Anne-Marie Thunberg

Anne-Marie Thunberg
	Anne-Marie Thunberg
Född	15 december 1923; Rogberga församling, Sverige
Död	22 december 2005 (82 år); Sigtuna församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare, redaktör, socionom
Make	Lars Thunberg; (g. 1954–2005)
Föräldrar	Edvin Gustafsson
Släktingar	Berndt Gustafsson (syskon)
Utmärkelser
	Stefansmedaljen (1993)
	Redigera Wikidata

Sara Anne-Marie Thunberg, född Gustafsson 15 december 1923 i Rogberga församling, död 22 december 2005 i Sigtuna församling, var en svensk redaktör, teolog, författare och debattör.

Biografi

Thunberg tog studentexamen i Jönköping 1944 och studerade sedan i Lund och blev filosofie kandidat 1948 och teologie kandidat 1951. År 1960 avlade hon teologie licentiatexamen i Uppsala. Vid slutet av studietiden började hon arbeta som socialsekreterare i Sveriges kristliga studentrörelse (SKS) och övergick 1952 till en liknande tjänst i Svenska Ekumeniska Nämnden (SEN) i Sigtuna. Den tjänsten innehade hon till 1993 då det ekumeniska arbetet omorganiserades och Sveriges Kristna Råd bildades. Att vara socialsekreterare inom dessa organisationer innebar att ansvara för att sociala frågor bearbetades inom organisationen, exempelvis genom kurser, konferenser och publiceringsverksamhet i SEN, genom rapporter och genom tidskriften Social debatt. Centralt i arbetet var att främja organisationens och medlemmarnas arbete med frågor om relationen mellan samhällsengagemang och kristen tro samt om kyrkornas samhällsroll

Thunberg hade en stark förankring i vänsterpolitiska ideal (främst socialdemokrati) och kristen tro, som omsattes i ställningstaganden inom många samhällsområden. Hennes uttalade politiska och etiska åsikter kom att påverka samhälls- och kulturdebatten under 1900-talets andra hälft.^[9]

Hon var 1961–1998 redaktör för den kristna kulturtidskriften Vår Lösen.

Hon var 1986–2001 ledamot av KASAM – Statens råd för kärnavfallsfrågor, 1992 ombildat till Kärnavfallsrådet, som behandlar etiska och politiska aspekter av omhändertagande av kärnavfall.^[10]^[11] I maj 2001 anordnades som en avslutande hyllning "Anne-Marie Thunberg seminariet" med temat "Nuets ansvar och kommande generationers frihet" för att uppmärksamma Thunbergs insatser för att lyfta fram de etiska frågeställningarna i kärnavfallsdiskussionen. Seminariet är dokumenterat och utgivet som SOU 2001:108.^[12]

Familj

Anne-Marie Thunberg var dotter till banvakten och riksdagsmannen Edvin Gustafsson och hans hustru Anna, född Pettersson (1885–1961) samt syster till religionssociologen Berndt Gustafsson. Hon gifte sig 1954 med teologen och poeten Lars Thunberg.^[13]

Utmärkelser

1990 – utmärkelsen Illis Quorum, 8:e storleken, för sin samhälleliga gärning.
1993 – ärkebiskopens Stefansmedalj för utomordentlig insats i kyrkan.
1993 – festskrift till Thunbergs 70-årsdag: Att mänskliggöra tillvaron: Festskrift till Anne-Marie Thunberg.^[14]
1995 – Wallquistpriset, med motiveringen "För ett författarskap och en levnadsgärning samlade kring de stora livsfrågorna och präglade av en lågmäld, aldrig sviktande etisk envishet och ett stillsamt, aldrig vikande hopp om människorna och framtiden".^[15]^[16]
1996 – Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band.^[17]
2005 – Manfred Björkquist-medaljen av Sigtunastiftelsen för sina mångåriga insatser att i tidskriften "manifestera och till samtiden transformera ungkyrkorörelsens perspektiv och förhållningssätt i angelägenehter som gäller människans frihet och värdighet, såväl enskilt som i relationer och samhälle".^[18]

Bibliografi (urval)

