Acceleratorer i Sverige
Partikelacceleratorer för fysikforskning har en lång historia i Sverige. Svenska forskare har naturligtvis också varit engagerade i projekt utomlands, men i listan nedan finns många av de partikelacceleratorer som finns eller har funnits i Sverige.
Först var Gustav Ising 1924 vid Stockholm högskola som föreslår att man kan nå hög partikelenergi med många gap med låg spänning. Några år senare realiseras idén av norrmannen Rolf Wideroe i Tyskland.
1938-1972 80 cm-cyklotronen, dvs 80 cm diameter på magneten. Stockholm
1949-1977, 1987-2012 Gustav Werner-cyklotronen, 280 cm, Uppsala, kärnfysik och protonterapi
1951-1986 225 cm-cyklotronen, Stockholm
2015- Skandionkliniken[1], Uppsala, sjukhusbaserad protonterapi
Dessutom finns flera mindre cyklotroner för produktion av radioaktiva preparat framförallt för medicinska tillämpningar.
Ringar för elektroner, alla i Lund
[redigera | redigera wikitext]LUSY 1962-1972 1.2 GeV
MAX I 1986-2015 32 m omkrets, 550 keV. Synkrotronstrålning och kärnfysik med extraherad elektronstråle
MAX II1996-2015 90 m, 1.5 GeV synkrotronljus
MAX III 2007-2015 36 m, 700 MeV, synkrotronljus, test av ny magnetteknologi för MAX IV
MAX IV 2016- Två separata ringar, 96 m/1.5 GeV och 528 m/3.0 GeV, synkrotronljus.
Ringar för joner
[redigera | redigera wikitext]CELSIUS 1988-2005 Uppsala 82 m omkrets. Detta var ICE-ringen från CERN som blev modifierad och återuppbyggd. Kärnfysik.
CRYRING[2] 1990-2010 Stockholm 52 m omkrets, atom och molekylfysik, särskilt lågenergikollisioner mellan joner och elektroner. Nu är ringen något modifierad och i drift i Darmstadt i Tyskland som CRYRING@ESR[3], en del av det stora FAIR-projektet[4].
DESIREE[5] 2015- Två elektrostatiska ringar med 9 m omkrets och en gemensam sträcka. Växelverkan mellan positiva och negativa joner med låg kollisionsenergi, mätning av långa livstider (ms-h) hos exciterade molekylära och atomära joner.[3]
Linjära acceleratorer
[redigera | redigera wikitext]Accelatorer för strålbehandlingar, 2025 finns omkring 80 st sjukhusbaserade elektronacceleratorer i Sverige som producerar röntgenljus.
Pelletronen 1972- Lund, van der Graaf-generator för kärnfysik och PIXE.
Elektronlinac 2016- 300 m, föraccelerator till MAX IV, "short pulse facility", FEL (frielektronlaser)
ESS 2027- Lund, 500 m, Sveriges hittills största acceleratorprojekt, en protonaccelerator för produktion av termiska neutroner. Protonstrålen träffar en volframtarget, varvid volframmalmerna klyvs, så kallad spallation, och producerar fria neutroner. ESS är ett samarbete mellan 13 europeiska medlemsländer.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Swedish Beams: The Story of Particle Accelerators in Sweden, Volker Ziemann,
- ^ ”Sveriges nationella strålbehandlingscenter”. https://skandionkliniken.se/. Läst 18 februari 2025.
- ^ ”CRYRING vid MSL”. http://web.archive.org/web/20240716054116/https://www.msi.se/MSL_files/Cryring.html. Läst 18 februari 2025.
- ^ ”CRYRING@ESR”. https://www.gsi.de/work/forschung/appamml/atomphysik/anlagen_und_experimente/cryringesr. Läst 18 februari 2025.
- ^ ”Facility for Antiproton and Ion Research”. https://en.wikipedia.org/wiki/Facility_for_Antiproton_and_Ion_Research. Läst 18 februari 2025.
- ^ ”DESIREE vid Stockholms universitet”. https://www.desiree-infrastructure.com/. Läst 18 februari 2025.