvationen hittades senare av Vladimir Zacharov och Alexej Sjabat, vilket hjälpte till att lösa Schottky-problemet.[8]

Sedan 1973 var han ordförande för plasmafysiksektionen i statskommittén för användning av kärnenergi.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

År 1970 fick han Sovjetunionens statspris för studier av instabiliteten hos ett högtemperaturplasma i ett magnetfält och skapandet av en metod för stabilisering med en "magnetisk brunn".

År 1984 tilldelades han Leninpriset för sitt arbete med "Teorin om termonukleär toroidal plasma".[9]

Han hedrades också med Arbetets Röda Fanas orden. Han var korresponderande medlem av den sovjetiska vetenskapsakademin sedan 1962 och en fullvärdig medlem sedan 1970.

År 1998 mottog han av American Physical Society James Clerk Maxwell-priset för plasmafysik för "grundläggande bidrag till plasmaturbulensteori, stabilitet och icke-linjär teori om MHD och kinetiska instabiliteter i plasma och för internationellt ledarskap inom forskning och undervisning i plasmafysik och kontrollerad termonukleär fusionsfysik".[10]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boris Kadomtsev, 11 maj 2021.
  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кадомцев Борис Борисович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кадомцев Борис Борисович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.aps.org , läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kadomtsev, B. B. (1991). ”Plasma transport in tokamaks” (på engelska). Nuclear Fusion 31 (7): sid. 1301–1314. doi:10.1088/0029-5515/31/7/006. ISSN 0029-5515. 
  5. ^ Гинзбург, Виталий Лазаревич (2009). ”К истории журнала "Успехи физических наук" (вступительное слово)” (på ryska). Успехи физических наук 179 (6): sid. 562–570. ISSN 0042-1294. https://ufn.ru/ru/articles/2009/6/b/. 
  6. ^ Kadomtsev, B. B. (1987). ”Plasma magnetic insulation”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London. Series A, Mathematical and Physical Sciences 322 (1563): sid. 125–131. doi:10.1098/rsta.1987.0042. 
  7. ^ Kadomtsev, B. B. (1966). ”Hydromagnetic Stability of a Plasma”. Reviews of Plasma Physics 2: sid. 153–199. https://courses.physics.ucsd.edu/2012/Winter/physics218b/SuppRead%20Kadomtsev.pdf. 
  8. ^ Mulase, Motohico (1988). ”KP Equations, Strings, and the Schottky Problem”. i Kashiwara, Masaki (på engelska). Algebraic Analysis. Academic Press. sid. 473–492. doi:10.1016/b978-0-12-400466-5.50008-1. ISBN 978-0-12-400466-5. Läst 8 mars 2020 
  9. ^ ”Theory of thermonuclear toroidal plasma (Journal Article) | ETDEWEB”. www.osti.gov. https://www.osti.gov/etdeweb/biblio/5976508. Läst 8 mars 2020. 
  10. ^ ”1998 James Clerk Maxwell Prize for Plasma Physics Recipient” (på engelska). American Physical Society. https://www.aps.org/programs/honors/prizes/prizerecipient.cfm?last_nm=Kadomtsev&first_nm=Boris&year=1998. Läst 8 mars 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]