Thunberg, Anne-Marie (1955). Arbetet i det moderna samhället / Anne-Marie Gustafsson-Thunberg. Allmän studieplan / Sveriges kyrkliga studieförbund, 99-0831805-5 ; 61. Stockholm: Sveriges kyrkl. studie-förl. Libris 1467851
Eriksson John, Thunberg Anne-Marie, red (1958). Teknik och människovärde. Stockholm: Natur o. kultur. Libris 629593
Thunberg, Anne-Marie (1960). Kontinenter i uppbrott: kyrka och mission inför den afro-asiatiska revolutionen. Missionsforskningsinstitutets serie, 99-0237414-X ; 15. Stockholm. Libris 251280
Thunberg Lars, Thunberg Anne-Marie, red (1966). Kyrka, revolution, struktur. Stockholm: Gummesson. Libris 8200192
Thunberg, Anne-Marie (1968). Könsrollsdebatten och kristen människosyn.. Debattserien / Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland, 99-2192002-2 ; 1. Helsingfors. Libris 2086402
Thunberg, Anne-Marie (1969). Välfärd för ofödda?: kris i abortfrågan. Falköping: Gummeson. Libris 1897033
Thunberg, Anne-Marie (1971). Den olösta konflikten: en etisk analys av abortutredningen. Stockholm: Gummesson i samverkan med Frikyrkliga studieförb., KFUKs och KFUMs studieförb., Sveriges kyrkliga studieförb. Libris 7597898. ISBN 91-7070-234-9
Thunberg, Anne-Marie; Thunberg Lars (1972). Makten att vara människa: om brott, straff, våld och mänskligt värde. Kursiv, 99-0114242-3. Stockholm: Gummesson. Libris 29342. ISBN 91-7070-322-1
Thunberg Anne-Marie, red (1978). Samverkansspiralen: människan i informations- och kommunikationssamhället. Kontenta (LiberFörlag), 99-0142066-0. Stockholm: LiberFörlag. Libris 7259405. ISBN 91-38-04560-5
Thunberg Anne-Marie, Ingelstam Margareta, red (1983). Våld föder våld: en rapport om sambanden mellan samhälle, våld, massmedier. Stockholm: Proprius. Libris 7604977. ISBN 91-7118-441-4
Thunberg, Anne-Marie (1991). Att hålla den etiska konflikten levande. Stockholm: Broderskaps förl. Libris 7747809. ISBN 91-85322-36-9
Svedin Uno, Thunberg Anne-Marie, red (1994). Miljöetik: för ett samhälle på människans och naturens villkor. Rapport – Forskningsrådsnämnden, 0348-3991 ; 94:2. Stockholm: Miljövårdsberedningen. Libris 1866392
Bexell, Göran; Bischofberger Erwin, Thunberg Anne-Marie (1996). Statens och kyrkornas ansvar för samhället som värdegemenskap: ett dokument från Sveriges kristna råd. Stockholm: Verbum. Libris 7411841. ISBN 91-526-2454-4
Thunberg Anne-Marie, red (2005). Tankens rörelse från tid till tid: texter ur ett sekels kultursamtal i Vår lösen. Skellefteå: Artos. Libris 10067719. ISBN 91-7580-286-4

Referenser

Noter

^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AnneMarieThunberg, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Rogberga kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00307/A II a/7 (1923-1933), bildid: 00015865_00037, husförhörslängd, läs online läs online, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1053258216, läst: 10 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016928009, läst: 17 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svenskakyrkan.se , läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Gunnar Weman (2006). ”Minnesruna Anne-Marie Thunberg”. Signum. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170802204828/http://www.signum.se/archive/read.php?id=3089. Läst 2 augusti 2017.
^ ”Minnesruna Anne-Marie Thunberg”. Helsingborgs Dagblad. 21 januari 2006. https://www.hd.se/2006-01-20/dodsfall-anne-marie-thunberg. Läst 2 augusti 2017.
^ ”Statens råd för kärnavfallsfrågor – Kärnavfallsrådet (M 1992:A) Organ inom Regeringskansliet”. https://data.riksdagen.se/dokument/GGB2MA. Läst 7 augusti 2017.
^ ”SOU 2001:108 Kärnavfall; nuets ansvar och kommande generationers frihet”. Regeringen. 1 september 2001. https://www.sou.gov.se/contentassets/f8d8617d64fd40838a2e54f5e05d0837/rapport_2001_108.pdf. Läst 7 augusti 2017.
^ Sjöström (2015), s. 23
^ Thunberg Anne-Marie, Nilsson Gert, Hanson Bo, Borgegård Gunnel, red (1993). Att mänskliggöra tillvaron: festskrift till Anne-Marie Thunberg. Falun: Nya Doxa. Libris 7770008. ISBN 91-88248-44-5
^ Sjöström (2015), s. 55–56
^ ”Smålands akademi i prisutdelartagen”. Svenska Dagbladet: s. 49. 10 december 1995. https://www.svd.se/arkiv/1995-12-10/49. Läst 2 maj 2018.
^ Svenska Dagbladet, 6 juni 1996. sid. 18
^ Fil Dr Lars Persson, Sigtuna (13 januari 2006). ”Anne-Marie Thunberg in memoriam”. Svenska Dagbladet. Läst 8 augusti 2017.

