2603 Taylor
Utseende
2603 Taylor | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 30 januari 1982 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2603) Taylor |
Alternativnamn | 1982 DW1, 1927 HC, 1936 FS, 1952 UX, 1970 QU, 1978 GD2, 1978 JT2, 1980 XS[1] |
Uppkallad efter | Gordon E. Taylor[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,904 AU |
Perihelium | 2,657 AU |
Halv storaxel | 2,781 AU |
Excentricitet | 0,0445075 |
Siderisk omloppstid | 4,64 år |
Medelomloppshastighet | 17,86 km/s |
Medelanomali | 50,38° |
Inklination | 3,051° |
Longitud för uppstigande nod | 37,66° |
Periheliumargument | 279,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 18,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,9 h |
Albedo | 0,045 |
Absolut magnitud (H) | 12,52[3] |
2603 Taylor eller 1982 DW1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 januari 1982 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den brittiske astronomen Gordon E. Taylor.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 18 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2603 Taylor” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2603. Läst 17 juli 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2603) Taylor. Springer Berlin Heidelberg. sid. 213. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2604. Läst 17 juli 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|