Blåsvart björkstekel
| Blåsvart björkstekel Status i Finland: Sårbar[1] | |
 Larver av blåsvart björkstekel (A. pullata) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Familj | Borsthornsteklar Argidae |
| Släkte | Arge |
| Art | Blåsvart björkstekel Arge pullata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Arge pullata | |
| Auktor | (Zaddach, 1859) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Blåsvart björkstekel, Arge pullata, är en stekel i familjen borsthornsteklar (Argidae) i underordningen växtsteklar (Symphyta).[2] Arten, som relativt nyligen kommit till Sverige, är känd för larvernas giftighet, som orsakat dödsfall bland betande husdjur.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Den blåsvarta björkstekeln är robust byggd med hela kroppen svart till blåsvart. Vingarna är mörka, med spetsarna på framvingarna och hela bakvingarna halvgenomskinliga. Längden är 10 till 12 mm. Larverna har vitaktig rygg och gula sidor och buk, med svarta ben, bukfötter och huvud. Ryggen har sex rader av oregelbundna, svarta fläckar.[3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Artens värdväxt är björk. Honan lägger i juni-juli ägg i kanten av björkens blad, och larverna äter bladen. Björkarna kan bli helt kalätna, vilket troligtvis inte skadar dem allvarligt, eftersom angreppen brukar ske i slutet av tillväxtperioden.[4] I augusti-september vandrar larverna ner från björkarna för att spinna en kokong och förpuppa sig i marken.[4][3] Där övervintrar de och kläcks på våren.[3]
Kända parasiter är bland andra brokparasitsteklarna Scolobates testaceus och Endasys parviventris, bredlårstekeln Conura xanthostigma och parasitflugan Vibrissina turrita.[3]
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Då larverna vandrar ner från björkarna eller faller ner från kalätna träd kan de förekomma i stor mängd i markvegetationen och förtäras av betande djur. Larverna är starkt giftiga, sannolikt som skydd mot rovdjur. Deras skarpa teckning i gult och svart är troligen en varningsfärg.
Giftet, som kallas lophyrotomin, är en oktapeptid, åtta aminosyror i följd, varav fyra är D-aminosyror. Sekvensen är C6H5CO-(D)Ala-(D)Phe-(L)Val-(L)Ile-(D)Asp-(L)Asp-(D)Glu-(L)Gln.[5] Djur som får i sig giftet insjuknar och dör, och obduktion visar massiva lever- och njurskador med nekros av lever- och njurcellerna.[6]
Ett utbrott av förgiftning hos får, orsakad av larver av Arge pullata, inträffade i Danmark september 1984.[7] Omkring 250 får blev förgiftade, varav 50 dog. Flera andra arter av växtsteklar i familjen Argidae har liknande gifter, som orsakat förgiftningar hos nötkreatur, får och svin i bland annat Uruguay och Australien.[6][8]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Globalt finns den blåsvarta björkstekeln från Europa över Sibirien till Japan och Kina.[9]
Första fyndet i Sverige av den blåsvarta björkstekeln gjordes 2002 i Skanör[10] (enligt andra källor redan 2000 på Falsterbonäset[3]). Fram till 2006 påträffades den bara kring Falsterbonäset. 2013 rapporterades kalätning av björk i södra tredjedelen av Skåne, och 2016 hade arten spritt sig till nordöstra Skåne.[10] Fynd har även gjorts i Halland och sydvästra Småland, men numera (2019) verkar spridningen ha upphört. Ännu (2022) är artens rödlistestatus inte bedömd av Artdatabanken.[3] I Finland där arten är väletablerad, om än rödlistad som sårbar (VU), har den främst observerats vid sydkusten, med enstaka fynd norrut till Birkaland[1]. Den har funnits länge i landet; de första registrerade observationerna gjordes så tidigt som 1917.[11]
I Danmark är arten känd sedan 1972, och den tros ha kommit dit från Baltikum.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Arge pullata”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.286919. Läst 14 september 2022.
- ^ ”Arge pullata”. Namn och släkskap. Artdatabanken. 2015. Arkiverad från originalet den 14 september 2022. https://web.archive.org/web/20220914212041/https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/248993/details?lang=sv. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b c d e f] ”Arge pullata”. Artbestämning. Artdatabanken. 2019, 2020. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/248993. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b] Skogsstyrelsen: Blåsvarta björkstekeln Arkiverad 27 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Kannan R; Oelrichs PB; Thamsborg SM; Williams DH (1988). ”Identification of the octapeptide lophyrotomin in the European birch sawfly (Arge pullata)”. Toxicon 26: sid. 224–226.
- ^ [a b] Gupta, R: Veterinary Toxicology: Basic and Clinical Principles. Academic press 2011. Tillgänglig som e-bok.
- ^ Thamsborg SM; Jorgensen RJ; Brummerstedt E (1987). ”Sawfly poisoning in sheep and goats”. Veterinary Record 121: sid. 253–255. PubMed
- ^ Boevé JL; Rozenberg R; Shinohara A; Schmidt S (2014). ”Toxic Peptides Occur Frequently in Pergid and Argid Sawfly Larvae”. PLOS. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0105301.
- ^ Tao Li, Mao-Ling Sheng, Shu-Ping Sun & You-Qing Luo (2012). ”Parasitoids of the sawfly, Arge pullata, in the Shennongjia National Nature Reserve” (på engelska). Journal of Insect Science 12 (97). https://www.researchgate.net/publication/235680876_Parasitoids_of_the_Sawfly_Arge_pullata_in_the_Shennongjia_National_Nature_Reserve. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b] Isacsson, G.: Blåsvart Björkstekel Arge pullata – spridning 2002–2016 Arkiverad 27 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Observationer i Finland”. Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.286919&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 14 september 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]En samling foton av blåsvart björkstekel, fullbildade och larver, fotograferade i Skåne.
|