Källor

Lennart Sjöström, red (2015). Anne-Marie Thunberg: samhälls- och kulturdebatt under 1900-talets andra hälft. [Skriftserie] / Stiftelsen Sverige och kristen tro ; 23. Skellefteå: Artos. Libris 18744641. ISBN 978-91-7580-776-8
Thunberg, S Ann-Marie i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988)

Vidare läsning

Hanna Stenström: Sara Anne-Marie Thunberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
Thunberg, Anne-Marie; Borgegård Gunnel, Hanson Bo, Nilsson Gert (1993). Att mänskliggöra tillvaron : festskrift till Anne-Marie Thunberg. Falun: Nya Doxa. Libris 7770008. ISBN 91-88248-44-5

Externa länkar

Anne-Marie Thunberg i Libris

[f779107b77b74486de3c17a7618a2d10dc040803-1] [a b] Sveriges dödbok, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[bdd950ad4cb22e51ca1d56f293b64c33b7f5717b-2] [a b c] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AnneMarieThunberg, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[5f20ca8aa3b4651014d34f5759fc6685d8e7fcf3-3] [a b c d] Rogberga kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00307/A II a/7 (1923-1933), bildid: 00015865_00037, husförhörslängd, läs online läs online, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[742ed17aeb9ccf813a36a29eeefefdba80142aff-4] [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}

[7140d5d5512a1d1ae0f4f8b791f5aac31f606bac-5] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1053258216, läst: 10 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5ca140a73b719258f3f53eaf4b84548d5f7d103a-6] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016928009, läst: 17 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[642e7ea56096e1b909be8a086e5b92f5b4791417-7] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}

[80cc6ace46c62cdcbccd0e73a6e3fe09dfad9725-8] äs online, www.svenskakyrkan.se , läst: 5 oktober 2022.^{[källa från Wikidata]}

[9] Gunnar Weman (2006). ”Minnesruna Anne-Marie Thunberg”. Signum. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170802204828/http://www.signum.se/archive/read.php?id=3089. Läst 2 augusti 2017.

[10] ”Minnesruna Anne-Marie Thunberg”. Helsingborgs Dagblad. 21 januari 2006. https://www.hd.se/2006-01-20/dodsfall-anne-marie-thunberg. Läst 2 augusti 2017.

[11] ”Statens råd för kärnavfallsfrågor – Kärnavfallsrådet (M 1992:A) Organ inom Regeringskansliet”. https://data.riksdagen.se/dokument/GGB2MA. Läst 7 augusti 2017.

[12] ”SOU 2001:108 Kärnavfall; nuets ansvar och kommande generationers frihet”. Regeringen. 1 september 2001. https://www.sou.gov.se/contentassets/f8d8617d64fd40838a2e54f5e05d0837/rapport_2001_108.pdf. Läst 7 augusti 2017.

[13] Sjöström (2015), s. 23

[14] Thunberg Anne-Marie, Nilsson Gert, Hanson Bo, Borgegård Gunnel, red (1993). Att mänskliggöra tillvaron: festskrift till Anne-Marie Thunberg. Falun: Nya Doxa. Libris 7770008. ISBN 91-88248-44-5

[15] Sjöström (2015), s. 55–56

[16] ”Smålands akademi i prisutdelartagen”. Svenska Dagbladet: s. 49. 10 december 1995. https://www.svd.se/arkiv/1995-12-10/49. Läst 2 maj 2018.

[17] Svenska Dagbladet, 6 juni 1996. sid. 18

[18] Fil Dr Lars Persson, Sigtuna (13 januari 2006). ”Anne-Marie Thunberg in memoriam”. Svenska Dagbladet. Läst 8 augusti 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]